Svenska Landsbygdsriksdagen 2020 hålls i Jönköpings län

Jönköpings län
Bildkälla: Av Mikaelv81 – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=36474973

Den svenska Landsbygdsriksdagen är Europas största samlingsplats för landsbygdsutveckling. År 2018 hölls den i Örnsköldsvik och drog 750 deltagare, partiledare från nästan alla riksdagspartier och både lokala och nationella kända namn. År 2020 har turen kommit till Jönköpings län att arrangera denna viktiga tillställning!

”Vi är stolta över att få visa upp vårt län och våra innovativa och betydelsefulla erfarenheter från landsbygdsutveckling. Och vår mat – vi kommer att bjuda på lokala smaker av Småland under hela Landsbygdsriksdagen. Deltagarna kommer att få med sig precis den kunskap och den motivation de behöver för att fortsätta sitt arbete för balans mellan land och stad”, säger Siv Lindén, ordförande för Länsbygderådet i Jönköpings län.

Åland Grönskar nytt vårevenemang

Den 26-28 maj anordnar Skördefestens Vänner rf ett nytt vårevenemang som heter Åland Grönskar. Här får du chansen att njuta av äppelblom, vårprimörer och klappa små djur. Precis som under Skördefesten kommer det att finnas Öppna gårdar med försäljare, Plåpp Åpp, Restauranger och Caféer. Nytt för evenemanget är att man kan välja mellan bokningsbara turer. Vissa gårdarna och platserna har inte kapacitet att öppna för stora mängder gäster. Därför har föreningen paketerat tre unika bussturer med exklusiva gårdsbesök, händelser och äventyr som bara kan upplevas på detta sätt. För att synliggöra mindre aktiviteter som endast kan ta emot ett mindre antal besökare, är även det bokningsbart via alandgronskar.ax eller visitaland.com.

Årets Landsbygdskonferens Höga Kusten hålls i Härnösand

Under årets Landsbygdskonferens i Härnösand 22-23.9 inspireras och informeras man om de nya tankarna för landsbygden – svårigheterna som man stöter på och lösningarna som finns tillgängliga, som är på uppgång och som tar landsbygden in i framtiden. Torsdagen 22.9 avrundas med en fantastisk middag med lokalproducerade produkter. Fredagen 23.9 är en dag med fokus på mat, mathantverk och produktion. Samma dag invigs även årets Smaka på Höga Kusten, en smak- och dryckesfestival, där mat- och dryckesproducenter från hela regionen finns på plats och erbjuder smaker ur Höga Kustens sortiment.

Mer info finns på webbplatsen simplesignup.se.

Årets finlandssvenska matkulturpris till Thomas Snellman

Finlands svenska Marthaförbund rf har utsett Thomas Snellman till mottagare av årets finlandssvenska matkulturpris. Jordbrukaren Snellman har fungerat som primus motor i uppbyggnaden och spridningen av REKO-handeln i Finland. REKO, som står för rejäl konsumtion, är en modell för direkthandel där konsumenten köper lokal mat av producenten utan mellanhänder. Idén till konceptet fick Snellman från Frankrike, och år 2013 startade REKO-ringarna i Jakobstad. I dag finns det över åttio ringar i hela Finland. Handeln möjliggör en direktkontakt mellan producent och konsument, och har bidragit till att öka både förståelsen för producentens arbete och respekten för råvaran. Handeln bygger på ett verkligt behov hos konsumenterna och har gjorts mycket enkel, vilket har lett till att REKO-ringarna växer i popularitet och gett ett stort lyft åt den närproducerade maten, som är en viktig del av Marthaförbundets matvision.

Uppgifterna är från webbplatsen martha.fi.

Ekonomiska effekterna av ekologisk produktion utreds

Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet genomför ett utvecklingsprojekt som jord- och skogsbruksministeriet, samt Finska ekologiska forskningsinstitutet finansierar. Målet för projektet är att utreda de ekonomiska verkningarna av ekologisk produktion, samt främja samordning mellan produktion och efterfrågan av ekologiska produkter. Med en enkät strävar man efter att t.ex. utreda kostnader och efterfrågan av ekologisk produktion, och produktionens situation nu och i framtiden. Den korta bifogade enkäten sänds till ekogårdar av olika storlek i Finland, och undersökningens resultat rapporteras endast på landskaps- och produktionsinriktningsnivå. Gårdsspecifika resultat eller uppgifter rapporteras inte över huvudtaget och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

Uppgifterna är från Aitojamakuja.fi/Äktasmak.fi:s senaste nyhetsbrev (maj 2015), som även tar upp följande ämnen: Utbudet av lokal mat utökas genom samarbete mellan företag och partihandel, Centraliserade leveranser av närgrönsaker, Närmat-partihandeln i lokalmatskedjan och REKO Årets Närmatsgärning.

