Norra Österbotten är Finlands största producent av vindkraft

Av Finlands vindkraftverk på omkring 700 stycken finns 258 i Norra Österbotten, enligt statistik från Finlands vindkraftförening. Enligt Anni Mikkonen, VD på Finlands vindkraftförening är Norra Österbotten det viktigaste vindkraftlandskapet i Finland. Där finns mest produktion redan nu och flest nya projekt. Att Norra Österbotten är populärt, beror på många olika orsaker, varav mycket blåst är en av de viktigaste. En annan orsak är att kommunerna har förhållit sig väldigt positiva till vindkraft och även varit villiga att planlägga för vindkraft.

Av alla planer på nya vindkraftverk som finns i Finland just nu, ligger nästan 40 procent eller 1300 möllor i Norra Österbotten, medan Österbotten kommer på en andra plats i jämförelsen med 34 vindkraftsprojekt som skulle innebära 534 nya möllor om de blir av.

Svensk by producerar sin egen energi

I den svenska byn Simris på Österlen har E.ON skapat ett lokalt självförsörjande energisystem, drivet med vindkraft och solenergi. Projektet, som är det första i sitt slag i Sverige, bygger till stor del på det stora miljöengagemang som finns i byn. Ett trettiotal fastigheter har utrustats med styrbara värmepumpar, varmvattenberedare eller solceller och batterier, varav största delen av finansieringen på runt 30 miljoner kronor kom från EU.

Enligt Peder Kjellén, projektledare på E.ON, medför projektet stora samhällsvinster, bl.a. genom minskat behov av omfattande investeringar i det befintliga nätet. Kjellén tror att detta kan bli en förebild för många andra mindre samhällen i Sverige.

Utmaningen var att projektet använder en hel del ny teknik som ibland skapade flaskhalsar. Eftersom man är tidigt ute, så finns det inte heller så mycket tillgänglig information. Energiproduktionen är på totalt 2 miljoner kWh per år, medan byns förbrukning ligger på ca 2,1 miljoner kWh per år. Vindkraften står för lite mer än hälften av energiproduktionen.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Inga hälsoproblem med vindkraft visar utredning

En omfattande utredning om hälsoeffekter och miljökonsekvenser av vindkraft slår fast att det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem. I utredningen, som bl.a. två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd deltagit i, studerade forskarna hur det ljud som vindkraftverk alstrar påverkar människors hälsa och hur vindkraftverken påverkar fåglar och fladdermöss.

De infraljudnivåer som mäts i närheten av vindkraftverk, är ungefär lika stora som i stadsmiljö, och det finns inga bevis för att den infraljudnivån skulle skada hälsan, men forskarna talar ändå för mer forskning på området. Placerar man vindmöllorna i mindre artrika områden, så blir det även färre fåglar och fladdermöss som flyger in i möllorna. Men utredningarna av eventuella hälsoeffekter av vindkraften fortsätter i höst, och först när utredningarna är klara bereds en lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor.

Uppgifterna är från (16.6) webbplatsen svenska.yle.fi.

Solelens och vindkraftens andelar ökar men träbaserade bränslen fortfarande viktigaste förnybara energikällan i Finland

Branschtjänsten vid arbets- och näringsministeriet har publicerat en branschrapport om förnybar energi. I rapporten Uusiutuva energia (Förnybar energi) uppskattas det att sol- och vindkraftens andel ökar, men att träbaserade energikällor fortfarande är den viktigaste källan till förnybar energi. Sammanlagt 92 terawattimmar träbaserade bränslen användes år 2014, vilket utgjorde 24,9 procent av den totala energiförbrukningen, medan andelen av produktionen av förnybar energi var 78 procent. Enligt EU-beräkningen var andelen förnybar energi högst 37 procent av slutförbrukningen år 2014.

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Vindkraft drar kraftigt ner elpriserna – nästan 70 procent!

En studie av snittpriset på el på den nordiska elbörsen Nord Pool visar att vindkraften kommer att ha större inverkan på elpriserna i Norden än vad man hittills har trott. Studien, som har gjorts vid handelshögskolan vid Aalto-universitetet, visar att vindkraften sänker konsumenternas elräkning med 68 procent under perioden 2001-2020, alltså en nedgång från 18 miljarder euro per år till under sex miljarder. Studien visar också att utvecklingen redan har börjat – jämfört med början av 2000-talet har elpriserna gått ner med 20 procent.

