Anna Franzén är sedan maj 2021 anställd som ny verksamhetsledare för Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry. Den deltidsanställda verksamhetsledaren (10%) sköter föreningens löpande ärenden. Anna läser föreningens e-post info@foss.fi i första hand på fredagar. Du når även Anna per telefon på nummer +358 40 730 5735.
Uppgifterna är från webbplatsen foss.fi.
Utvecklingsföreningen SILMU rf har ny verksamhetsledare genom valda Anette Vihanto.
– Jag bor själv på landsbygden och naturen har alltid legat mig varmt om hjärtat. Vi har ett av de mest magnifika landsbygdsområdena i Finland, vars skönhet kan bli förringad för att inte vara så sagt ett lätt livsområde. Att leva i staden kan ses lättare på grund av till exempel tillgång till tjänster, men på landsbygden känner jag mig lyckligare. Jag känner att vi har utrymme att utveckla både stadscentrum och landsbygden, så att vi har råd att välja ett tryggt livsområde som stöder vars eget välbefinnande, säger Vihanto.
Från maj till augusti 2020 besvarade 3 436 personer från 26 olika länder undersökningen av ELARD och REDR, varav 127 kom från Finland och 432 från Sverige. I rapporten hittas allmänna slutsatser med mer detaljer, men här är viktiga resultat:
Allmänna slutsatser
Landsbygdernas befolkning saknar fortfarande en del grundläggande service som den urbana befolkningen tar för given,
Finlands Byar rf är bekymrad över hur ekonomins tvärstopp påverkar byarnas och stadskvarterens småföretagare, tjänsteproducerande föreningar, samt arbetsplatserna. Exempelvis behöver den snabbast växande turistnäringen under de senaste åren i vårt land snabbt stöd. För Frantsilan Kehäkukka, en vegetarisk restaurang i Tavastkyro, har över hälften av omsättningen liksom av antalet kunder minskat under veckan.
”Jag minns fortfarande väl avtrycken från 1990-talets lågkonjunktur. De borde nu undvikas, annars kan efterdyningarna bli än värre än själva sjukdomen, påpekar företagaren Olli Ahonen. Det finns nu utrymme på borden för det Leader-stödda tillväxtföretaget. Företaget har vidtagit alla möjliga försiktighetsåtgärder från handdesinfektorer till desinficering av handtag och bestick, samt nolltolerans för förkylning hos personalen. Man inleder även med hemkörning av matportioner.
Läs hela meddelandet (på finska) från Finlands Byar på webbplatsen suomenkylat.fi.
Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har anställt Susanne Lindblom som verksamhetsledare på deltid för att sköta föreningens löpande administration, koordinera verksamheten och fungera som informatör för föreningen. FÖSS är en tvåspråkig medborgarorganisation med syftet att säkra framtiden för öborna och att förbättra deras levnadsvillkor. FÖSS är medlem i ESIN, European Small Islands Federation.
Skärgårdsborna är oftast en liten grupp i sitt område, därför är sociala nätverk här hemma och mellan de små europeiska öarna viktiga för att gagna de gemensamma målen. FÖSS fungerar som öbornas sammanslutning på gräsrotsnivå, genom vilken skärgårdsbornas röst når de nationella och europeiska beslutsfattarna.
Uppgifterna är från webbplatsen foss.fi.
Utvecklingsföreningen SILMU rf:s nya verksamhetsledare Saija Kommers har flera decenniers erfarenhet av företag och det kommunala. Hon har arbetat med försäljning, utveckling och konsulttjänster, samt som VD, ofta i internationella sammanhang. Kommers hoppas även kunna utnyttja denna erfarenhet till fördel för SILMU:s kunder och partners. SILMU:s strategi fokuserar nu speciellt på företag, och därför förväntar man sig allt mer ansökningar om stöd från lokala mikroföretag.
Kommers kommer från en liten by i Tavastland. Finlands natur och dess olika årstider var det som hämtade henne tillbaka till Finland. Hon hoppas på ett gott samarbete till förmån för den finländska landsbygden och dess invånare. Kommers kan kontaktas via e-post, saija.kommers@silmu.info, eller tel., 041 442 6602. Uppgifterna är från SILMU:s nyhetsbrev för januari månad.
SILMU:s nyhetsbrev för januari 2020 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.
I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.
Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.
Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.
Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.
Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.
I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.
Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.
Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.
Det nedlagda bankkontorets giroinkast i Petalax har gjorts om till en idélåda. Symboliken är inte långsökt för byborna jobbar med många medel för att kommundelen i Malax, Österbotten ska utvecklas åt rätt håll. Roger Norrgård, som leder projektet Petalaxnejdens utveckling 2030, ska hjälpa utvecklingen en bit på traven. ”Det är Petalaxborna själva som ska utveckla Petalax. Ingen annan kommer att göra det åt dem”, säger Norrgård. Syftet med projektet är att försöka få fler invånare, fler företag och fler arbetsplatser till kommundelen.
Norrgård är intresserad av samhällsbygge, och då inte enbart av de ekonomiska aspekterna, utan också av det mervärde sociala resurser kan ge. För att människor ska bosätta sig på en ort, är det ultimata att där finns såväl bostäder och arbetsplatser som trivsel. Om invånarna inte trivs, trots att det finns arbetsplatser, börjar de pendla.
Under de senaste tiderna har vi i nyheterna ständigt stött på negativa nyheter om den finländska glesbygden. Befolkningen minskar och åldras. Människorna flyttar till stora tillväxtcentra efter arbetsplatser och service. Man basunerar ut det som om det skulle vara fråga om en naturkraft, som man inte kan göra något åt. Så är det inte alls.
Med ett decentraliserat system kan vi starkt påverka en negativ handelsbalans på kommun-, landskaps- och nationell nivå. Decentraliserade system möjliggör för närmat, lokal energi, olika slags konsumtionsnyttigheter och en ny fördelning av service. Det är skäl att minnas att decentraliserade system inte ska räknas bort, utan det är existerande produktion och förädling, samt verksamhet som kompletterar handeln.
Uppgifterna är från en längre text (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten är Rauno Kuha, forskare på Naturresurscentralen Luke.
Förutsättningarna finns, minst sagt, med hundratusen inlandsjöar, tiotusentals mil vattendrag och många långa kuststräckor – vatten med attraktiva fiskarter och miljöer som lockar fiskare från när och fjärran. Här skulle fisketurismen och sportfisket kunna stå för ett stort samhällsekonomiskt värde, skapa jobb och tillväxt i Sverige. Så vad står i vägen? Ja, det visar sig att det är flera bitar som måste på plats innan fisketurismen och sportfisket kan växa väsentligt, varav kunskap är en av bitarna. ”Det om att sprida kunskap om de nyttor och de värden som naturbaserad turism kan generera lokalt”, säger Lena Nerhagen vid Statens väg- och transportforskningsinstitut som tillsammans med Mats Jonsson arbetat fram Jordbruksverkets nya rapport om fisketurism; Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling. Lyssna till podden Landet!
Femtiofjärde avsnittet, Fisketurism & sportfiske kan skapa tillväxt och jobb – vad står i vägen?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Podden Snacka Grönt talar med Johanna Grip från Ytterhogdal, som var den yngsta delegaten på den europeiska Landsbygdsriksdagen 2017. Man pratar om vad de kom fram till där, att omvärdera vad ett jobb är och vilka lagar som är i vägen. Snacket med Po Tidholm handlar om vad han vill säga med sin bok Läget i landet och vilka lösningar han tror på.
Det andra avsnittet, Landsbygden, finns att lyssnas på webbplatsen grontcenter.podbean.com.
Vad göra om man får ett jobb på annan ort, men inte får sin nuvarande bostad såld eller uthyrd? Problemet är inte helt ovanligt i avfolkningskommuner, varav en möjlig lösning kunde vara att man får en skrotningspremie, på samma sätt som det fungerar då man skrotar en uttjänt bil. Det här skriver Timo Metsola, styrelseordförande för bolaget Vuokraturva, som bl.a. hyr ut och investerar i bostäder.
Metsola skriver att stödet till avfolkningskommuner borde ses som en del av stödet för en strukturomvandling som vitaliserar samhället som helhet, vilket skulle vara till fördel för hela landet, då folk kan flytta för att hitta jobb. Han menar att om man låter det uppstå ett överutbud av bostäder i avfolkningskommuner, så är det som att ge bostadsmarknaden i dessa kommuner en dödsstöt.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Ari Sundberg/SPT, i Vasabladet (28.1). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.
