Byacoacher som stöd för byaverksamheten

Nu har byaföreningar och andra liknande organisationer möjlighet att beställa en workshop eller utbildning om olika ämnen som utvecklar verksamheten i byn eller kvarteret. I slutet av förra året utbildades totalt knappt femtio landsbygdsutvecklare på både finska och svenska, och de har nu kapacitet att fungera som Byacoacher för det nya nationella konceptet. De utbildade är anställda i landskapens byaföreningar eller Leader-grupper och kommer från alla delar av landet.

Byarådgivare Li-Marie Santala (SILMU-byar), som är en av medlemmarna i projektgruppen, säger: ”Vi hade ett sommarmöte med några kollegor och det kom fram att det skulle vara bra att ha färdigt utbildningsmaterial om olika ämnen. Då skulle det vara lätt att åka ut till byar för att hålla till exempel workshops, och vi skulle alltid ha högkvalitativt och uppdaterat material till vårt förfogande. Det var så det hela började.

Pellinge är Årets nyländska by 2023 – hedersomnämnande till Bredvik

För barnen på Pellinge finns byarådets eget eftis, där man också har ett nyöppnat kafé.                                                                                                                Foto: Erika Englund

Pellinge är en ögrupp med 250 invånare i Borgå skärgård. Befolkningen på öarna blir mångfaldig via fritidsboende för det finns över 1800 sommarstugor och ett tillägg till befolkningen är också de 17 000 turister som besöker Pellinge skärgård. Pellinge är en aktiv ”by” med ett stort antal företag i förhållande till antalet invånare. Det finns många aktiviteter och evenemang på ön under hela året. Föreningsverksamheten är aktiv och samverkan mellan olika aktörer spelar en nyckelroll.

Med öbornas egna ord: ”Att bli utsedd till Årets nyländska by är en fin eloge för allt det arbete som görs och har gjorts på Pellinge. Som pellingebor har vi den fina möjligheten att vara aktiva och få förverkliga våra idéer och prova oss fram på vad som passar oss.

Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar vill se mer unga i byaföreningarnas styrelser

Bild: Anssi Ketonen

Föreningarnas höstmöten är redan runt hörnet, så Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar utmanar byaföreningar, ungdomsföreningar och andra liknande lokala föreningar att välja en eller flera ungdomar till sin styrelse.

Med tanke på kontinuiteten i föreningens verksamhet lönar det sig att välja till styrelsen en bybo som är under 30 år. Den unge bör få ansvar i styrelsen, så att denne lär sig mötesteknik, anordnande av evenemang, protokollgranskning och -skrivande, samt lär sig byns och byaföreningens traditioner och historia. Dessutom blir byaföreningens arrangemang och talkon mer attraktiva och tillgängliga för unga bybor när en ung medlem i styrelsen delar ungdomarnas åsikt i eller perspektiv på saken.

Bromarv är Årets Nyländska By – hedersomnämnande till Pojo kyrkoby

Bromarv från Raseborg i Västra Nyland utsågs till vinnare i tävlingen om titeln Årets Nyländska By 2022. Bromarv, som vann den tajta kampen, är en by med över 400 invånare vars service och image har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Det största projektet på årtionden har varit byggandet av ett nytt hamnområde som stod klart 2019. Hamn- och marknadsområdet som ägs av byarådet kommer också att ha solpaneler som energikällor i framtiden.

Byborna gör en hel del frivilligt arbete för att utveckla sin by. Bromarv värderar samarbete och byn har ett aktivt och mångsidigt föreningsliv. En stor del av fritidsaktiviteterna upprätthålls av föreningar. ” Vi samarbetar, vi drar åt samma håll, oavsett om det är bybor, företag, grannar eller skolbarn”, står det i byns tävlingsansökan.

Ungas inkludering i landsbygder i lunchwebbinariet Landet lär

Hur får man unga att känna sig behövda där de bor och hur får man med dem i bygdens föreningsliv? I webbinariet den 1 juni presenterar projektledarna på Leader Höga Kusten Felicia Edholm och Maaike Smit nya verktyg för att bättre inkludera unga i landsbygder.

Verktyget som har tagits fram tillsammans med unga och föreningar i Leader-området, är en hemsida som består av fem konkreta steg som stöttar föreningar i att skapa bygder där unga hörs, trivs och kan påverka. Målet är en plats där unga är stolta över att bo och där äldre och unga kan mötas och utbyta idéer. I webbinariet går Edholm och Smit igenom hur verktyget kan användas.

