Svensk Byaservice
och IDNET
(Identitets-
baserat nätverk)
önskar Nyhetsbloggens
läsare en riktigt
God Jul och ett
Framgångsrikt
Gott Nytt År 2016!
Kategorier
Kategori: 2015
Statsrådet tillsatte den 17 december en delegation för förnyelse i regionerna (AUNE). Mandatperioden för delegationen, som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet (ANM), inleds den 1 januari 2016 och sträcker sig till utgången av den nuvarande regeringsperioden. Delegationens uppgift är att på ett övergripande sätt utveckla regionerna och samordna förvaltningsområdenas åtgärder. Delegationen för förnyelse i regionerna har till uppgift att dra upp riktlinjerna för strategiska helheter som gäller regionutvecklingen och regeringsperiodens regionutvecklingsbeslut, samordna de olika förvaltningsområdenas åtgärder, samt följa upp hur regionerna utvecklas och vilka effekter olika åtgärder har. Arbetet har ett nära samband till andra samarbetsorgan som främjar regionutvecklingen. Det har tidigare funnits en delegation för regional- och strukturpolitik i anslutning till ANM.
Mer info finns i ANM:s meddelande med länk till beslut om tillsättande av delegationen.
Foto: Peter Backa
Den 4-7 november hölls den europeiska Landsbygdsriksdagen, European Rural Parliament (ERP), i Schärding, Österrike, där 240 delegater från landsbygdsrörelser i 40 europeiska länder diskuterade och antog ett landsbygdsmanifest, som bygger på förslag från landsbygdsbor i hela Europa. Manifestet, som är ett ”uttryck för landsbygdsbefolkningens ambitioner, åtaganden och krav” och ska spridas till politiska beslutsfattare på alla nivåer, är nu översatt till svenska.
Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till bl.a. mer information om ERP.
Bildkälla: Hela Sverige ska leva
Byn Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen, kan man undra om bygden överlevt på sikt, skriver Land.se. Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och vunnit ära och 10 000 kronor. Berättelsen om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas. Det började år 2010 när butiken höll på att gå i konkurs, men ortsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare, vilket lyckades och butiken är nu i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades även macken, som varit stängd ett tag.
Tryggheten på landsbygden är temat i senaste nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä. Man får bl.a. inrikesministeriets, gränsbevakningens och polisens syn på den glest befolkade landsbygdens säkerhetsläge nu och i framtiden. I ledaren tar Tytti Määttä ställning till säkerhetsläget på den glest befolkade landsbygden ur den lilla kommunens synvinkel. Då det gäller att främja byarnas trygghet, så finns artiklar från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland beträffande nationell byasäkerhetsutbildning, kontaktpersoner för byarnas trygghet, samt Norra Karelens nya verksamhetsmodell. I nättidningen får man även ta del av invandrarnas lyckade integrering genom ett Leader-projekt, samt vardagens trygghetskänsla.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Nättidningen (december 2015, 2/2015) finns att läsas (på finska) på webbplatsen korvesta-ja-valtateilta.fi.
Foto: Kenneth Sundman
Under ”Tammerfors-träffen” 9.12 fick finlandssvenska landsbygdsaktörer ta del av en föreläsning om Demokratimodellen. Det var svenskarna Niklas Hill och Thor Rutgersson som berättade om hur man kan bygga livskraftiga och inkluderande föreningar. Föreläsarna gav verktyg för hur föreningar att bli mer inkluderande och mer attraktiva för att fler ska engagera sig i dem. De pratade även om hur man kan använda sig av folkbildning för att få igång en förändringsprocess och få saker att hända på gräsrotsnivå. Det pratades om hur vi styrs av normer, hur vi skapar nya, men även att vi kan bryta normmönstret. Efter en kort paus fick deltagarna, indelade i grupper, diskutera föreningsrelaterade frågor genom en kortlek – Förening i förändring.
I början av nästa år, 22.1, hålls ett seminarium om integrering av flyktingar på landsbygden. Under seminariet får man höra om goda exempel på integration och om möjligheter att söka projektbidrag, diskutera om flyktingfrågor ur landsbygdens och regionutvecklingens synvinkel, samt ta del av arbets- och näringsministeriets lägesrapport över integrationsfrämjandet för asylsökande och flyktingar på landsbygden. Tillfället är ämnat speciellt för landsbygdskommuner och för andra lokala aktörer. Seminariet ordnas av Landsbygdsnätverket i samarbete med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR och jord- och skogsbruksministeriet. Seminariet öppnas av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Härifrån finns länk till program och anmälan (senast 13.1).
Är byaverksamheten och Leader-arbetet den lokala utvecklingens grundelement? Ja, det är de verkligen. De är platsbaserade och sektorövergripande, inte de enda aktörerna, men deras betydelse ökar vid sidan av städernas invånarverksamhet och närdemokratin. Även den lokala utvecklingens betydelse och volym inom kommunerna kommer säkert att öka, då SOTE-reformen avreglerar den lokala förvaltningen från ”de största uppgifterna”, som ännu hittills inte haft någon effekt. Jag önskar innerligt, att den allmänna förståelsen som berör elementen i den lokala utvecklingen och deras närmanden sinsemellan ökar. För att det lokala ska bli det centrala, behöver man flera justeringar i förhållningssätt och praxis: Vi aktörer tar mer ansvar för de lokala behoven. Vi ökar självfinansieringen genom att öka medlemsantalen i våra föreningar, samt genom att ta i bruk ordentliga medlemsavgifter.
Foto: Kenneth Sundman
Mina dagar som ordförande börjar vara räknade. Tiden som ordförande är förbi i slutet av året, men arbetet för lokal utveckling fortsätter, åtminstone som ordförande för Leader Ykkösakseli, samt genom att skriva och hålla tal, om det kommer inbjudan.
Jag har varit rakt på sak i mitt arbete, och det har knappast varit oklart för någon, i vilken riktning ordföranden har lett sin organisation. Man har opponerat sig mot min övertygande diplomati, men jag har även fått stor förståelse och stort förtroende. Jag tackar både sidor. Vi kommer inte vidare, om vi inte står pall även för obekväma lösningar.
Fastän vi igen en gång har det svårt, så är vi starkare än förut. Ni har gjort ett ypperligt arbete för byarna, stadsdelarna och Leader, även i trevandet efter närdemokrati. Vi ska sätta vår tillit till framtiden, för det är vi själva som gör den. Tack för er vänskap och uppvaktningarna den senaste tiden.
Tack till min förstående fru Maisa, denna ”ensamstående”, som gjorde det möjligt för mig att sköta ordförandeuppgifterna: färdas runt i Finland för förhandlingar, fester, möten och seminarier, lyssna och informera. Min fru har väl redan utrymt blommorna och presentkorten. De kommer säkert till bättre användning än vad jag själv skulle ha kommit på.
Vilja och kraft behövs för ert viktiga arbete! Se vårt mångsidiga nätverk som en kraftresurs och uppskatta alla dess delgrupper! Då är vi mer än summan av våra delar.
Texten är fritt översatt från Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s senaste nyhetsbrev (december 2015), i vilket alltså Uusitalo tackar för sig som långvarig ordförande. Övrigt i nyhetsbrevet som man kan läsa om är utgången av ordförandevalet och SYTY-styrelsens sammansättning, Byaservice och IDNET:s Tammerfors-träff 9.12, samt filmen Niin kuin taivaassa, vilken SYTY:s medlemsföreningar kan se till ett rabatterat pris.
Efter att texterna här ovan skrivits har SYTY:s avgående ordförande, professor Eero Uusitalo avlidit på grund av ett helt oväntat sjukdomsanfall. Landsbygdsutvecklingen i Finland har mist en stor profil.
Väntan på julen syns som ökat artificiellt ljus och som kommersiellt ståhej även i Finlands städer. Det här ger många möjligheter för landsbygden. I städerna har vinterkvällarnas blåa stunder av tjusning redan förbytts i konstjusens skälm, och inte heller är det möjligt att höra skogens bedövande tystnad p.g.a. trafikens buller. En naturlig tystnad och skymning är ekosystemtjänster, vilket ger möjligheter särskilt för landsbygdsturism. Tystnadsturism finns redan och är kommersialiserad t.ex. i Norra Karelen. Norrskensturism har redan förts fram i Norra Finland och ute i världen hittar man skyddsområden för den mörka himlen, som lockar resenärer med intresse av stjärnhimlen. Mörkerturism på Finlands landsbygd har många naturliga konkurrensfördelar, vilka kunde utnyttjas mer än hittills. En nattlig månskensskidtur i stilla åkerlandskap eller på sjöis kan vara en ny erfarenhet och oförglömligt för turister som nästan sett allt. Den här erfarenheten är inte möjligt att uppleva i Finlands städer, för att inte tala om världens metropoler.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet Jari Lyytimäki som jobbar som äldre forskare på Finlands miljöcentral och deltar i verksamheten för nätverket för Ekosystemtjänster. Han är den ena författaren av fackboken Valon varjopuolet – Valosaaste ympäristöongelmana. Boken har utkommit på förlaget Gaudeamus och den fick priset som Vuoden Tiedekynä 2015.