Allt trendigare äta växtprotein

Bondböna
Bildkälla: Wikipedia

De senaste åren har den ekologiska trenden exploderat på allvar, och allt fler vill äta ren mat – gärna lokalproducerat. Det här märks hos de producenter i Egentliga Finland som odlar växtproteiner, bl.a. hampa, bondbönor och quinoa. Juha-Pekka Aikola säger att bondbönorna innehåller massor av protein och han hoppas att de kan bli ett alternativ till kött. Om vi får köttkonsumtionen att minska och konsumtionen av växtproteiner att öka har vi uppnått en bra balans, menar Aikola, som sedan ett år tillbaka odlar bondbönor i S:t Karins.

Ville Virtanen driver företaget Hamppufarmi i S:t Mårtens, och vid sidan av det traditionella jordbruket odlas hampa sedan ett par år tillbaka. Hampfrön, hampfröolja, krossad hampa och hampchoklad finns bland produkterna. Enligt Virtanen innehåller hampa många nyttiga ämnen som proteiner, fibrer och alla omega-fetter. Det är en superprodukt. Hampoljan kan man exempelvis använda i soppor, sallader eller också ringla den över en glassportion.

Läs mer på webbplatsen abounderrattelser.fi.

Lokal mat tolkas på många olika sätt visar ny avhandling

Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat, behöver man först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling, Is it local?: A study about the social production of local and regional foods and goods, reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala. Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster, drar Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt.

Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis, men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på, vilket kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar, till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.

Priset Foodia Awards 2014 till Thomas Snellman för sitt engagemang i REKO

Thomas Snellman
Foto: Jonas Harald

Thomas Snellman, jordbrukare i Pedersöre, fick utmärkelsen Foodia Awards 2014 för sitt engagemang i REKO-modellen för direkthandel med lokal mat. Thomas hämtade idén till handelsmodellen från Frankrike och har under åren 2013 och 2014 fungerat som primus motor i uppbyggnaden och spridningen av REKO-handeln i Finland. I Österbotten finns det idag sju REKO-ringar och antalet medlemmar i de närmare 30 ringarna runtom i Finland överstiger idag 10 000 konsumenter. Priset överräcktes av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio i samband med seminariet Till EU-matens rötter som hölls i Vasa 1.12.

Läs mer om utmärkelsen i Foodia info (nr 14, 2014).

Reflektioner från Landsbygdsriksdagen i senaste nyhetsbrevet från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsbrev har temat Landsbygdsriksdag. Här kan man läsa om vad som hände på Landsbygdsriksdagen 16-18.5 i Gästrikland, och hur det gick med målet om 80 procent lokal mat. Vad gäller landsbygdsriksdagar, så planeras en ny europeisk landsbygdsriksdag till år 2015 i samband med Lettlands landsbygdsriksdag. Konceptet med landsbygdsriksdag sprider sig i Europa – Skottland respektive Kroatien ordnar sin första landsbygdsriksdag i år, medan spanska regionen Katalonien anordnar sin första landsbygdsriksdag 2015, då även den första alltyska landsbygdsriksdagen ordnas.

Nyhetsbrevet (3/2014) finns att läsas på HSSL:s hemsida. Se även den sista versionen av Open Space-processen från Landsbygdsriksdagen.

Närmat och öl möts på matevenemang i Helsingfors

Evenemanget Delikatessernas Finland (Herkkujen Suomi) samlar över 100 när- och ekomatproducenter och -tillverkare till Helsingfors centrum 22-24.8. Samtidigt ordnas på Järnvägstorget Syystober-ölfesten som serverar tiotals inhemska småbryggeriers öl. Här under finns ett hela meddelandet från (17.6) SLC:s hemsida:

Landskapens närmat och öl möts på närmatsevenemanget Delikatessernas Finland 22-24.8

Landskapens närmat och öl skapar smakliga smakkombinationer på närmatsevenemanget Delikatessernas Finland. Delikatessernas Finland, som nu ordnas för tredje gången, hämtar över 100 när- och ekomatsproducenter och -tillverkare till Helsingfors centrum. På Järnvägstorget ordnas samtidigt Syystober-ölfesten, som serverar tiotals inhemska småbryggeriers öl.

