Färskt nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsbrev innehåller bl.a. en fördjupning av boendefrågorna på landsbygden, info om ett webbinarium från den digitala och obemannade butiken Auto Mat i Linköping, rapport från den europeiska Landsbygdsriksdagen, spaning med HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard och offentliga samtal som är en serie seminarier över olika aktuella ämnen och som denna gång diskuterade ämnet ”Håller Sverige på att spricka? Landsorten, staden och staten”.

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2019) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Från Överenskommelsen och till nya strukturen för samverkan NOD

Kanslichefen på NOD Karin Neuhaus
Foto: Ann-Sofi Backgren

Överenskommelsen var ett svenskt koncept som fungerade i tio år (2008-2018) mellan idéburen sektor och det offentliga. Fokus låg långt på överenskommelser på det sociala området – öka antalet välfärdsaktörer från civilsamhället, betona civilsamhällets röstbärarfunktion, etablera ett arbetssätt med utgångspunkt i de sex principerna, samt främja lokala och regionala överenskommelser. De sex principerna är självständighet & oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet & insyn, samt mångfald. Parterna i Överenskommelsen bestod av Idéburen sektor (80 organisationer som undertecknat Överenskommelsen), Sveriges kommuner och landsting, samt svenska regeringen. Det finns både lokala och regionala överenskommelser i mellersta och södra Sverige. Mycket av dialogen sker i tjänstemannaledet.

År 2015 skedde en stor förändring i verksamheten, då flyktingfrågan blev startskottet för den nya strukturen.

Nytt program ska påskynda hållbar stadsutveckling

Urbaniseringen formar världen och medför många utmaningar med tanke på såväl miljöns som människornas välbefinnande. För att ta itu med utmaningarna startar miljöministeriet ett nationellt program för hållbar stadsutveckling, där insatsområdena är framför allt koldioxidsnålhet, resurseffektivitet, smarta tjänster, förebyggande av ojämlikhet och hälsa. Programmet bottnar i internationella åtaganden, varav FN:s mål för hållbar stadsutveckling (New Urban Agenda) antogs av världens statsöverhuvuden och ministrar i Ecuador i oktober 2016.

”FN:s approach är ambitiös, och det med fog. I dag bor redan över hälften av världens befolkning i städer och enligt prognoserna flyttar ytterligare 3 miljarder människor in till städerna under de följande 40 åren.

Resolution från Landsbygdsriksdagen i Karis

Lärkkulla i Karis
Foto: Kenneth Sundman

Den fjortonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen på Lärkkulla i Karis, 22-23.10, samlade närmare ett sextiotal deltagare. Som ett resultat av workshoparna under lördagen skrevs även en resolution som återges i sin helhet här under:

Landsbygdsriksdagens resolution

Den pågående vård- och landskapsreformen ger en enastående möjlighet att ta landsbygdens behov i beaktande. Att anpassa program och åtgärder utgående från platsens problem, möjlighet och vilja bör understrykas. Behoven på landsbygden följer inte kommun- och sektorgränser, men många verksamheter gör det idag. Här kan platsbaserad utveckling ge nya möjligheter att använda resurserna rätt och skapa nytänkande.

Fokus på den lokala utvecklingen – professor Eero Uusitalo i ledaren för Rural+

En uppenbar utvecklingslinje i framtiden är närmandet av arbetsformerna för den lokala utvecklingen sinsemellan – byaverksamheten, städernas invånarverksamhet, Leader-arbetet och närdemokratin. Det är inte fråga om ett förenande, utan en ökad positiv samverkan. Byaverksamheten och Leader-arbetet har sin egen historia, men inom en nära framtid bygger allt mer på gemensamma mål och verksamheter. Leader-arbetet är inte heller långt från de stora städernas centrum.

