Kategorier
2021 Nyhetsbrev 08/2021

Se matnyttigt pengaseminarium på Youtube

Svensk sedelVad är pengar, hur påverkar de miljön och kan vi påverka penningsystem? Det är frågor som diskuterades på ett seminarium den 17 mars och som går att se på Youtube. I seminariet deltar Ylva Lundkvist Fridh, ekonom- och miljöhistoriker som har studerat lokala valutor, penningreform och hur penningsystem beskrivs inom olika akademiska discipliner.

I dag är hon VD för Mikrofonden Sverige och Stjärnsunds bygdebolag.  Lundkvist Fridh delar med sig av erfarenheter av hur lokalsamhällen arbetar för att ställa om till mer lokal produktion/konsumtion och få en bättre handelsbalans med omvärlden. Arrangör är Ros, Regional omställning i samverkan där Hela Sverige ska leva Örebro ingår.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 14/2020

Kommuner och samhälleligt företagande – behov av nya organiserade modeller för landsbygdens serviceproduktion

Föreningsverksamhet och särskilt byaföreningsverksamheten har traditionellt spelat en betydande roll som upprätthållare av landsbygdens service och livskraft. Det är ändå viktigt att ta i beaktande, att serviceproduktionen kräver åtaganden, regelbundenhet och långsiktighet. Man kan inte förutsätta att föreningarna bär detta ansvar själva med frivilliga krafter. För att stöda landsbygdens frivilliga serviceproduktion är det behov av att finna nya, hållbarare organiserade modeller.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 10/2017

Food Hub ska ta REKO-modellen ett steg vidare

En ny modell för insamling, marknadsföring och distribution av närmat startar inom kort med ett pilotprojekt i östra Helsingfors. Projektet, som går under namnet Food Hub, har fått finansiering av Sitra och drivs gemensamt av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), Svenska Lantbrukssällskapens förbund (SLF) och Hertonäs matandelslag.

Enligt Rikard Korkman, jordbrukare och ombudsman på SLC, ska pilotskedet pågå i omkring ett och ett halvt år. Grundtanken med Food Hub är att skapa en fungerande närmatsmarknad, varav den första utdelningen kommer att ske den 4 oktober vid Hertonäs bibliotek. Avsikten är att i framtiden grunda ett gemensamt företag där både producenter och konsumenter finns med som ägare. Nu under höstens och vårens lopp kör vi pilotprojektet där vi i den första fasen siktar på att få med omkring 50 konsumenter från Hertonäsområdet.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Har landsbygden blivit en belastning?

Slum i Quito, Ecuador
Slum i Quito, Ecuador

I praktiken är en stor del av den urbanisering som präglar hela jorden en expansion av slumområden. I en dokumentär besöks Mumbai i Indien, där slumområden har brett ut sig på ett område lika stort som London. När dokumentären gjordes bodde det 12 miljoner människor i staden, och av dem 60 procent i slummen. Staden växer i en otrolig takt, och väntas om några tiotals år bli den största staden i världen.

I en annan dokumentär diskuteras relationen mellan stad och landsbygd i dagens Finland, där en ekonom som numera är politiker intervjuades. Han konstaterade att vi helt enkelt får ge upp landsbygden. Utvecklingen ser sådan ut att det är mest effektivt att bo i städer, medan lönsamma produktionsenheter kan av nödtvång finnas kvar på landet. Men det är inte där människor ska bo. Men hur ska då folk ha råd att bo i staden?

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 31/2015

Efterlysning av nationella projektidéer inom landsbygdsprogrammet

Landsbygdsnätverket - logo (2)Avsikten med de nationella projekten är att rikta projektfinansieringen inom landsbygdsprogrammet till sådana projekt som förbättrar resultatet och effektiviserar genomförandet av programmet. Målet är även att komplettera och stöda det regionala utvecklingsarbetet och den regionala projektverksamheten. I denna ansökningsomgång efterlyses projekt som finansieras år 2016. I ansökningsförfarandet efterlyses projektidéer som tar sikte på att utveckla landsbygden och som lämpar sig för nationell projektfinansiering, denna gång med två temaområden:

