Nedskärningarna av landsbygdens medel för regional och lokal utveckling, som presenteras i statsminister Orpos regeringsprogram, har chockat hela Finland. Den till synes blygsamma besparingen på 137,5 miljoner euro i statlig finansiering har en hävstångseffekt på företags- och samhällsverksamhet på upp till 1,5 miljarder euro. Det beror på att en stor mängd privat finansiering och frivilligärarbete satsas på all utvecklingsverksamhet.
Regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Ständerhuset. I ett meddelande vill Finlands Byar för sin del att distansarbete, närskoletillägg och byaservicebussar tas med i regeringsprogrammet. Läs meddelandet här under:
NATIOELL STRATEGI FÖR DISTANSARBETE – YRKESKUNNIGA I HELA FINLAND
Idé: Distansarbetet ökar välbefinnandet, det underlättar vardagen och det är ett arbetssätt som finländarna föredrar. Att stöda distansarbetet kräver koordinering och forskning. Upp till 40 % av finländarna kan arbeta på distans.
Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets fjärde nyhetsbrev som innehåller följande: Finlands Byar föreslår småskoltillägg och bybutiksstöd i regeringsprogrammet som även föreningens ordförande kommenterar i sin text, #KaikkiKyytiin som är ett samarbete för förnyelse av landsbygdens transporter, resultatet av omröstningen för platsen för Landsbygdsparlamentet 2020, marknadsföringsguide för evenemang för föreningar och byaaktörer, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
Finlands Byars Uutiskirje (4/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.
Somen Kylät ry – Finlands Byar rf har offentliggjort sitt förslag till följande regeringsprogram. Som företrädande organisation för byar, stadskvarter och Leader-grupper lyfter Finlands Byar upp som sin högsta prioritet att vågen av närskolornas nedläggningar upphör. Dessutom vill man säkerställa tillförlitliga dataanslutningar till alla finländare, förbättra bybutikernas ställning med bestående bybutiksstöd, stärka Leader-metoden och höja byaverksamhetens statsbidrag.
Läs mer på (finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
Skärgårdsdelegationen, som vill få in frågan om skärgårdens potential i nästa regeringsprogram, anser att skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om det handlar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt sätt. Smidig skärgårdstrafik och smidiga skärgårdstjänster, digitalisering och skärgårdskaraktären som en positiv regionutvecklingsfaktor hör till de frågor som Skärgårdsdelegationen vill se i det nya regeringsprogrammet.
Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.
De senaste regeringsprogrammen har betonat den ökande betydelsen av samarbete och arbetsfördelning mellan medborgarverksamheten och myndigheterna. Det här förutsätter uppgörande av gemensamma arbetsformer, vilket inte görs av sig självt. Ett ökat statsbidrag har stärkt byaverksamheten; det finns allt mer registrerade byaföreningar, nu drygt 3 100 stycken. Arbets- och näringsministeriet föreslog redan för det här årets budget 425 000 euro som statsbidrag, vilket finansministeriet ändrade till 1 025 000 euro, vilket även fastställdes i 2015 års budgetmangling. Sedan höjde riksdagen ytterligare statsbidraget till 1 100 000 euro. Trots detta föreslår arbets- och näringsministeriet bara 425 000 euro för byaverksamheten år 2016 – finansministeriet 400 000 euro. Den här sänkningen av statsbidraget följer inte riksdagens riktlinjer och politiska beslut.
Ifall ministeriernas förslag och beslut om statsbidraget förverkligas, innebär detta samarbetsförhandlingar i nätverket för byaverksamheten och beredelse för möjliga permitteringar. Förslagen innebär att bara 242 000 euro räcker till regionernas byaombudsverksamhet, eller ca 12 000 euro per region/landskap. Med den här summan sysselsätter man inte ens deltidsanställda byaombud. Byaombuden upplever detta som orättvist med tanke på ökade uppgifter och ansvar.
I tidningen Alue-Integraattori ges en täckande överblick över regionernas utveckling. I ledaren skriver avdelningschefen på regionavdelningen vid arbets- och näringsministeriet Taina Susiluoto om regionutveckling i Kina, som har som mål att främja urbaniseringen, men samtidigt ta hand om gamla människor och barn som finns kvar på landsbygden, samt även trygga landsbygdens utveckling som ett område för livsmedelsproduktion. I Finlands nya regeringsprogram tas samma regionutvecklingsfrågor upp, men skalan är en annan och även sättet att gå tillväga ett annat. Erkki Virtanen, arbets- och näringsministeriets kanslichef, tar i sin kolumn upp regionutvecklingen under fem årtionden. I Alue-Integraattori görs en förhandsgranskning av regeringsprogrammet med avseende på regionutvecklingen, såväl ur ministeriets som ur regionernas synvinkel. I tidningen ingår blocken ledaren, Europeiska unionen, nationell regionutveckling och undersökta fakta.
Tidningen Alue-Integraattori (1/2015) kan läsas (på finska med svensk resumé) på webbplatsen tem.fi. Se även webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Kommundirektören i Malax kommun Mats Brandt påminde på Seminariet för skärgårds-, kust- och insjöfrågor på Sveaborg, Helsingfors (1-2.6) om att det bara är fråga om en halv regionpolitik, ifall landsbygden och skärgården glöms bort i regeringsprogrammet. ”Ett helhetsperspektiv gör att stad, landsbygd och skärgård måste beaktas med sina egna särskilda utmaningar i ett tydligt sammanhang”, sade Brandt som håller med om att urbaniseringen är den dominerande kraften i regionpolitiken. Men en okontrolleradurbanisering kommer inte utan kostnader. Utbyggnad av bostäder, infrastruktur och service kostar, liksom ökande trafik från förorter, samt längre kötider, samtidigt som det i avfolkade regioner blir allt mera oekonomiskt att upprätthålla infrastruktur och service.
Ett av regeringsprogrammets spetsprojekt är att göra servicen kundorienterad. Bra så, men för uppgiften torde gälla den gamla visdomen: ”lättare sagt än gjort”. Det är svårt att ordna människornas behov i ett mångfacetterat föränderligt samhälle. Kunde kompanjonskap vara en lösning? Angående det här kan man läsa följande textsnutt från levande livet:
Vi har lyckats komma till ett läge, där kommunens hemservicearbetstagare säger till sina kunder, att man inte hinner städa eller göra några andra små hemsysslor, och att det inte ens egentligen hör till dennes arbetsbeskrivning som vårdare. Företagaren beklagar, att det inte lönar sig för honom att komma till kunden för en 10 minuters syssla och tillägger att städhjälpen kostar 35 euro per timme, vilket kunden igen inte nödvändigtvis har råd med. Sedan kommer föreningens frivillige som berättar, att inte heller denne egentligen kan göra sysslorna, för de skulle uppenbarligen höra till antingen kommunens arbetstagare eller företagarens uppgift. Slutresultatet är det, att åldringen inte får den efterlängtade hjälpen från någon (Kansalaistyötä kaikille, Tanja Kuronen & Hanna Moilanen, utkommer på hösten 2015).
Den offentliga makten har ansvar för att förverkliga grundrättigheterna, oberoende av boningsort. Det behövs ett samhällspolitiskt kompanjonskap. För att utveckla kompanjonskapet behövs alla: stat, kommuner, företag, tredje sektorn och medborgare.
De här tre cirklarna med samma text i punktlistan innehåller det politiska meddelandet som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 21.5.2015.
Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg