Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Förändringens år 2020

Det är känt att samhällsomvälvningar, även betraktade som revolutionerande, återgår över tiden till stor del till status quo, som de brukade vara. Detta är relaterat till samhällens flexibilitet mot förändring, d.v.s. förmågan att återställas efter en plötslig blindhet. Sensibiliteten och tiden för återställandet skiljer sig för olika kriser. Stora förändringar är långsamma. Dessutom är det bra att minnas, att kriser alltid är unika. De ger upphov till möjligheter till påverkan: exponerade sinnen kan berikas med nya idéer eller försöka agera annorlunda – förändringar är möjliga.

Läs mer (på finska) vad chefredaktören Torsti Hyyryläinen skriver i ledaren (Käänteen tekevä vuosi 2020) för tidningen Maaseutututkimus (vol 28, 2/2020) som har temat Maaseudut yhteiskuntien kestävyysmuutoksissa (Landsbygden i samhällens hållbarhetsförändringar).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Vad har apor, gårdar, gudar och robotar att göra med nutid och framtid? – lyssna på podden Landet

I detta avsnitt av podden Landet tar oss forskaren och föreläsaren Ashkan Fardorst från det att lantbruken revolutionerade våra samhällen till den allt snabbare tekniska utvecklingen vi lever i idag. Sedan vi blev en civilisation har majoriteten av människorna varit bönder och hållit på med matproduktion. Ju modernare vi blir desto mer verktyg och maskiner uppfinner vi, och nu är det bara några procent som sysslar med matproduktion. Det finns en stor risk, eller möjlighet, att överflödsproduktionen sakta men säkert tas över av robotar, så frågan är vad många människor ska göra när det här skiftet sker.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Spetsprojekt inom blå bioekonomi påvisar den stora betydelse som vatten har för samhällens välbefinnande

Skärgårdshavet

Vattenkompetens ska ge Finland möjligheter till affärstillväxt och export. I spetsprojektet inom blå bioekonomi har man identifierat den stora vikt som vatten har för samhällens välbefinnande. Efterfrågan på vatten- och energibesparande lösningar inom de olika bioekonomiska och industriella sektorerna och inom samhällenas vattentjänster har ökat. Inom ramen för spetsprojektet har det därför finansierats djärva försöks- och utvecklingsprojekt. Behovet av rent vatten och vattnets betydelse ökar ständigt över hela världen. De behov och eventuella motsättningar som gäller vatten och användningen av vattenområden blir allt fler, och de accentueras av klimatförändringen. Spetsprojekten har sökt nya lösningar på frågor som handlar om återvinning av näringsämnen och energi, nya servicekoncept för vattenturism, vattensektorns internationalisering, samt digitalisering.

Läs mer på webbplatsen mmm.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Känslan av delaktighet skiljer sig mellan unga i stan och i landsbygder – redogörs i lunchwebbinariet Landet lär

Att känna sig som en del av samhället, skiljer sig mellan unga i stan och unga i landsbygder, visar en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I kommande Landet lär-webbinarie redogör Ylva Saarinen, som har skrivit rapporten, om hur unga ser på sin roll i samhället och ger förslag på vad som borde göras för att fler ska känna sig delaktiga.

”När det kommer till social inkludering och tillhörighet finns det flera likheter mellan hur fokusgruppsdeltagare i landsbygder och så kallade utsatta områden beskriver sina upplevelser”, säger Ylva Saarinen. Både unga i landsbygder och i utsatta områden upplever att de har sämre förutsättningar för ett bra liv jämfört med unga i städer, och flera har dessutom låg tilltro till offentliga aktörer och upplever att det är svårt att påverka samhället.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Stärkandet av landsbygdsorganisationer

Förändringar i världen och i ekonomin prövar alla samhällens stabilitet, men särskilt på landsbygden kan man hamna i härdighetens yttersta gränser eller för livskraften en fortgående ond cirkel. Uppfinningsrikedomen hjälper dock att se möjligheterna, men en strukturell korrigering av obalansen kräver djupgående metoder, arbetsfördelning och förändringar i maktstrukturen.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Hilkka Vihinen är biträdande generalsekreterare vid Landsbygdspolitiska rådet och landsbygdspolitisk professor.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Hur ska vi nå målet när vi inte vet vart vi är på väg? – om helhetssyn för hållbar utveckling

hallbarhetsfragor-forelasare-daniel-hansson-bild-1-daniel-hansson
Daniel Hansson är filmare, forskare och föreläsare. Foto: Daniel Hansson

I samband med Tammerfors-träffen för finlandssvenska landsbygdsutvecklare den 29 september 2016 inspirationsföreläste forskaren, aktivisten och pedagogen Daniel Hansson om helhetslösning och komplexitet. Här nere följer en något förkortad text för en artikel till ett kommande nummer av SFV-magasinet:

Genom sitt projekt Terra Religata (www.terra-religata.se) vill Hansson möjliggöra djup återkoppling mellan människor, och mellan människa och natur, genom konstnärligt kreativ kommunikation, design, transformativa möten, kulturell reflektion och tillämpat helhetstänkande. Målet är att hjälpa människor att gemensamt bana väg för bestående ekologisk balans, social rättvisa och hållbar utveckling från lokal till global nivå.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Roadshow om samhällelig serviceproduktion på landsbygden

Håkan Björk
Håkan Björk föreläser på
svenska i Helsingfors 3.10.

Behovet av att utveckla olika serviceproduktionsmodeller och att ta dem i bruk, ökar samtidigt som den offentliga sektorns serviceutbud minskar. Ett sätt att erbjuda service är samhällelig serviceproduktion, där samhälleligt företagande ingår. Men vad är samhälleligt företagande och när skulle detta vara ett bra medel för serviceproduktion?

