Finlands Byars nyhetsbrev för februari månad

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets andra nyhetsbrev som innehåller info om två nyanställda inom organisationen där den ena jobbar med kommunikation och den andra med landsbygdsinflyttning. Vidare ges info om utbildning i marknadsföring 25.3 inför Öppna Byarnas dag, upplysning om att Finlands Byar erbjuder byaföreningar och Leader-grupper juridisk rådgivningstjänst, Leader-gruppernas gemensamma vädjan om höjd Leader-finansiering, webbinarium 16.2 om byar, kommuner och intressebevakning, webbinarium 18.3 om regional utveckling och vikten av gemenskap, podcastserie från Varsinais-Suomen Kylät ry – Egentliga Finlands Byar rf, lästips om en artikel i Maaseudun Tulevaisuus angående bybutiken, annons om att Finlands Byar söker ny ordförande, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (februari 2021) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Inslag om vardagslivet på glesbygden i TV-programmet Närbild

Rödskogs skola
Bildkälla: esbo.fi

Glesbygdsvardagen kan te sig väldigt annorlunda på olika håll i Svenskfinland. I Härkmeri vill aktiva invånare öppna upp bybutiken igen, medan invånare i närliggande Sideby ännu har sin omtyckta träffpunkt kvar. I Rödskog i norra i Esbo, kämpar invånarna för sin skola och det lugna glesbygdslivet, emedan Iniö lanthandel nyligen fick ett välkommet understöd av staten för att kunna fortsätta sin verksamhet.

TV-programmet Närbild, som är tillgängligt 8.3 från kl. 00.01 på arenan, sänds 9.3 kl. 19.55 på Yle Teema & Fem.

”En butik ägd av byborna det bästa sättet att bevara den”

När bybutiken i Härkmeri stängde för ungefär ett och ett halvt år sedan var det ett stort slag för de södra byarna i Kristinestad – Skaftung, Henriksdal och Härkmeri. De hade alla haft sina egna butiker i tiderna, under vissa tider till och med flera butiker per by, men en efter en föll de bort och kvar var endast Härkmeri butik fram till sensommaren 2018, då även den försvann och det var tiotals kilometer till den närmaste butiken.

Men nu är man på god väg att få tillbaka sin bybutik i de södra delarna av Kristinestad. Över 400 andelar har samlats in, ett aktiebolag har grundats och nu är man på jakt efter en köpman för bybutiken i Härkmeri. Det finns knappa 700 invånare i de tre byarna.

Färskt nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsbrev innehåller bl.a. en fördjupning av boendefrågorna på landsbygden, info om ett webbinarium från den digitala och obemannade butiken Auto Mat i Linköping, rapport från den europeiska Landsbygdsriksdagen, spaning med HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard och offentliga samtal som är en serie seminarier över olika aktuella ämnen och som denna gång diskuterade ämnet ”Håller Sverige på att spricka? Landsorten, staden och staten”.

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2019) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Stödsystemet för glesbygdsbutiker ska ge bättre tillgång till tjänster och stärka glesbygdens livskraft

Stödansökan som gäller försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter öppnar fredagen den 13 september. Projektet har beretts under ledning av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Glesbygdsbutikerna kan snart ansöka om stöd för att driva och utveckla verksamheten. Stödet beviljas av Livsmedelsverket. Stödsystemet, som nu för första gången tillämpas i Finland, ska ge bättre tillgång till tjänster och stärka glesbygdens livskraft. Ett tillgängligare serviceutbud förbättrar också regionens välfärd och företagens verksamhetsbetingelser. Tillgången till tjänster är också viktig för en stor grupp fritidsinvånare.

Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Färskt nyhetsbrev från Finlands Byar

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets fjärde nyhetsbrev som innehåller följande: Finlands Byar föreslår småskoltillägg och bybutiksstöd i regeringsprogrammet som även föreningens ordförande kommenterar i sin text, #KaikkiKyytiin som är ett samarbete för förnyelse av landsbygdens transporter, resultatet av omröstningen för platsen för Landsbygdsparlamentet 2020, marknadsföringsguide för evenemang för föreningar och byaaktörer, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (4/2019) finns att läsas på webbplatsen mailchi.mp.

Finlands Byar föreslår småskoltillägg och bybutiksstöd i regeringsprogrammet

Somen Kylät ry – Finlands Byar rf har offentliggjort sitt förslag till följande regeringsprogram. Som företrädande organisation för byar, stadskvarter och Leader-grupper lyfter Finlands Byar upp som sin högsta prioritet att vågen av närskolornas nedläggningar upphör. Dessutom vill man säkerställa tillförlitliga dataanslutningar till alla finländare, förbättra bybutikernas ställning med bestående bybutiksstöd, stärka Leader-metoden och höja byaverksamhetens statsbidrag.

Läs mer på (finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.

Försöksprojektet Bybutiker som mångservicecenter framskrider och går nu på remiss

Med försöket vill man hitta nya sätt att trygga och även utveckla tillgången till kommersiella tjänster på glesbygden. Det bedöms att ungefär hundra bybutiker uppfyller de kriterier som fastställs i utkastet till en förordning. Statsminister Juha Sipiläs regering anvisade hösten 2018 ett anslag på en miljon euro för försöksprojektet i budgeten för 2019. Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för bybutiker i glest bebyggda landsbygdsområden och på så sätt trygga tillgången till tjänster för invånarna i områdena. Genom att ge bybutikerna bättre möjligheter att fungera som mångservicecenter vill man främja en livskraftig glesbygd.

”Det stöd till bybutiker som nu för första gången ska införas i Finland är en betydande satsning på landsbygdens livskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och konstaterar att bybutikerna i många regioner redan nu har ett brett utbud av närservice. ”Med stödet vill vi ge bybutikerna möjligheter att utvecklas till allt mångsidigare serviceproducenter”, tillägger minister Leppä.

Öppna byar sysselsätter, integrerar och ökar nativiteten

Hundratals öppna byar, och även i år bybutiker, visar upp sin mångsidiga verksamhet lördagen den 9 juni på Öppna Byarnas dag. Under några år har vårt största endagsevenemang växt fram i pop up-drive och påminner om att fast vi med politiska beslut har sjunkit i både antalet födslar som byskolor under drygt hundra år från tsartiden, så finns det ännu hopp.

I Finland har emigration till andra EU-länder redan ökat sex år i rad. Enligt en enkät skulle rentav en fjärdedel av de högre tjänstemännen tilltalas av boende utomlands. Urbaniseringen har ansetts som vårt lands interna fenomen, men med EU och världen som mått torde de mest attraktiva centra finnas på andra ställen än i Finland. Sett till vår försörjningskvot är den rekordlåga nativiteten, tilltagande emigrationen och haltande invandringspolitiken en omöjlig ekvation. Särskilt de yngre åldersgrupperna borde vara bekymrade över detta. Men ser de makthavande detta och intresserar det dem?

Ny teknik ska hålla danska landsbygdsbutiker öppna utan personal

Dagli´ Brugsen
Foto: Coop

För att motverka butiksdöden på den danska landsbygden vill handelskedjan Coop pröva ny teknik för att hålla sina landsbygdsbutiker öppna 24 timmar i dygnet utan personal. Coop vill nu vända utvecklingen genom att testa butiker där kunderna får betjäna sig själva. Coop har de senaste två åren kört in sitt s.k. ”Bip&Betal” -system, som gör det möjligt för kunderna att själva skanna in sina varor med en app i den egna mobiltelefonen. Vid utgången betalar sedan kunden genom att dra telefonen över en skanner.

De första reaktionerna är inte särskilt positiva, för då Coops nya planer blev kända, började det hagla kritik i sociala medier. Innovationen kan i värsta fall bli ett självmål. I en intervju för Danmarks TV2 befarar detaljhandelsexperten Bruno Christensen att satsningen i värsta fall kan gynna konkurrenterna, och hänvisar till kedjan Rema 1000 som kan tacka personalens direktkontakt med kunderna för sina framgångar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Karlberg, i tidningen Landsbygdens Folk (10.11).

En fjärdedel av bybutikerna kan komma att lägga ner verksamheten – en utredning om stöd av verksamheten är klar

Allt oftare är bybutiken samtidigt postkontor, bank och apotek. Inom en nära framtid kan butikerna bli serviceställen med ett omfattande tjänsteutbud som kompenserar det annars minskande utbudet. De ska också kunna ha allmännyttiga tjänster. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut utredde hur det går för bybutikerna och vad som krävs för att de ska klara sig och ha framgång.

Bybutikernas ställning har förändrats som en följd av urbaniseringen, koncentreringen av butiker och de utvidgade öppettiderna. Antalet bybutiker minskade med ca 60 procent under åren 2002-2015. För närvarande finns det 222 stycken. Enligt utredningen, Kyläkauppaselvitys, som gjorts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, gynnas butikerna för det första av att regleringen avvecklas.

Läs mer på webbplatsen valtioneuvosto.fi.

Att få hela Sverige att leva är svårt

I Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Hur är det att leva i en utby och uppleva hur servicen försvinner?

Utbyarna glöms ofta bort när kommunerna siktar framåt. Hur är det då att bo alldeles i utkanten av en ort i Svenskfinland och uppleva hur service efter service försvinner mitt framför näsan på en? Bland annat invånarna i Bromarv, som ligger i utkanten av Raseborg, vet hur det är.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi och se TV-programmet Närbild (2.5) på arenan. Se även på arenan föregående program i Närbild om vägar som förefaller på landsbygden (25.4) och bybutikens överlevnad när handelsmännen blir äldre (18.4).

Invandrarpar blåser liv i småbutiker på svenska landsbygden

Tawfik Ghosheh har entreprenörskapet i ryggraden, för på annat sätt kan det nog inte beskrivas. När han kom till Sverige från Israel 2001 placerades han på en SFI-kurs. Det kliade dock allt för mycket i affärsfingrarna, så han hoppade av. Han och hustrun Hanaa köpte en liten butik i Sölvesborg istället. Tawfik kunde bara några ord svenska, men det gick jättebra. De fräschade upp butiken och bytte sortiment och på en månad hade de fördubblat omsättningen. Efter fyra månader köpte de en butik till.

Genom hårt arbete och ett lyhört entreprenörskap lyckades paret blåsa liv i flera nedlagda småbutiker – Holmsjö, Broakulla, Halltorp, Timmernabben, Fågelfors, Mariannelund och Silverdalen är bara några av de platser där de satsade. Efter hand har de sålt av delar av sitt butiksbestånd. Det är då ofta anställda som tagit över verksamheten. Nu driver de fem butiker och en mack på olika platser i Mellansverige.

Historien om svenska byn Gideå är som hämtad ur en manual för hur den moderna landsbygden kan utvecklas

Göran Domeij (till höger) är ordförande i Gideåbygdens ekonomiska förening. Här tillsammans med Thage G Peterson som överlämnat utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp.
Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Byn Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen, kan man undra om bygden överlevt på sikt, skriver Land.se. Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och vunnit ära och 10 000 kronor. Berättelsen om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas. Det började år 2010 när butiken höll på att gå i konkurs, men ortsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare, vilket lyckades och butiken är nu i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades även macken, som varit stängd ett tag.