Ny sammansättning för Landsbygdspolitiska rådet

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) mandatperiod löper från den 1 mars 2021 fram till utgången av 2025. Rådets uppgift är att bistå statsrådet i att bereda och driva förvaltningsövergripande och strategiskt viktiga nationella landsbygdspolitiska frågor. Rådet drar upp riktlinjer för att genomföra och utveckla den nationella landsbygdspolitiken inom ramen för de uppgifter som statsrådet har tilldelat rådet.

Rådets ordförande är jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som svarar för landsbygdspolitiken. Som vice ordförande arbetar näringsminister Jari Lintilä med ansvar för regionalpolitiken. Rådets sammansättning återspeglar landsbygdspolitikens tväradministrativa karaktär.

Smart anpassning stärker landsbygds- och skärgårdsområdenas livskraft – minister Leppä

Även i finländska kommuners utvecklingsstrategier borde man betona en kontrollerad förändringsanpassning i stället för en förväntad tillväxt. Framgång för landsbygds- och skärgårdsområden kan finnas i specialisering, starkt företagande och i direkta kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna. Svenska och finländska experter inom regionalpolitiken grubblade på regionernas livskraft ur perspektivet smart anpassning, alltså tänkesättet Smart Shrinking, under ett seminarium i Helsingfors 25.2.

I Smart Shrinking-tänkesättet har perspektivet breddats från den traditionella mätaren på ekonomiska tillväxt eller demografiska diagram till andra faktorer som beskriver livskraft och välbefinnande.

Gruppering, landsbygdsutveckling och resiliens – del 1

Olika gruppbaserade indelningar kopplas på många sätt till frågor om utveckling av landsbygdssamhällen och deras resiliens. Exempelsvis indelningen landsbygd-stad är fortsättningsvis ett aktuellt tema, såväl i underhållningsserier på TV som i samhällspolitiska diskussioner. Taloustutkimus publicerade senaste sommar en enkät om att hålla hela Finland bebott. Enkäten satte i gång en häftig mediadiskussion, vilken belyste den laddade indelningens betydelse i nationell regionalpolitik. Det centrala i debatten var frågan om hur det finländska samhällets utvecklingssträvanden och -satsningar bör allokeras på axeln landsbygd-stad.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenter är Jarkko Pyysiäinen, forskare vid LUKE och Kari Mikko Vesala, lektor och docent vid Helsingfors universitet.

Senaste nyhetsbrevet från SYTY

Suomen Kylät ry (SYTY) – Finlands Byar rf har utkommit med årets andra nyhetsbrev som innehåller följande: SYTY-ordföranden skriver om regionpolitik, en smart by förlitar sig på lösningar som är gemenskapsbaserade, SYTY:s stadsdelsutskott inledde verksamheten, MANE efterlyser en politik som tar hänsyn till lokala behov, resurser och möjligheter, CLLD-innovationslägrets resultat som har offentliggjorts, SYTY deltar i förberedelserna av den fjärde europeiska Landsbygdsriksdagen, sju orter har ansökt om att få arrangera Landsbygdsparlamentet, utbildningsmaterial som nu finns publicerade på SYTY:s webbplats och att nytt material har publicerats för Öppna Byarnas dag, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

SYTY:s Uutiskirje (2/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Mot ett allt mer jämlikt regionernas Finland – SYTY-ordföranden i föreningens nyhetsbrev

Landsbygden och städerna är i en mångfasetterad växelverkan, där de växande, dragningskraftiga städerna även ökar den omkringliggande landsbygdens livskraft. Huvudstadsregionen, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Jyväskylä är ändå för få i tillväxtstädernas nätverk i vårt vidsträckta land. Vid sidan av vår livskraftiga landsbygdspolitik behöver vi en allt mer fungerande regionstads- och regioncentrumpolitik, för att undvika en tynande tillvaro för region- och landskapscentran.

I rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) för man begreppet regionalpolitik i riktning mot en samhällsbaserad livskraftspolitik.

”Den toppstyrda regionalpolitiken ska ändras till att vara en verksamhet styrd nedifrån” – näringsminister Lintilä

Enligt näringsminister Mika Lintilä står regionalpolitiken inför stora förändringar. Det är inte bara landskapsreformen 2021, utan även de förändringar som ett allt mer digitaliserat arbetsliv för med sig. Det här sade Lintilä då han 10.9 presenterade ett dokument som en arbetsgrupp, tillsatt av Arbets- och näringsministeriet, tagit fram.

Rapporten Keskustelunavauksia alueiden Suomeen (Underlag för fortsatt diskussion om regionernas Finland) ska fungera som ett underlag för den omfattande debatt om framtidens regionalpolitik som minister Lintilä initierat, och som nu förs runtom i Finland under en debatturné som arrangeras av Arbets- och näringsministeriet.

Lintilä menar att staten i framtiden inte ska bestämma vilka verksamheter som ska utvecklas i regionerna, utan regionernas framgång ska bygga på den utveckling regionerna själva ser som potentiellt framgångsrik.

Ny upplaga av State of the Nordic Region

År 2030 väntas Norden ha cirka 29 miljoner invånare, en ökning på mer än 10 procent. Den nordiska ekonomin går bra, och trots de olika utmaningarna som hänger samman med pågående globala marknadsförändringar har Nordens återhämtning efter den ekonomiska krisen varit imponerande. Du kan läsa om detta och mycket mer i den senaste versionen av State of the Nordic Region. I rapporten presenteras fakta och siffror från de nordiska länderna på socioekonomiska kärnområden, såsom demografi, ekonomi, arbetskraft, utbildning, bioekonomi, digitalisering, hälsa och välfärd, samt kultur och konst.

