Landsbygdscentrum 2040 en osannolik möjlighet

På basis av nuvarande uppföljnings- och förhandsinformation så låter inte landsbygdscentrum 2040 särskilt sannolikt. Många landsbygdscentrum har redan förlorat eller håller på och förlorar sin traditionella existens som kommun- och servicecentrum. Utan verklig förnyelseberedskap, ny profilering, hållbar framtidsutveckling och uppdrag – berättigande för en hållbar tillvaro – blir framtiden med lätthet bara lindringsvård. I forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla skildras följande utveckling för senaste årtiondens landsbygdscentra: Under en generation med fortsatt tillväxtberedskap som slutresultat, har det i landsbygdscentra bildats ”ett bestående ofullständigt läge (paradox)”. I dess centrum finns å ena sidan stadsplanering och planläggning med en byggd miljös ofullständighet, låg nyttjandegrad och överdimensionering, samt å andra sidan oklarheter i utvecklingsutsikterna och framtiden. Enligt resultaten i forskningsprojektet Suomalaiset maaseututaajamat 2010-luvulla är det varaktiga ofullständiga läget och till det hörande olika slag av ”låsningar” verkliga hinder för förnyelse, anpassad utveckling och ny tillväxt.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av  Jarmo Vauhkonen som är regionplaneringschef på Södra Savolax landskapsförbund. Slutrapporten, Suomalainen maaseututaajama muutospaineessa. Suomalainen maaseututaajama 2010-luvulla – tutkimushankkeen loppuraportti, finns på webbplatsen lamk.fi.

Kommuner i förändring – beaktas landsbygden?

Under Kommunmarknaden (9-10.9) ordnades en tillställning (10.9) där man diskuterade beaktandet av landsbygden i förändringsprocesser och beslutsfattande. Som redskap erbjöds landsbygdssäkring. Genom att binda landsbygdssäkringen till kommunindelningsutredningen har man fått positiva erfarenheter från pilotområden.

Finland är ett land med stor och varierande landsbygd. Kommunstrukturreformen har lett till att även många städer blivit ”landsortsbetonade”. Landsbygden med sina invånare och företag är en viktig resurs, vilket bör tas i beaktande vid planering, beredning, beslutsfattande och förverkligande av ärenden.

”Landsbygdssäkringen hjälper till att fastställa det som påverkar landsbygden. Om man inte fastställer det som påverkningar landsbygdens invånare och företag, så tar man inte heller det i beaktande. Syftet med landsbygdssäkringen är att öka de positiva verkningarna som riktas mot landsbygden och avstyra negativa”, sammanfattade överinspektör Hanna-Mari Kuhmonen på arbets- och näringsministeriet.

I byavänligaste kommunen Ijo finns lokala råd för att stärka den lokala aktiviteten

Vägskylt för kommunen Ii (på svenska Ijo)
Bilkälla: Wikimedia Commons

Landsbygdskommunen Ijo har 15 byar inom områdena Ijo, Olhava och Kuivaniemi. Invånarantalet på knappt 10 000 personer ökar under somrarna med över tusen fritidsboende. I kommunen har byarnas utvecklingsbehov beaktats väl och kommunen beviljar finansiering för olika slags verksamhet.

Kommunsammanslagningen av Ijo och Kuivaniemi år 2007 genomfördes på ett lyckat sätt utifrån byarnas ställning. I kommunfullmäktige är varje by representerad, antalet fungerande serviceställen i kommunen har inte reducerats och i flera av byarna finns det fortfarande byskolor. Vid kommunsammanslagningen inrättade man lokala råd i syfte att stärka den lokala aktiviteten och samhällenas livskraft.

”Ibland upplever man sig vara delaktig i något viktigt” – Årets landsbygdsprofil Hannu Katajamäki

Emellanåt ger en ändlös debatt om regionutveckling och förespråkandet för lokala samhällen mig uppfyllande stunder. Den hittills största fick jag uppleva den 6 september 2015 i Brahestad, där Byaverksamhet i Finland rf:s (http://www.kylatoiminta.fi/) årliga, stora begivenhet LOKAALI hölls.

LOKAALI kulminerade i ett festseminarium, och i samband med seminariet kungjordes även Årets by och andra erkännanden, som Årets landsbygdsprofil. Utnämningen till Årets landsbygdsprofil är enligt Byaverksamhet i Finalands styrelse…”erkänsla för synlighet i offentligheten och medierna i samhällsdiskussioner rörande byaverksamhet och landsbygd, samt som befrämjare av ett positivt anseende och en positiv image för landsbygden och byarna”.

Efterlysning av nationella projektidéer inom landsbygdsprogrammet

Avsikten med de nationella projekten är att rikta projektfinansieringen inom landsbygdsprogrammet till sådana projekt som förbättrar resultatet och effektiviserar genomförandet av programmet. Målet är även att komplettera och stöda det regionala utvecklingsarbetet och den regionala projektverksamheten. I denna ansökningsomgång efterlyses projekt som finansieras år 2016. I ansökningsförfarandet efterlyses projektidéer som tar sikte på att utveckla landsbygden och som lämpar sig för nationell projektfinansiering, denna gång med två temaområden:

SILMU ändrade namnet och uppdaterade stadgar

Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s namn har ändrats till Utvecklingsförening SILMU rf. I samband med namnändringen uppdaterades föreningens stadgar. Största förändringarna var att föreningen nu årligen har två ordinarie möten och att en byasektion grundades, samt att Östra Nylands Byar rf:s verksamhet togs över av SILMU, så byaombud Li-Maria Santala hör nu till SILMU:s personal.

Uppgifterna ingår i SILMU:s Infobrev September 2015 som har dessa rubriker: Info om företagstöd, Info om projektstöd, SILMU rf:s namn- och stadgeändring, Delta i världens största talko i september, Var finns Nylands bästa by?, samt Erasmus+ ansökan.

Servicepaket för finansieringshjälp vid arrangemang

Landsbygdsnätverkstjänsterna lanserade i början av detta år en ny servicemodell, Servicepaketet, för aktörer inom Landsbygdsnätverket. Idén att utveckla den nya servicemodellen utgick från signaler från fältet. Entusiasm och vilja att ordna olika slags evenemang finns nog, men genomförandet strandar ofta på finansieringen. En lösning på det här problemet hittades i Servicepaketet. Det första Servicepaketet riktades till anordnandet av utbildningar. Med paketets hjälp kan man täcka de allmänna kostnaderna för arrangemangen, såsom lokalhyror och föreläsararvoden, till ett värde på 1 500 euro per dag. Det finns noggranna anvisningar för hur man använder Servicepaketet på webbplatsen landsbygd.fi.

Vad betyder samhällskompanjonskap i praktiken? – diskuteras under seminarium i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.

Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.