Hur ser den digitala förändringen ut på landsbygden idag och imorgon? I programmet ingår artificiell intelligens, läget för kommunala sidan, och intressanta exempel. Webbinariet hålls 26.5 kl. 11.00-12.30.
Program och anmälningslänk finns (på finska) på webbplatsen maaseutuverkosto.fi.
I webbinariet den 21 september presenterar Gunnar Lindberg från Tillväxtverket en OECD-rapport, Rural Well-being: Geography of Opportunities, om välmående landsbygder. I rapporten reflekterar OECD kring flera viktiga förändringar som har skett de senaste åren och hur de påverkar landsbygderna. Det handlar bl.a.om globalisering, digitalisering, klimatförändringar, samt demografiska förändringar, men även effekterna av Covid-19-pandemin. Rapporten ger även förslag på hur man kan mildra utmaningarna, dra nytta av möjligheterna och utveckla motståndskraft mot nya kriser.
Varför vissa väljer att stanna kvar på landsbygden då så många flyttar bort, det vill Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia och Migrationsinstitutet ta reda på. Svaren söker man i Österbotten – Terjärv, Jeppo, Munsala, Maxmo och Molpe via projektet Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden (Strategi). Förhoppningen är att man inom framtida projekt ska kunna studera motsvarande fenomen i Åboland och Nyland.
Kenneth Nordberg, projektforskare vid Åbo Akademi, säger att urbaniseringen är en megatrend, men samtidigt befinner vi oss i ett brytningsskede i och med digitaliseringen, en trend som förstärkts under coronapandemin. Det geografiska börjar spela en större roll då digitaliseringen ger frihet att välja var man bor.
Samhället blir mer och mer digitalt. Denna omställning (digital transformation) utgår ofta ifrån förutsättningar där många människor bor nära varandra, men den fungerar inte alltid på samma sätt i landsbygder.
Projektet Digiby testar digitala lösningar för att öka kunskapen och användningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i byar i Norrbotten. Projektet använder befintlig teknik, men tjänster och metoder anpassas efter förhållanden i byarna.
– Vi startade projektet eftersom vi såg att digitala tjänster inte alltid fungerar där få människor bor långt från varandra.
Finlands Byar rf vill satsa på landsbygdsinflyttningens synlighet och på det omfattande lokala nätverkets digitalisering. Sålunda har organisationen anställt två nya medarbetare. Johanna Niilivuo valdes, bland 33 sökanden, som ombud för landsbygdsinflyttningen, medan Anuliina Frantti utsågs till koordinator för kommunikationsnätverket.
Läs mer (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
I Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf:s färska nyhetsbrev skriver föreningens kommunikationsplanerare Anssi Ketonen bl.a. att senaste år var ett år av lärande för organisationer och företag då man tog i bruk fjärrteknik. Inom kommunikationen och kommunikationstekniken gjordes nationellt ett jättelikt språng under året. Nu har möten online blivit det nya normala och kommer att till viss del förbli så. Ketonen skriver att vi ska fortsätta utveckla oss själva. Vi ska således hålla våra sinnen öppna och vara beredda att fortsättningsvis prova på och lära oss nytt.
Finlands Byar rf anställer en expert inom digital kommunikation i tidsbestämt arbetsförhållande för att stöda föreningens landsomfattande lokala nätverk. Digitaliseringens snabba tillväxt för med sig nya arbetsredskap och verksamhetsformer för kommunikationen inom hela byafältet. Finlands Byar representerar nästan 4 000 byar i vårt land, 54 Leader-grupper, samt till viss del kvartersverksamhet inom stadsdelsområden.
Mer info om heltidstjänsten (ansökan lämnas in senast 15.1.2021) finns på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.
Byn Vuolijoki i Kajana har vunnit tävlingen om Finlands smartaste by. Specialomnämnanden gick till byarna Vähikkälä i Egentliga Tavastland och Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland. Sökandet efter Finlands smartaste by inleddes för drygt två år sedan och 33 byar från olika delar av Finland anmälde sig till tävlingen.
Domarna för tävlingen om Finlands smartaste by imponerades av Vuolijokis mångsidighet och av hur byn hade utvecklats under de två tävlingsåren. Dessutom satte domarna värde på hur digitaliseringen kom till synes i vardagslivet i byn. Vuolijoki samarbetar med andra byar och breddar kontinuerligt sitt nätverk både i hemlandet och runt om i Europa.
– Vuolijoki är ett före detta kommuncentrum som har lyckats skapa sig en ny roll och utvecklas som by, med bygemenskapen och byaföreningen i fokus. Vuolijoki besitter en verklig magisk kraft. Här är en by som med utgångsläge i glesbygden lyckas placera sig på världskartan, berättar en av domarna, landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.
Vid prisutdelningsceremonin för Finlands smartaste by, som i huvudsak ordnades virtuellt den 29 oktober, beviljades två byar hedersomnämnande. Vähikkälä i Egentliga Tavastland fick hedersomnämnande för bybornas kreativitet och hängivenhet som gör byn mer attraktiv. Byn Nakertaja-Hetteenmäki i Kajanaland premierades för sitt långvariga arbete som främjare av digitalisering och smarta lösningar.
Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Vuolijoki (Kajanaland), Luoma-aho (Södra Österbotten), Kerisalo (Södra Savolax), Vähikkälä (Tavastland) och Raudanmaa (Birkaland) tävlar om titeln Finlands smartaste by. Sökandet efter Finlands smartaste by fick sin början år 2018. Trettiotre byar ville öka livskraften, aktiviteten och innovationen. I det första urvalsskedet lämnade de 17 aktivaste byarna kvar. Att välja ut de fem finalisterna var väldigt svårt, säger landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho från jord- och skogsbruksministeriet.
