Befolkningsstruktur och dragningskraft i kommuner med glesbebodd landsbygd

Den största påverkande faktorn för service och handlingsförmåga för kommuner med glesbebodd landsbygd är förändringen i befolkningsstrukturen och -förändringen. Strukturen och förändringen är så stark, att den efter ett par årtionden kommer att kritiskt påverka många kommuners handlingsförmåga, självständighet och serviceproduktion. Trots att det tycks vara klart för alla, så reagerar man inte som man skulle behöva med tanke på sakens angelägenhet.

Vilka är de dragningskrafter som skulle få människan att flytta till ett glest bebott område? Det har gjorts undersökningar, bl.a. Sitra, som visar på att en betydande del av finländarna vill bo på landet.

Fibernät en förutsättning för att 5G skall fungera – knappast 5G på landsbygden

Fortfarande gäller de grundläggande naturlagarna för radiotrafiken, oberoende av vilken ”generation” som just nu råkar vara i ropet – denna gång det s.k. 5G. Redan 1948 bevisade amerikanen Claude E. Shannon sitt teorem om att en kanal med given bandbredd bara kan överföra en viss mängd information, oberoende av teknik. Detta gäller förstås även 5G, så därför kan 5G ge oss större kapacitet enbart genom att radikalt minska täckningen. Små basstationer med räckvidd på ett par hundra meter blir vardag, och en basstation per hus eller lägenhet är vad 5G erbjuder. Trådlös teknik klarar inte av tung trafik annat än över mycket korta avstånd, så därför behöver man optisk fiber. Men 5G är ett bra och nödvändigt komplement till fibern. Man kan ju inte använda fiber i fordon och andra mobila tillämpningar, så den bästa fördelningen är att använda fiber till fasta installationer för den tunga trafiken, vilket då avlastar det trådlösa nätet som då också blir bättre.

Framtidens konkurrensfördelar – ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi

I framtiden är de absoluta konkurrensfördelarna med den verksamhetsmiljö som bygger på finsk mat och förnybara naturresurser ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi. I jord- och skogsbruksministeriets nya framtidsöversikt Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous, Maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus (Ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi som en konkurrensfördel, Framtidsöversikt för jord- och skogsbruksministeriet) presenteras mål och åtgärdsförslag för att svara på utmaningar och möjligheter inom den närmaste framtiden.

Finlands konkurrensfördelar är ren mat och rent vatten, ansvarsfull och intelligent användning av naturresurser samt ett innovativt och tryggt ekosystem för geografisk information.

Landsbygdens tillväxt- och SOTE-tjänster förnyas med landskapet – men inte av sig själv

Ett nytt landskap är en ny aktör i jämförelse med nuvarande landskap. Lagarna kommer att dra upp ramarna för arbetet, men organiserandet av uppgifterna och servicen utgår ifrån landskapets egna utgångspunkter, även med tanke på landsbygdens tillväxt- och SOTE-tjänster. Partnerskap behövs, så istället för att välja sida bör man hitta varandra. Makt för med sig ansvar, bra verksamhet, livskraft och attraktivitet, konstaterades på seminariet Maaseutu näkyväksi (1.6).

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Sami Tantarimäki är planerare på Brahea Centrum vid Åbo universitet.

Nya riksomfattande samordningsprojekten har valts

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland finansierar samordningsprojekt med teman som det söks mycket programfinansiering för. Samordningsprojekten hjälper enskilda projekt med samma tema att fungera bättre och ger på så sätt hela landsbygdsprogrammet större genomslag. De nya samordningsprojekten har valts av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Under den senaste ansökningsomgången från den 1 februari till den 6 april 2018 togs det emot förslag till projekt som anknyter till välfärdsföretagande, energiföretagande, turism eller matsektorn. Det gick också att föreslå projekt med fritt valbart tema. Nio ansökningar lämnades in inom utsatt tid och nu föreslås det finansiering för fem av dem.

Mer info finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Ödemarksbruk har betydande ekonomiska effekter i Finland

Jord- och skogsbruksministeriet ordnade torsdagen den 24 maj 2018 ett seminarium under rubriken Ödemarksbruk som företagsverksamhet. I samband med seminariet gavs det ut en projektrapport om ödemarksbruk, Erätalouteen liittyvän yritystoiminnan nykytila ja kehittämisedellytykset (Företagsverksamhet inom vilt och fiske – aktuell status och utvecklingsförutsättningar), som finansierats med statsrådets kanslis medel för utrednings- och forskningsverksamhet. Rapporten beskriver nuläget och utvecklingsförutsättningarna för ödemarksbruk, d.v.s. företagsverksamhet som bygger på fritidsfiske, jakt och fotografering av stora rovdjur. Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet svarade för att genomföra projektet och det ansvariga ministeriet var jord- och skogsbruksministeriet.