Kategorier
Kor räddar klimatet?
Enligt Allan Savory, en av grundarna av begreppet holistic management, kan betesmarker lagra så mycket kol att koldioxidhalten i atmosfären sänks till samma nivå som före industrialiseringen – om holistic management införs på en tredjedel av världens landyta. Savory har dock mött massiv kritik för att vara orealistisk och ovetenskaplig. Lantbrukaren Jörgen Andersson, som leder den nordiska hubben för holistic management och som talade om idéerna på Åre sustainability summit 6-7 november, säger att idén att bygga matjord för att binda kol är ny för många och skiljer sig kraftigt från mycket av dagens jordbruk och klimatdebatt. Därför är han noga med att börja med grunderna.
Klimatförändringar orsakas av förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären – främst koldioxid men även t.ex. metan. Kol finns även bl.a. i växter och djur, i havet och i jorden, och om vi tittar på det kol som finns i atmosfären, i matjorden och i växter och djur, så finns över hälften i matjorden.
Styrelsen för Leader-aktionsgruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry möttes 24.11 och fattade två rekryteringsbeslut. Till fiskeriaktivator valdes FM Maria Saarinen, som inleder sitt arbete den 4 januari 2016. Till projektrådgivare utsågs FM Hanna Hermansson. Hon börjar jobba den 7 december. I samma båts byråsekreterare Anneli Hartiala går i pension den 1 februari 2016 och hennes sista arbetsdag blir den 31 december. De nya arbetstagarnas kontaktuppgifter publiceras genast på aktionsgruppens hemsida då de börjat sina jobb.
Uppgifterna är från I samma båts hemsida.
Tillgången till trafikservice på landsbygden är något som omtalas i såväl riksdagen som även bland medborgarna. Hur ser det då ut i framtiden för landsbygdstrafiken p.g.a. digitaliseringen och den intelligenta trafiken? Vad förändras, vad blir som förut? Vad är intelligent trafik och hur fungerar den på landsbygden? De här frågorna söker man svar på under tillställningen Maaseutu ja älyliikenne–seminaari i Seinäjoki 26.1.2016. Under seminariet behandlar man framtiden för trafiken ur landsbygdens synvinkel och gör det mer bekant för landsbygdens invånare som för utvecklare av den intelligenta trafiken. Talargardet består av landsbygdsaktörer, utvecklare av den intelligenta trafiken och beslutsfattare. Seminariet ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Markanvändning och infra, samt ITS Finland ry, tillsammans med Seinäjoki stad och Landsbygdsnätverket.
Inbjudan med program (kan även läsas genom att klicka på bilden ovan) samt anmälningsblankett (anmälan senast 18.1.2016)finns som länkar på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, både när det gäller matproduktion, utformningen av bostäder och infrastruktur, men ett hinder är beskrivningen av landsbygden som en plats utan framtid där utvecklingen går kräftgång. Det här menar två landsbygdsforskare när de diskuterar FN:s hållbarhetsmål nr elva. Bara själva formuleringen av målet får Erik Westholm, professor i kulturgeografi och landsbygdsutveckling, samt medlem av regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att reagera, för det speglar en världsbild där staden är i centrum och landsbygden en periferi.
”Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara.”
Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Samhällsutvecklingen innehåller obönhörligen ett mått av ständig centralisering. Det är ekonomin som styr. Ju större brist samhället har på allmänna medel, desto snabbare blir utvecklingen. Karl-Gustav Bergh, VD för konstsamfundet och bl.a. styrelsebas för Yrkeshögskolan Novia, är fullständigt övertygad om att beslutsfattarna har försökt sitt yttersta då det har gällt att hålla hela landet bebott. Han nämner utlokaliseringen av centrala ämbetsverk och nätverket av universitet, som i vårt land är tätare än i något annat jämförbart land. Enligt Bergh blir uppgiften att hålla hela landet bebott omöjlig, så länge människorna röstar med fötterna och folkströmmarna går i princip en väg, eller in till storstäderna.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 