Nordregio fungerar som nordiskt forsknings-, rådgivnings- och analysinstitut med fokus på strategisk, policy-relevant forskning på relevanta sektorer inom Nordiska ministerrådet och ger professionellt och effektivt stöd till ministerrådet och till nationella och lokala/regionala myndigheter, inklusive Arktis. Nordregio bidrar med underlag till Nordiska ministerrådets regionalpolitiska samarbete genom att stötta Ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (ÄK-R) och Ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER). Nordregio är placerat i Sverige.

Uppgifterna är från webbplatsen norden.org.

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Framgångsrik distriktspolitik håller Norges bygder levande

Typiskt västnorskt jordbrukslandskap
Bildkälla: Wikipedia

Ett kraftfullt verktyg i norsk distriktspolitik är de geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna, vilka medverkar till att ge alla delar av landet likvärdiga konkurrensförutsättningar. Det blir lättare att även i glesbygd bygga företag och skapa sysselsättning. Systemet, som omfattar såväl privat näringsliv som offentlig sektor, har godkänts av EU.

Ett kraftfullt redskap som man i Norge också använder, är att en del av vattenkraftens värden stannar i de kommuner och fylken där produktionen sker. Stortinget ser detta som en kompensation för de ingrepp i miljön som utbyggnaden har inneburit, vilket försämrar förutsättningarna för näringar som fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och turism.

Politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling

Ilkka Luoto och Seija Virkkala från Vasa universitet har utarbetat politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling, Paikkaperustainen aluekehittäminen strategisena ohjenuorana. Författarna konstaterar bl.a. att intressesfär- och sektortänkandet som traditionell regionpolitik inte ger lika goda resultat som en framtidsorienterad platsbaserad regionutveckling, vilken är strategisk och tar i beaktande hela landets jämlika utveckling som en möjlighet att svara mot den globala ekonomins ökade utmaningar.

I den finska publikationen behandlas stärkandet av regionernas verksamhetsförutsättningar, och man identifierar fyra hörnstenar för platsbaserat (stats- och regionförvaltningen som möjliggörare, smart specialisering, medborgarsamhället och högskolor), samt presenterar en mall för platsbaserad regionutveckling.

Ny mandatperiod för MANE och Skärgårdsdelegationen

Regeringen har godkänt (31.3) en ny mandatperiod för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE), och Skärgårdsdelegationen. Landsbygdspolitiska rådet har till uppgift att bistå beslutsfattare i strategiskt viktiga landsbygdspolitiska frågor, samt ta fram och införa regeringens landsbygdspolitiska riktlinjer, medan Skärgårdsdelegationen främjar utvecklingen av skärgårds-, kust- och vattenområden enligt målen i lagen om främjande av skärgårdens utveckling.

Målet för Landsbygdspolitiska rådet är att analysera och välja politiska åtgärder med framtida utveckling i sikte. Rådet arbetar även för att samordna landsbygds- och regionpolitiken, samt den nationella och EU-delfinansierade verksamheten. När det gäller landsbygdspolitiska rådets sammansättning, har man tagit hänsyn till landsbygdspolitikens tvärfunktionella karaktär, och sålunda sitter i rådet 35 medlemmar som företräder aktörer inom samhällets olika sektorer.

Regionpolitiken används som tillhygge

Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

”Om landsbygden och skärgården glöms bort i regeringens program är det bara fråga om en halv regionpolitik”

Sveaborg
Bildkälla: Wikimedia Commons/Michal Pise

Kommundirektören i Malax kommun Mats Brandt påminde på Seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg, Helsingfors (1-2.6) om att det bara är fråga om en halv regionpolitik, ifall landsbygden och skärgården glöms bort i regeringsprogrammet. ”Ett helhetsperspektiv gör att stad, landsbygd och skärgård måste beaktas med sina egna särskilda utmaningar i ett tydligt sammanhang”, sade Brandt som håller med om att urbaniseringen är den dominerande kraften i regionpolitiken. Men en okontrolleradurbanisering kommer inte utan kostnader. Utbyggnad av bostäder, infrastruktur och service kostar, liksom ökande trafik från förorter, samt längre kötider, samtidigt som det i avfolkade regioner blir allt mera oekonomiskt att upprätthålla infrastruktur och service.

Ska hela Sverige leva? – TV-program debatterar

Bör hela Sverige leva, eller är det en del av utvecklingen att stora delar av landet töms på sin befolkning? Var fjärde kommun i Sverige har färre än 10 000 invånare, samtidigt som storstadsregionerna har en enorm växtvärk. Vad innebär det här för framtiden? Det blir direktsänd debatt från Umeå på onsdag (6.5) i SVT1 genom programmet Ett Sverige – debatten.

Uppgifterna är från webbplatsen svtplay.se, varifrån länk kommer att finnas till programmet.

Urbaniseringen i Sverige är snabbast i Europa, och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hoppas att den ska bromsas upp, men betonar att det kräver utbyggd infrastruktur, bredband, fler arbetsmarknadsanpassade utbildningar på regionala högskolor och en rad andra dyra saker som han lobbar för hos regeringskollegerna.

Ge din syn på hur stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör utvecklas

Vad kan man påverka genom den finländska stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken? Vilka slags verktyg och tillvägagångssätt behövs det för att målen för dessa politikområden kan nås? Ta ställning till utvecklingsförslagen i professor Perttu Vartiainens utredning, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, senast den 13 mars 2015.

I den utredning som Vartiainen gjorde för arbets- och näringsministeriets räkning, drar han slutsatser om och lägger fram förslag till åtgärder för utveckling av stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. Vartiainen föreslår att fokusen i stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör läggas på nationellt viktiga temahelheter, så att också EU-program kan utnyttjas mer effektivt än nuförtiden.