Inom den lokala utvecklingen raserar man landsbygdens och stadens programmatiska gräns till gagn för båda områdena. För den lokala utvecklingens arsenal behövs en genuin närdemokrati, alltså en jämlik kompatibilitet mellan medborgarverksamheten och det offentliga. Det här skulle lyfta fram båda parters gemensamma fördelar, öka många projekts möjligheter till förverkliganden, fördjupa demokratin och sammanföra lokala utvecklingselement som är alltför långt ifrån varandra.

På landsbygden värdesätts närservicen

För ett tag sedan utkom vid Vasa universitet publikationen Palvelut läheltä, i vilken man utredde landsbygdsbornas syn på förändringar inom kommunservicen och servicen inom statens lokalförvaltning. Åtta orter på olika håll i Finland var forskningsområden. I undersökningen kom oron för landsbygdens framtid klart fram. Att servicen flyttas allt längre bort förskräcker invånarna, för redan nu finns många problem med servicens tillgång och åtkomlighet. Särskilt för ordnandet av hälsovårdstjänsterna gavs negativ feedback. Även flyttningen av servicen för statens lokalförvaltning till nätet retar många. På landsbygden kräver man jämbördig behandling och möjligheten att sköta ärenden vid en fast servicepunkt på den egna orten. Utgående från forskningsresultaten borde man för ärendehantering och vardagsknog ute i kommunerna och städerna söka goda lösningar genom att lyssna till invånarna och utreda olika alternativ istället för att koncentrera servicen. Man borde allt mer slopa kommungränserna inom kommunservicen, så att inte boendeorten bestämmer för mycket vad för slags service som är tillgänglig.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Viktigt meddelande från YTR till den nya regeringen

Den offentliga makten har ansvar för att förverkliga grundrättigheterna, oberoende av boningsort. Det behövs ett samhällspolitiskt kompanjonskap. För att utveckla kompanjonskapet behövs alla: stat, kommuner, företag, tredje sektorn och medborgare.

• Den offentliga makten har ansvar för att de medborgarliga fri- och rättigheterna förverkligas jämlikt.
• För att trygga välfärden och servicen behövs samspel mellan det offentliga, tredje sektorn och företagen.
• Utvecklingen av kompanjonskapet hör till staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna.

De här tre cirklarna med samma text i punktlistan innehåller det politiska meddelandet som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 21.5.2015.

Regionala ekonomin, miljön och kunden vinnare vid kommunal upphandling av närmat – resolution från SLC:s Kvinnodagar

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) Kvinnodagar ordnades på Åland 12-14 november kring temat matinspiration. I samband med det här gavs en resolution ut. Här nere följer resolutionen (från 16.11) i sin helhet:

Resolution från SLC:s Kvinnodagar 2014

Offentlig upphandling av närmat är smart!

Den regionala ekonomin, miljön och kunden är vinnare då kommunen upphandlar närmat.

Upphandlingslagen ger kommunen rätt att beakta kriterier för korta leveranskedjor då exempelvis matens kvalité och miljön påverkas. Det är inte bara motiverat utan även förnuftigt att köpa maten på nära håll eftersom dagliga leveranser garanterar färskhet när det gäller exempelvis fisk, bröd samt säsongens bär, frukter, grönsaker och rotfrukter.

Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

I ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt.

Bredbandsprojekt i glesbygdsområden får stöd av staten i fortsättningen

Regeringen föreslår att bredbandsprojekt i glesbygdsområden i fortsättningen ska få stöd från staten i de kommuner som tidigare har kunnat få stöd från EU:s landsbygdsfond för sina projekt. Stödet till bredbandsprojekt från EU:s landsbygdsfond upphör nämligen när den nya programperioden 2014-2020 inleds. Det tilläggsanslag på 5,5 miljoner euro för bredbandsprojekt som regeringen föreslår för nästa års budget, skulle göra en ändring av lagen om stöd för byggande av bredband möjlig. Efter ändringen skulle understödet beviljas av Kommunikationsverket, då stöden till projekt som fått stöd genom EU:s landsbygdsfond beviljades av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Ändringen omfattar även projekt som har inletts före lagen träder i kraft, till de delar som projektet inte har beviljats stöd från EU:s landsbygdsfond. I bredbandsprojekt som har fått stöd via EU:s landsbygdsfond, har kommunens betalningsandel varit 21,78 procent, vilken förblir densamma även efter lagändringen. I och med det föreslagna tilläggsanslaget skulle det totala stödbeloppet till bredbandsprojekt stiga från 64 till 69,5 miljoner euro.