Företagsverksamhet som bygger på ödemarksbruk är enligt rapporten av stor ekonomisk betydelse för Finland.

Verktygsback för landsbygdsturismens utvecklingsarbete

Bildkälla: https://t4t.yolasite.com/Leht2.php

I projektet Sustainable Tools 4 Trainers (T4T) har man utvecklat arbetsverktyg för företagare inom landsbygdsturism, samt för utvecklare och utbildare som arbetar med företag. Verktygsbacken passar t.ex. för följande fyra exempelteman: att förbättra kvalitén på landsbygdsturismservicen, att skaffa kunder för hela året, att lära sig av erfarenheterna och undvika fel, samt att utveckla företagens samarbete och nätverkande. Dessa exempelteman har utarbetats av projektets fem partners (Finland, Estland, Lettland, Litauen och Island) för användning bland landsbygdsturismföretagen och utvecklarna. Man kan fritt använda det för det egna företagets produkt- eller serviceutveckling och för t.ex. utbildning. I nuläget är verktygsbacken på engelska, men utvecklarna har som mål att översätta verktygsbacken till finska.

Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Textförfattaren Heidi Valtari är specialsakkunnig Landsbygdspolitiska rådets nätverk för kompetens och sysselsättning.

SILMU belönade bästa projekten och byaåtgärden

Utvecklingsföreningen SILMU rf belönade på sitt vårmöte 22.5 de bästa Leader-projekten i två kategorier, det bästa allmännyttiga projektet och det bästa företagsprojektet. Dessutom belönades den bästa byaåtgärden. Titeln bästa allmännyttiga projekt gick till Stödföreningen för Lovisa Konstcentrum rf som förverkligat projektet Kartanohanke åren 2015-2017 och titeln bästa företagsprojekt gick till Pohjolan Ykkösraivaus Oy som förverkligat projektet Ykkösmyynnin halli åren 2015-2017. Till bästa byaåtgärd valdes efter förslag från allmänheten Kerko Ungdomsföreningens ungdomsverksamhet Nuoska. Uppgifterna är från SILMU:s nyhetsbrev för maj månad som även innehåller bl.a. uppgifter om en logotävling för ungdoms-Leader verksamheten inom SILMU och FYRKKA till ungdomar.

SILMU:s nyhetsbrev för maj 2018 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Årets by söks för Egentliga Finland

Egentliga Finlands Byar rf söker, tillsammans med samarbetspartners, efter Årets by i Egentliga Finland. Temat i år är fantasipirrande den klingande byn. Det kan man konkret uppfatta som musik betonat, men i ansökan kan det ändå vara bra att närma sig saken med glimten i ögat. Grundläggande synpunkter i tävlingen är bland annat:

• Hur klingar byn? Kör man med traditionell musik eller med elektronisk musik, eller har byn även etniska intryck?
• Krävs det hörlurar för att lyssna på byn eller hör man klingan långt utanför byn?
• Spelar byborna i samma orkester eller består konserten av många band?
• Har byns orkester alltid samma musiker eller är det stort ombyte? Kompletterar man klangen med nya instrument?
• Hurdana är byns framtidsplaner? Prövar byn jämt på nya publikationskanaler eller lyssnar man på klangen fortfarande med en lerduva?
• Är media intresserad av byns klang?

I den fritt formulerade ansökan bör man beskriva byn (invånarantalet, läge, områdets föreningar och andra centrala aktörer), samt berätta om byns verksamhet. Tävlingen gäller byarna – inte endast byaföreningarna, d.v.s. verksamhet som idkas av alla byns föreningar, sällskap och organisationer. Bytävlingsrådet bekantar sig även på plats med vissa byar efter att ansökningen gjorts. Utnämningen av Årets by sker i samband med landskapets byaverksamhetsdag 11.8 i byn Virttaa, Loimaa.

Info om ansökningsförfarandet (ansökan senast 1.6) finns på (finska) webbplatsen vskylat.fi.