Resultaten i studien betecknas som dramatiska, och de som vinner på utvecklingen är de stora elförbrukarna. Billigare el främjar industrins konkurrenskraft och sänker kostnaderna för handeln, medan vanliga människor inte kommer i samma utsträckning att känna av förändringen, eftersom elpriset som hushåll betalar bara till 40-50 procent består av själva energin. Resten är skatter och överföringsavgifter, vilka tenderar att stiga konstant. De traditionella kraftbolagen kan bli de stora förlorarna, för enligt studien kommer de gå miste om flera miljarder euro.

Uppgifterna är från (4.11) webbplatsen svenska.yle.fi.

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

”Billigare hushållsbatterier kan vara början på en större energiteknologirevolution med småskaligare energiformer”

Under senare år har vindkraft och solenergi gjort stora framsteg, men det som har hållit tillbaka utvecklingen och som många har kritiserat, är att den energi de producerar är kortvarig. Men massiva batterier, som låter hushåll lagra förnybar energi, har ändå snabbt blivit billigare. I år kommer batteripriserna att nästan halveras och när trenden fortsätter, väntas det få globala konsekvenser. Andreas Frejborg, som bor i Borgå med sin familj, har 16 solpaneler på sitt småhus och en solig dag ger panelerna 15-20 kWh energi, mycket mer än vad de kan göra av med. Av energin säljer de därför 10-12 kWh, men i framtiden kan familjen nästan helt och hållet låta bli att sälja och köpa el, för de vinner ju knappast på att sälja till energibolaget och sedan köpa tillbaka för ett lite dyrare marknadspris.

Forskare vill ha studier i vindkraftsbuller

Det finns ingen forskning i Finland där vindkraftsparkers verkliga buller har jämförts med de teoretiska modellerna som presenteras inför byggstart. Enligt Denis Siponen, akustikforskare på forskningscentralen VTT, är det här en stor brist. Hans kartläggning visar att det finns 22 ”betydande” områden med vindkraftverk i Finland. Vid ungefär två tredjedelar, totalt 16 av dessa områden, har de som bor i närheten klagat på buller. Siponen menar att Finland skulle ha ett verkligt stort behov av oberoende forskning kring förverkligade vindkraftsparkers buller över lång tid och olika väderförhållanden.

Mer finns att läsa på svenska.yle.fi.

Produktionsstöd för vindkraftsel för Åland närmare visionen en grön ö i ett blått hav

Ett åtta år långt politiskt arbete har gett resultat då Åland får 60 miljoner euro av staten i produktionsstöd för vindkraftsel. Camilla Gunell, lantråd på Åland, menar att klimatet är den stora vinnaren, liksom Finlands image som ett miljövänligt land. Riksdagens ekonomiutskott säger nämligen ja till att stöda elproduktionen i tre nya vindkraftsparker på Åland. Under tolv år ges 60 miljoner euro, medan lanskapsregeringen bidrar med 18 miljoner. Med de tre planerade vindparkerna blir Åland självförsörjande på el till 60-70 procent och tar således ett steg på vägen mot att nå sitt visionära miljömål att bli en grön ö i ett blått hav. Enligt Gunell bidrar Ålands vindkraft i hög grad till att Finland kan uppfylla EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser.

Naturgas och småskalig energiproduktion i fokus på Vaasa EnergyWeek

Startskottet för EnergyWeek 2015 startar den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Vaasa EnergyWeek med fokus på naturgas och småskalig energiproduktion

Startskottet för EnergyWeek 2015 går måndagen den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Solenergientusiast överraskades av byråkratidjungeln

Hanna-Liisa Kangas, forskare i klimat-, energi- och markanvändningspolitik vid Finland miljöcentral, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om en workshop i Vasa (19.1) som behandlade den distribuerade energiproduktionen som motor för hållbar tillväxt. På seminariet presenterades bl.a. aktörernas konkreta erfarenheter av utmaningarna och flaskhalsarna inom branschen, samt behövliga åtgärder och innovativa affärsverksamhetskoncept. Hela blogginlägget finns att läsas här under. Se även anförandena (på finska) från workshopen.