Understödsförening vill hjälpa Molpe by med sådant som kommunen inte har råd med

En ny förening i Molpe samlar in pengar till byn för att betala för sådant som Korsnäs kommun inte har råd med. Understödsföreningen för Molpe by tror inte att kommunen och staten kommer att ha pengar för att förbättra servicen på mindre orter i framtiden, så därför vill de dra sitt strå till stacken för att hjälpa byn. Styrelsemedlemmen i föreningen Jonas Lindholm säger att Molpe har mycket service i dag, men att de har ingen aning om hur det ser ut i framtiden. Målet för dem är att stöda byn så den växer och att trivseln och inflyttningen ökar. Föreningen ska inte fungera som en traditionell byaförening, utan i stället ska man fungera som en samarbetspartner till befintliga föreningar och privata initiativ som gagnar byns utveckling, menar ordföranden Daniel Forsman. Någon medlemsavgift uppbärs inte, men det kostar tio euro att ansluta sig. Byborna kan donera eller testamentera pengar till föreningen.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (12.7).

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Behöver glesbygden statligt stöd?

Är det konstgjord andning att ge landsbygden statliga stöd, eller är en rättvis återinvestering av de inkomster som glesbygdens naturresurser genererar? Debatten var het i tidningen Land (nr 42) om hur mycket staten och politikerna skall stötta avfolkningsorterna. På ena sidan står Ewa Back, ordförande i Norrlandsförbundet, som kräver en kraftfull räddningsplan och att 25 000 statliga jobb flyttas ut från storstäderna. Hela hennes debattartikel från i somras finns på webbplatsen dn.se. På andra sidan står Lars Anders Johansson, kulturansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, som menar att politiken och statliga stöd bara är konstgjord andning och hämmar glesbygdens tillväxt. Lyssna på hela hans inlägg i P1:s Studio Ett från i somras.

Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.

Nedskärningar kan drabba små landsbygdsinstitut hårt

Statliga och kommunala spartalkon kan slå hårt mot arbetar-och medborgarinstituten. Undervisnings-och kulturministeriet föreslår för finansministeriet att statsandelarna till instituten skärs ner med 20 miljoner euro, vilket skulle leda till att kommunerna i sin tur kan spara 15 miljoner euro. Rektorn för Vasa Arbis Ann-Maj Björkell-Holm säger att de är speciellt oroade för de små landsbygdsinstituten, vilka ofta är regionens kulturbärare och som dessutom sköter integrationen av invandrare och flyktingar.

Trådlöst bredband enda vettiga sättet för glesbygden?

Trådlöst bredband är det enda vettiga sättet att få bredband också till glesbygden, menar de regionala telefonbolagens intresseorganisation Finnet. I första hand byggs snabbt bredband med optisk kabel, men det blir mycket dyrt att dra kabel till alla hus i glesbygden. Enligt Finnets VD Jarmo Matilainen kunde man med radiofrekvenser få trådlöst bredband ”de sista kilometrarna” mellan den optiska kabeln och hemmet, vilket skulle spara staten och kommunerna upp till 600 miljoner euro. Målet i den nationella bredbandsstrategin är att alla i Finland skall ha en fast förbindelse på 100 Mbit/s år 2015 två kilometer från huset, något som knappast kommer att ske med nuvarande utbyggnad. Finnet, liksom andra operatörer erbjuder sina kunder optisk kabel fram till huset. Men kostnaden för en fast förbindelse är mellan 5 000-10 000 euro, vilket få är beredda att satsa så mycket på.