Kategorier
Nyhetsbrev 16/2015 Nyhetsbrev 24/2015

SOTE-reformen och människornas behov

Finlands regeringsprogram 27.5.2015Ett av regeringsprogrammets spetsprojekt är att göra servicen kundorienterad. Bra så, men för uppgiften torde gälla den gamla visdomen: ”lättare sagt än gjort”. Det är svårt att ordna människornas behov i ett mångfacetterat föränderligt samhälle. Kunde kompanjonskap vara en lösning? Angående det här kan man läsa följande textsnutt från levande livet:

Vi har lyckats komma till ett läge, där kommunens hemservicearbetstagare säger till sina kunder, att man inte hinner städa eller göra några andra små hemsysslor, och att det inte ens egentligen hör till dennes arbetsbeskrivning som vårdare. Företagaren beklagar, att det inte lönar sig för honom att komma till kunden för en 10 minuters syssla och tillägger att städhjälpen kostar 35 euro per timme, vilket kunden igen inte nödvändigtvis har råd med. Sedan kommer föreningens frivillige som berättar, att inte heller denne egentligen kan göra sysslorna, för de skulle uppenbarligen höra till antingen kommunens arbetstagare eller företagarens uppgift. Slutresultatet är det, att åldringen inte får den efterlängtade hjälpen från någon (Kansalaistyötä kaikille, Tanja Kuronen & Hanna Moilanen, utkommer på hösten 2015).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

”Jag har ett ansvar” – specialsakkunnig Heli Talvitie i Landsbygdspolitikens blogg

YTR-logoJag har haft lyckan att växa upp i ett samhälle, där man tillsammans har gjort många saker, som grannhjälp, talko, tillställningar… Till och med som barn samlade vi till klubben för sommarutflykten. Utifrån den här erfarenheten från uppväxttiden har det lämnat kvar en känsla hos mig, att jag är skyldig, skyldig i gott mod.

Betydelsefulla, gemensamma erfarenheter är viktiga byggstenar för gemenskapen. Politiken och offentliga sektorn talar mycket om vikten av gemenskap. Vad är då det offentligas roll i frambringandet av dessa erfarenheter? Är det att den offentliga sektorn flyttar serviceproduktionen till organisationerna? Det är det inte. En gemenskap uppstår då människor tillsammans frivilligt arbetar för att nå ett gemensamt huvudmål.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 22/2015

Ekonomiska effekterna av ekologisk produktion utreds

GrönsakerRuralia-institutet vid Helsingfors universitet genomför ett utvecklingsprojekt som jord- och skogsbruksministeriet, samt Finska ekologiska forskningsinstitutet finansierar. Målet för projektet är att utreda de ekonomiska verkningarna av ekologisk produktion, samt främja samordning mellan produktion och efterfrågan av ekologiska produkter. Med en enkät strävar man efter att t.ex. utreda kostnader och efterfrågan av ekologisk produktion, och produktionens situation nu och i framtiden. Den korta bifogade enkäten sänds till ekogårdar av olika storlek i Finland, och undersökningens resultat rapporteras endast på landskaps- och produktionsinriktningsnivå. Gårdsspecifika resultat eller uppgifter rapporteras inte över huvudtaget och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

Uppgifterna är från Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s senaste nyhetsbrev (maj 2015), som även tar upp följande ämnen: Utbudet av lokal mat utökas genom samarbete mellan företag och partihandel, Centraliserade leveranser av närgrönsaker, Närmat-partihandeln i lokalmatskedjan och REKO Årets Närmatsgärning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Produktionsstöd för vindkraftsel för Åland närmare visionen en grön ö i ett blått hav

VindparkEtt åtta år långt politiskt arbete har gett resultat då Åland får 60 miljoner euro av staten i produktionsstöd för vindkraftsel. Camilla Gunell, lantråd på Åland, menar att klimatet är den stora vinnaren, liksom Finlands image som ett miljövänligt land. Riksdagens ekonomiutskott säger nämligen ja till att stöda elproduktionen i tre nya vindkraftsparker på Åland. Under tolv år ges 60 miljoner euro, medan lanskapsregeringen bidrar med 18 miljoner. Med de tre planerade vindparkerna blir Åland självförsörjande på el till 60-70 procent och tar således ett steg på vägen mot att nå sitt visionära miljömål att bli en grön ö i ett blått hav. Enligt Gunell bidrar Ålands vindkraft i hög grad till att Finland kan uppfylla EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 10/2015