Mer info och länk för anmälan till webbinariet, som alltså hålls 1.6 kl. 12-12.45, finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kommuner och samhälleligt företagande – behov av nya organiserade modeller för landsbygdens serviceproduktion

Föreningsverksamhet och särskilt byaföreningsverksamheten har traditionellt spelat en betydande roll som upprätthållare av landsbygdens service och livskraft. Det är ändå viktigt att ta i beaktande, att serviceproduktionen kräver åtaganden, regelbundenhet och långsiktighet. Man kan inte förutsätta att föreningarna bär detta ansvar själva med frivilliga krafter. För att stöda landsbygdens frivilliga serviceproduktion är det behov av att finna nya, hållbarare organiserade modeller.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Nytt namn och ny logo – Svenska studieförbundet byter namn till Förbundsarenan

Då Svenska studieförbundet byter namn till Förbundsarenan har man även en ny logo, som visar på ett nytt kapitel i förbundets verksamhet. Tillsammans bildar de fyra olika figurerna i logon en helhet som beskriver Förbundsarenans verksamhet. Organisationen har utvecklats och förändrats sedan den grundades 1961. Därmed har det även funnits ett behov att byta namn till något som bättre motsvarar förbundets verksamhet – att stöda de svenska förbunden i Finland och agera förbundens förbund.

Den nya logon är designad av ålänningen Ida Dimic. Ida har i sitt skapande försökt utgå från det hon ser som Förbundsarenans värderingar, målsättningar och vision. De fyra figurerna, eller byggklossar som Ida kallar dem, symboliserar var för sig olika värderingar, som Ida uppfattar att Förbundsarenan står för.

Hjälp andra och bli lycklig!

Finländarna är världens lyckligaste folk, fastslår FN genom sitt lycklighetsindex. Kanske korrelerar lycksaligheten till vårt lands omfattande föreningsverksamhet, samt en stor frivilligsektor, för enligt docenten i specialpedagogik Lotta Uusitalo-Malmivaara vid Helsingfors universitet är bästa sättet att bli lycklig, att hjälpa andra. Hon menar att en positiv växelverkan med andra ökar även på mängden kärlekshormon (oxytosin) i kroppen. Frågan ”kan jag hjälpa” är en fullkomlig mikrostund av kärlek, vilket förbättrar en annans trygghetskänsla och sålunda inverkar även på hälsan på ett gynnsamt sätt.

Bland annat det här skriver Finlands Byars ordförande Petri Rinne i föreningens senaste nyhetsbrev (3/2018), där man även bl.a. kan läsa om att Leader-utskottet valde ny ordförande, att byautskottet med ny sammansättning hade möte, hur man ska förbereda sig för Allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679), förkortat GDPR efter engelskans General Data Protection Regulation, samt info om den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen som hålls på Åland 6-7.10. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Idrott som landsbygdsutvecklare

Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.

Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Engagemang diskuteras på seminarium i Helsingfors

Har vi alls tid att engagera oss i dagens hektiska värld? Vad vinner man på att ge av sin tid och sitt engagemang? Förlorar man något? Vad betyder det för samhället? Hur ser framtiden ut för frivilligt engagemang? Vid seminariet Tid för engagemang? talar biskop Björn Vikström, verksamhetsledaren vid Svenska studieförbundet Mari Pennanen, ordförande Linda Basilier vid Finlands Röda Kors Kyrkslätt svenska avdelning och koordinator Sonja Karnell vid SAMS. Som moderator för diskussionen fungerar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. Seminariet hålls den 21 mars kl. 17-19 i festsalen i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Länk till anmälan (som görs senast 21.3) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang: att lyckas i sitt föreningsarbete, grundkurs i Digistoff, infotillfälle om verktyg för föreningsutveckling, Bildning?! Sivistys?!, workshopsserie om att utveckla sin förening, samt hur föreningar påverkas av EU:s dataskyddsreform.