Konceptet Homestay i YTR:s nätkolumn

I Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätkolumn för juni månad (1.6) skriver specialsakkunnig Raija Ruusunen vid YTR:s temagrupp för turism om hur konceptet Homestay för med sig exotik av ett nytt slag in i landsbygdsturismen. Konceptet innebär inkvartering som tillhandahålls av privatpersoner i sina egna hem, eller i byggnaderna runt gården, utan några betydande ekonomiska ambitioner, men dock mot betalning. Här under följer texten, som finns på YTR:s hemsida, i sin helhet:

Välkommen till mitt hem!

Min första gäst var en erfaren resenär som rest mycket runt om i världen. Inkvartering i ett vanligt hem var en ny upplevelse för honom. Jag tog honom med till den lokala butiken för att köpa frukosttillbehör. Samtidigt frågade jag honom vad han helst skulle vilja äta och plockade karelska piroger från det lokala bageriet i min kundkorg.

Varför skall vi ha närmat?

”Närmat och ökad efterfrågan på den ger arbete och utkomst och skapar skatteinkomster i den egna regionen, ger konsumenterna flera olika livsmedel att välja mellan, ger primärproduktionen ökad livskraft genom nya marknadsmöjligheter, ger mervärde till handelns och storkökens sortiment och till turism, främjar företagsverksamhet i enlighet med en hållbar utveckling, gör det möjligt att spåra maten, skapar ansvarstagande handlingssätt inom matproduktionen och ger producenterna ett ansikte bakom produkten. Via närmat är det möjligt att förbättra möjligheterna att bevara ursprungsraser och -sorter och naturens biologiska mångfald, vidareutveckla den finländska, regionalt rika matkulturen och att snabbt möta konsumenternas förändrade behov. Närproducerad mat förkortar livsmedelskedjan, vilket underlättar möjligheterna att spåra maten och kontrollera ursprunget och märkningarna, samt bidrar till att motverka missbruk i livsmedelskedjan. Närproducerad mat stärker sålunda också livsmedelssäkerheten.”

SLC:s kommunkampanj Lokalt är smart vill påminna om de lokala resurserna

Ta till vara de lokala möjligheter som landsbygden erbjuder och stärk den lokala ekonomin! Det är Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) uppmaning till kommunernas beslutsfattare i och med kampanjen Lokalt är smart. Landsbygden och dess binäringar erbjuder många utvecklingsmöjligheter för kommunerna, bl.a. med tanke på sysselsättning, lokala energilösningar, närproducerad mat, vilket i sig kan stöda den lokala ekonomin. Därför vill SLC genom kampanjen Lokalt är smart påminna kommuner om att ta vara på de lokala resurser som finns och utveckla dem genom rätta beslut. Som en uppföljning av organisationens ställningstagande inför kommunalvalet, kommer SLC via sina lokalavdelningar under våren, att inom sitt verksamhetsområde aktivt lyfta fram landsbygden och dess näringar i kommunerna och påminna kommunala beslutsfattare om vikten av att trygga närområdets arbetsplatser, investeringar och service, vilka gagnar ekonomin i det egna området.

Svenska temagruppen gör kommunrunda i Svenskfinland

Svenska temagruppen i samarbete med Leader-grupperna och lantbruksprodu-centerna (SLC) kommer att besöka alla finlandssvenska kommuner som är intresserade av landsbygdspolitik. Framförallt kommer aktuella programfrågor att diskuteras. Det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet skrivs som bäst och kommunerna åsikt är viktig. Dessutom är Leader-programmen för nästa period på slutrakan. Landsbygdssäkring, d.v.s. hur man beaktar landsbygdens särfrågor, kommer också att diskuteras med kommunledningen. I samband med utredningarna inför eventuella kommunsammanslagningar är landsbygdssäkringen ett viktigt redskap. Närmat, d.v.s. hur kommunen bättre kunde göra upphandlingar av sina egna producenter, kommer också upp till diskussion. Kommunrundan inleds i Kimito, Åboland 9.4 (och fylls på efter hand).

Vem är förtjänt av Årets närmatsbragd?

I samband med matmässan Lähiruoka & luomu i Helsingfors Mässcentrum 26-28.4 utdelas pris för Årets närmatsbragd. Med tävlingen vill man lyfta fram goda exempel på användning av närmaten och främjandet av användningen. Man kan anmäla sig själv till tävlingen, eller den som man anser vara mest lämpad som kandidat.

Uppgifterna är från webbplatsen lahiruokaluomu.fi där man kan läsa (på finska) om kriterier och inlämningsförfarande (framme senast 4.4 kl. 12) av förslag.