Stora nordiska mattillställningar i Danmark

The North and Nordic Food - idékatalog om mattillställningar i Danmark 2015Under danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet hålls två stora mathändelser – New Nordic Ultra i Köpenhamn 28-30.5 och Nordic Food Festival i Århus 4-6.9. Till evenemangen trängtar man efter deltagare, företag, produkter, presentationer o.s.v. från alla medlemsländer. Vid tillställningen i Köpenhamn har man möjlighet att uppleva mat, produkter och berättelser från norr, följaktligen i kombination med konst, design och turism. Dessutom kommer det att hållas en VIP-middag med politiker och representanter från mat- och turismbranschen i olika regioner. Det andra evenemanget är ett nordiskt område på Nordic Food Festival i Århus, som redan presenterar några av de mest utsökta matprodukterna i Danmark och som besöks av 30 000 gäster varje år. Genom att etablera ett nordiskt område 2015, kan publiken, konsumenterna och yrkeskunniga få kunskap om inspirerande och exotisk produktion, traditioner och erfarenheter, vilket kan påträffas i de nordiska länderna.

Uppgifterna är bl.a. från en idékatalog om evenemangen, vilken finns på danska och engelska.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Målet en stark landsbygdspolitik – YTR:s ordförande Husu-Kallio

YTR - nya hemsidor, bildJaana Husu-Kallio, kanslichef på jord- och skogsbruksministeriet samt ordförande för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att Finland behöver en livskraftig landsbygd. Landsbygdens resurser, inklusive den kompetenta arbetskraften, påverkar landets konkurrenskraft under kommande år. Men landsbygden behöver också förespråkare. Det behövs en systematisk politik för att kunna upprätthålla och främja företagandet och servicen. Det behövs även en landsbygdspolitisk redogörelse för varje regeringsperiod. Hela blogginlägget finns här under:

Stark landsbygdspolitik som mål

Finland behöver en livskraftig landsbygd. Den utgör en unik resurs som förenar möjligheterna till en mångsidig näringsverksamhet och naturen som betyder så mycket för oss och som vi hämtar nya krafter ifrån. Råvarorna för livsmedelsproduktionen och bioekonomin växer på landsbygden där de också till största delen bearbetas.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 35/2014

Är det värt att hålla landsbygden levande?

BilarUrbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 24/2014

Livskraftiga företag, aktiva bönder, modern landsbygd – utgångspunkt för svenska landsbygdsprogrammet

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020Den svenska regeringen har nyligen tagit beslut om utformningen av landsbygdsprogrammet för år 2014-2020, där utgångspunkten hela tiden har varit att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger:

”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor även utanför städerna ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer”.

Landsbygdsprogrammet omfattar 36 miljarder kronor, varav den svenska medfinansieringen av programmet uppgår till 59 procent, medan de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Vissa ändringar har gjorts sedan Erlandssons presentation av programmet i april i år. Nu ska programförslaget lämnas över till EU-kommissionen som måste ge sitt godkännande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Matsverige samlas i Jokkmokk

Matlandetkonferens i Jokkmokk 10-11.6.2014 - programÅrets Matlandetkonferens hålls den 10-11 juni i Jokkmokk. Den viktiga arenan för hela matsverige blir ett tillfälle att uppleva midnattssolen i Jokkmokk, träffa de lokala företagarna och självklart äta och dricka de regionala specialiteterna. Förra årets konferenstema handlade om hur man utvecklar gastronomiska regioner och mat med identitet. De tankar som konferensdeltagarna bidrog med på den konferensen har man tagit med sig i det nya uppdraget att kartlägga Sveriges regionala specialiteter. Smak är en viktig del av matens identitet, och med årets tema Sinnenas mat tar man matresan ett steg vidare. Det kommer att diskuteras allt från hur viktig smaken är för måltidsupplevelsen, till hur man kan göra affärer av smak och hur Sverige blir ett ledande dryckesland. Man kommer även att lyfta skolmaten, som är årets tema för regeringens vision Sverige det nya matlandet. Hur kan maten i skolan utvecklas och inte bara ge näring, utan även bli en upplevelse och bidra till kunskap? Svenska Jordbruksverket har en viktig roll i arbetet för hållbar mat och matproduktion. Genom mer kunskap om kopplingen mellan stad och land kan man bidra till ökad konkurrenskraft för matbranschens aktörer.

Program och anmälan (senast 5.6) finns som länkar på webbplatsen matlandet.se.