Verktyg för att leda inspirerande möten lärs ut under workshop i Vasa

I workshopen lär du dig konkreta verktyg för att leda ett framgångsrikt möte som är både effektivt och inspirerande. Workshopen är uppbyggd som ett möte och ska inspirera till att prova på olika mötestekniker och metoder i det dagliga arbetet. Tillställningen hålls den 23 mars kl. 14-16 vid SFV:s kansli i Vasa, Handelsesplanaden 23 B. Workshopledare är Betty-Maj Forman, Impulsfabriken- Innopaja.

Länk till anmälan (som görs senast 22.3) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även övriga evenemang: grundkurs i föreningskunskap, gruppledarutbildning, infotillfälle om verktyg för föreningsutveckling, workshopsserie om att utveckla sin förening och #G18prat – Har hela världen blivit galen?

Behöver du uppdatera dina föreningskunskaper? – grundkurs ordnas i Vasa

Är du ny i din förening eller i behov av att uppdatera dina föreningskunskaper? Svenska folkskolans vänners (SFV:s) föreningsexpert och verksamhetsombud i Helsingfors Sebastian Gripenberg föreläser om bland annat mötestekink och styrelsens roll och ansvar vid SFV:s kansli i Vasa, Handelsesplanaden 23 B, den 11 februari kl. 10-15.

Mer info om kursen och anmälan (som görs senast 3.2) finns på webbplatsen sfv.fi. Se även infotillfället verktyg för föreningsutveckling, workshopsserien utveckla din förening, samt idéworkshoppen Österbotten-Västerbotten, 

Webbdiskussionen om bättre förvaltningspraxis i föreningarna

Våren 2015 arrangerade justitieministeriet tillsammans med vissa frivilligorganisationer en nätdiskussion om god förvaltningssed i föreningar, vilken ordnades på justitieministeriets webbtjänst Dinasikt.fi. Projektsidorna besöktes av totalt 753 personer under de sex veckor som diskussionen pågick. Nu har ett sammandrag av diskussionen publicerats, Selvitys hyvistä yhdistyskäytännöistä. Yhteenveto kevään 2015 verkkokeskustelusta (Utredning om god föreningspraxis. Sammandrag av nätdiskussionen våren 2015), och enligt detta skulle föreningsverksamheten och föreningsmedlemmarnas möjligheter att delta i verksamheten kunna underlättas betydligt genom tydliga anvisningar. Både med tanke på föreningarnas verksamhet och det civila samhället finns det behov av en enhetlig, tydlig och praktisk rekommendation om god förvaltningssed för hela föreningsfältet, där man genom tydliga anvisningar skulle kunna underlätta föreningarnas vardag, skapa en enhetligare praxis och klargöra spelreglerna.

God föreningspraxis behandlas i öppen nätdiskussion

Rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion denna månad. De åsikter och kommentarer som framkommer under nätdiskussionen utnyttjas när organisationernas egen rekommendation om ”God förvaltningssed i föreningar” utarbetas och när det informeras om den. ”En föreningsmedlem har rätt att få information om föreningens verksamhet. Föreningens styrelse ska främja alla medlemmars gemensamma bästa. Det ska klart anges vilka uppgifter den ledande funktionären i en förening har.” De här och andra rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion, men även deltagarna får föreslå rekommendationer och hur de kunde genomföras. Medborgarna anger vad som är god sed i föreningar, vilket bildar utgångspunkten för föreningssektorns egna anvisningarna om god förvaltning, och på basis av den goda föreningssed som då utformas och testas i föreningarna, kan föreningslagen senare vid behov preciseras. Nätdiskussionen, som ordnas på diskussionsforumet Dinasikt.fi, är öppen till 31.3.

Mer info finns i pressmeddelandet från justitieministeriet.

Guiden Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotus har uppdaterats

Föreningarnas ekonomi- och skatteguide, Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotus. Mitä pienessä yhdistyksessä pitäisi osata?, är en handbok för var och en som är med i föreningsverksamheten. Guiden ger råd i den lilla föreningens vardag i ekonomi- och skatteärenden. Guiden är uppdaterad i december 2014. I de nya uppdateringarna finns uppgifter om skatteförvaltningens anvisningar från sommaren 2014 angående allmännyttiga sammanslutningars medelsanskaffningar och talkoarbete. Dessutom finns info som berör ersättning för ordnad utbildning för föreningarnas arbetstagare, samt avlägsnande av representationskostnadernas skatteavdragsrätt. Guiden finns bara i elektronisk version och kan fritt användas av alla med intresse för ämnet.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.