Ämnet behandlas på fyra utbildningstillfällen under hösten och är ämnat för alla med intresse för samhälleligt företagande och samhällelig serviceproduktion. Platser för roadshowen är Björneborg som hållits 7.9, Kannus 21.9 Helsingfors 3.10 och Leppävirta 24.10. Tillfället i Helsingfors är på svenska och hålls kl. 9.30-15 i SFV-huset G18, Georgsgatan 18. Arrangörer är Landsbygdspolitiska rådets nätverk, landsbygdsnätverkstjänsterna och lokala kumpaner.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till info och program för tillfällena i Kannus och Leppävirta. För info om föreläsningen på svenska (anmälan senast 29.9) se PDF-filen och inlägget här under.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

Vinstinbringande företagande för det allmännas bästa

Ann-Sofi BackgrenI Sverige använder man sig av begreppet gemenskapsföretagande, medan man i Finland mer talar om samhälleligt företagande (på finska yhteiskunnallinen yrittäjyys). Det unika i sammanhanget är att man, utöver de affärsmässiga målen, även har sociala och samhälleliga mål. De allokerar resurser genom att kombinera affärsverksamhet med offentlig finansiering och ideella insatser, en affärsmodell som ofta har en nära relation till den offentliga sektorn, men existensen är framför allt beroende av lokalt engagemang och ansvarstagande.

Håkan Björk i Umeå har sedan 1990-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för modeller i arbetslivet, socialt entreprenörskap, samt social business och gemenskapsföretagande. Han har långt ansvarat för utvecklingen av gemenskapsföretagande i Sverige, och nu finns chansen att låta sig inspireras av honom även i Finland, då han kommer till Helsingfors den 3 oktober. Björk föreläser och inspirerar i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, kl. 10-15 kring ämnet samhälleligt företagande/gemenskapsföretagande – en affärsmodell för näringsinriktad byagemenskap. Han vidareförmedlar flera goda exempel på medborgardelaktighet, lokalt entreprenörskap och gemenskapsföretag för att hålla landsbygden levande.

Läs mer i blogginlägget på Landsbygdspolitikens blogg, skrivet av Ann-Sofi Backgren som är specialsakkunnig för landsbygdspolitikens Identitetsbaserat nätverk IDNET och arbetar även med landsbygdsutveckling och internationella, samt nationella projekt för Svenska folkskolans vänner.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 31/2015

Vad betyder samhällskompanjonskap i praktiken? – diskuteras under seminarium i Helsingfors

Kumppanuuspäivä 14.10.2015Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) med sitt nätverk främjar kompanjonskapets praxis, särskilt förhållandena på landsbygden. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder. Kompanjonskapsdagen ordnas av YTR och Kommunförbundet. Dagen är en fortsättning på Demokratidagen som hålls 13.10.

Mer info och anmälningsförfarande (anmälan senast 5.10) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 26/2015

Kompanjonskapsdag i Helsingfors

Tryggandet av välfärden och servicen förutsätter kompanjonskap i samhället: samverkan mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Under kompanjonskapsdagen, Kumppanuuspäivä, i Kommunhuset i Helsingfors 14.10 diskuteras vad kompanjonskapets samhällspolitik och kompanjonskapet i praktiken betyder.
Kumppanuuspäivä 141015 MAINOS

Kategorier
Nyhetsbrev 16/2015 Nyhetsbrev 24/2015

SOTE-reformen och människornas behov

Finlands regeringsprogram 27.5.2015Ett av regeringsprogrammets spetsprojekt är att göra servicen kundorienterad. Bra så, men för uppgiften torde gälla den gamla visdomen: ”lättare sagt än gjort”. Det är svårt att ordna människornas behov i ett mångfacetterat föränderligt samhälle. Kunde kompanjonskap vara en lösning? Angående det här kan man läsa följande textsnutt från levande livet:

Vi har lyckats komma till ett läge, där kommunens hemservicearbetstagare säger till sina kunder, att man inte hinner städa eller göra några andra små hemsysslor, och att det inte ens egentligen hör till dennes arbetsbeskrivning som vårdare. Företagaren beklagar, att det inte lönar sig för honom att komma till kunden för en 10 minuters syssla och tillägger att städhjälpen kostar 35 euro per timme, vilket kunden igen inte nödvändigtvis har råd med. Sedan kommer föreningens frivillige som berättar, att inte heller denne egentligen kan göra sysslorna, för de skulle uppenbarligen höra till antingen kommunens arbetstagare eller företagarens uppgift. Slutresultatet är det, att åldringen inte får den efterlängtade hjälpen från någon (Kansalaistyötä kaikille, Tanja Kuronen & Hanna Moilanen, utkommer på hösten 2015).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Gemenskapen håller ihop samhället

Figurer som pilUnder ett seminarium om lokal utveckling 27.5 i Helsingfors tog man upp den lokala utvecklingens möjligheter i städerna. Intresset och behovet är uppenbara då det gäller den medborgaraktörsinriktade utvecklingen i städerna. Det centrala meddelandet var att det nu är viktigt att få fart på den medborgaraktörsinriktade lokala utvecklingen i städerna för att få i gång nya försök. ”Utvecklingen som utgår ifrån medborgarna och samhället, grundar sig på invånarnas behov och idéer”, sammanfattade Sanna Sihvola från jord- och skogsbruksministeriet och fortsatte: ”Människorna tar själva tag i saken, samt planerar och förverkligar områdets egen utvecklingsstrategi. Arbetsformen samlar och aktiverar människorna i utvecklingen av områdena.”

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.