Idén om solpaneler, som snappats upp under semesterresan till Italien, ledde till en byråkratidjungel

En vintrig måndagsmorgon åkte jag tåg från Helsingfors till Vasa. Från tågfönstret såg jag talrika lantgårdar och oändliga åkermarker passera revy. Under hela tågresan upptäckte jag inte en enda vindmölla eller solpanel.

Lokal nytta underlättar för utbyggnad av vindkraft visar rapport

Det går lättare att bygga ut vindkraften om större fokus sätts på den lokala nyttan, en slutsats som dras i den nya rapporten Lokal nytta av vindkraft från forskningscentrat ETOUR vid Mittuniversitetet. Bosse Bodén, forskare vid Mittuniversitetet som lett projektet Lokal nytta av vindkraft, menar att deras exempel visar att lokal nytta är viktigt för att underlätta vindkraftens utbyggnad, och utbyggnaden går smidigare om legitimiteten är hög, vilket kräver att även den lokala nyttan beaktas när ny vindkraft planeras. Projektet fokuserar på frågan om hur utbyggnader av vindkraft kan underlättas, givet svenska regeringens planeringsram på 30 TWh vindkraft och kommunernas översiktsplaner. Att rapportens fallstudier är hämtade från mellersta Norrland förklaras av den kraftiga vindkraftsutbyggnad som skett och sker i regionen, samt det intresse som finns för att få till stånd nya stora vindparker i bl.a. Jämtlands län.

Blir tio kommuner en i Vasaregionen?

Om finansministeriet får som de vill, ska tio kommuner bli en i Vasaregionen. Arbetet med ett fusionsavtal ska bli klart till årsskiftet, men mellanrapporten är nu klar. Går förslaget igenom eller blir det platt fall igen? Enligt skissen skulle bl.a. den nya kommunen ha ett fullmäktige med förslagsvis 67 ledamöter. Men därutöver skulle det finnas närfullmäktigen som representerar det område som i dag är kommuner. Men får närfullmäktigen någon makt? Hör diskussionen om en storkommun i Vasaregionen i radioprogrammet Slaget efter tolv (8.10) på Radio Vega. De som debatterade var utredningsmannen Jan-Erik Enestam, fullmäktigeordföranden i Korsholm Carola Lithén, stadsstyrelseledamoten i Vasa Anne-Marie Viinamäki, samt närdemokratiaktivisten Peter Backa från Pensala i Vörå. Filip Stén ledde debatten.

Programmet kan höras på arenan. Hör även Slaget efter tolv (9.10) om vindkraftens framtid på Kimitoön i Åboland.

Första vindkraftsparken i Närpes invigd

Närpes första och Sydösterbottens största vindkraftspark invigdes 1.10. I Svalskulla snurrar nu fem kraftverk (egentligen tre, då resten tas i bruk inom de närmaste veckorna) och invånarna i Pjelax är mer än nöjda. Det här är samtidigt det första av bolaget Vindins sju projekt i Österbotten som blir verklighet. Pjelaxborna har själva tagit initiativ till vindkraftsparken, där markägarna grundade en styrgrupp och begärde offerter från olika bolag med svenska Vindin som slutligt val. Enligt styrgruppens ordförande Bengt Norrback har byborna varit eniga om att de ville ha vindkraft i byn – en ren och förnyelsebar energiform som ger inkomster till både markägarna och hela byn. En viss summa tillfaller Pjelax samfälligheter. När det gäller Svalskulla vindkraftspark, kan det röra sig om några tusen euro per år som kommer byn till godo, men det kan även bli en mycket större pott. Vindin planerar en till vindkraftspark i Pjelax med upp till 30 kraftverk, och om det projektet också blir verklighet, växer summan som byn får, vilket skulle ge hela byn ett uppsving, menar Norrback. De fem vindkraftverken på tre megawatt i Svalskulla beräknas ha en produktion på 50 000 megawattimmar årligen. Investeringen går på 25 miljoner euro.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (2.10).