Härnäst bekantar sig tävlingsjuryn noggrannare med de fem finalistbyarna. Som smartaste by väljs den som är smartast, t.ex. genom att dra nytta av digitaliseringen och som gemensamt har bestämt sig för att lösa den utmaning som den har meddelat om. Finlands smartaste by offentliggörs 28.10 under festtillställning, vilken ordnas i huvudsak som virtuell. Förutom att vinnaren koras, ges även hedersomnämnande till den by som har gjort ett långsiktigt arbete för smarta lösningar på landsbygden.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Landsbygden kommer inte att tömmas, utan förändras när vårt sätt att positionera oss i landet ändras. Progressiv urbanisering ökar samhällets multilokalitet och samhället förändrar sina strukturer snabbare. Men inte alla landsbygdsområden är i samma läge, för multilokalitet påverkar områdena med olika styrka och på olika sätt (sjö- och flodområden, kust, skärgård, Lappland). De byar som har gott om säsongbosättning och omfattande, snabba dataförbindelser är livskraftiga i framtiden när digitaliseringen fortskrider. Det kan tilläggas att årligen omvandlas 300-400 fritidsbostäder till permanenta bostäder: Antalet har ökat under de senaste åren (SYKE). Bredband är en tröskelinvestering: med snabba dataförbindelser skapas nya möjligheter för decentralisering av ekonomisk aktivitet.
Publikationen Regionutvecklingsbeslutet 2020–2023 – Hållbar och livskraftiga regioner innehåller de prioriteringar som ska följas inom statsrådets kompetensområde under statsminister Sanna Marins regeringsperiod och de mål på centralförvaltningsnivå som ministerierna har förbundit sig till. Regionutvecklingsbeslutet styr regionutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena och landskapen och samordningen av åtgärderna. De regionalpolitiska målen och åtgärderna, som grundar sig på regionernas starka sidor och en balanserad regionutveckling, anknyter till regeringsprogrammet. Ett livskraftigt och socialt starkt Finland bygger på att metropolområdet, de växande stadsregionerna och landsbygden tillsammans når framgång. Temana och de strategiska åtgärderna i detta regionutvecklingsbeslut har delats in i sex helheter enligt följande:
Under Kommunmarknaden (11-12.9) kommer man även i år att diskutera en hel del landsbygdsangelägenheter. Det blir diskussion om ansvariga transporttjänster på landsbygden, säkerhet och beredskap, arbetets omvälvning – ungdomars nya vägar till arbete och entreprenörskap, bredbandsförbindelser på landsbygden – diskussion om valmöjligheter, samt digitalisering i små kommuner och på landsbygden.
Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Trådlösa mobilnätet 5G är inte nyckeln till lycka för ett digitalt språng till landsbygden. Att överföra data utan problem i mobilnätverket, kan man bara trygga genom att överföra största delen av data i ett fast optiskt fibernätverk. Det har man redan gjort i andra nordiska länder. För närvarande är Finland på jumboplats, vad gäller bredbandstäckning för Europas landsbygdsområden. I Södra Savolax har bara 15 procent av hushållen möjligheter till optisk fiber. Det här är motstridigt då Finland är föregångare på nästan alla andra sektorer inom landsbygdens utveckling. Nu är det hög tid att påverka och kräva nationella medel för att bygga ut bredbandet till landsbygden. Det ser nämligen ut som så, att de som skulle gagnas mest av fungerande och pålitliga fiberförbindelser, blir utanför. Differentieringen sker även mellan områden och byar.
Mingla, bearbeta idéer, få tips och uppslag till nästa utvecklingsåtgärd kring digitala lösningar i den egna verksamheten! Aktion Österbottens Leader-rådgivare finns också på plats för att man skall kunna diskutera finansieringsmöjligheter och tidtabell genast.
Tillfället är riktat till muséer, kulturproducenter och andra som har ett besöksmål som byaföreningar, byadel/stadsdel eller föreningar som vill ta i bruk digitala lösningar som är nya för dem. Evenemanget Digitala lösningar inom kultur och turism, som ordnas 29.3 kl. 8.30-16 i Vasa på Bock’s Corner Brewery av projektet Innospiration Österbotten, är kostnadsfritt och del av All Digital Week som pågår hela vecka 13 med huvudevenemanget i Vasa på Academill 25.3.
Mer info med program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 26.3 kl. 16) finns på webbplatsen aktion.fi.
Nordregio har nyligen publicerat två rapporter om regional innovation – en som handlar om mänskliga element i digitaliseringen och en annan om genomförande av smart specialisering i Norden. En lyckad digitalisering inom offentliga sektorn handlar om människor, inte teknologi. Det förutsätter att människor är öppna för att lära sig något nytt. Så, sett på digitaliseringen ur människans perspektiv, hur ska processen styras, och var ligger den starkaste potentialen för digitalisering på regional nivå? Den andra rapporten från Nordregio om smart specialisering handlar om det nordiska innovationssystemet, dess likhet med smart specialisering och vad det här politiska verktyget kan bidra med beträffande Nordens möjligheter att behålla sin ledande ställning på innovationsområdet i framtiden.
Publikationerna Governing the digital transition in Nordic Regions: The human element och The status, characteristics and potential of smart specialisation in Nordic Regions finns på webbplatsen nordregio.org.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg