Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

conceptDet finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 27/2015

”Osynliga befolkningen” fritidshusägarna påverkar kommunerna

Karta - Svenska fritidshuslandskapFritidshusägare som ”osynlig befolkning” i Sverige påverkar landets kommuner och deras förutsättningar för utveckling. En studie från Umeå universitet visar att ägarens syfte med fritidshuset, var man väljer att köpa det och hur man använder det, skiljer sig åt på olika håll i landet. Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet, menar att det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel. Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bl.a. längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus, medan fritidshustypen som dominerar i Norrtälje däremot utmärks av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 26/2015

Sommarstugornas landsbygd – möjligheter och utmaningar

conceptSamtidigt som avfolkningen minskar landsbygdens stadigvarande bosättning, så fortsätter antalet fritidshus att öka. I var femte kommun är fritidshusen redan mera än de stadigvarande bostäderna. Halvmiljonerstrecket för sommarstugor överskreds officiellt senaste år. Som Manu Rantanen skrev (på finska) i Landsbygdspolitikens blogg (12.6), så borde fritidsinvånarna ses mer än i dag som en möjlighet för landsbygden.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenterna är forskaren Mia Vepsäläinen som arbetar på Östra Finlands universitet, Nyslotts campus, samt Anna Strandell och Kati Pitkänen som är forskare på Finlands miljöcentral.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 23/2015

Regeringsprogrammet innehåller såväl möjligheter som utmaningar – YTR:s generalsekreterare Christell Åström

Alexander Stubb
Blivande statsminister Alexander Stubb under regeringsförhandlingarna den 26 maj.
Foto: Sakari Piippo, Statsrådets kansli

Sett med landsbygdsglasögon finns i regeringsprogrammet såväl möjligheter som utmaningar. En kundorienterad service är ett spetsprogram i regeringsprogrammet. De linjedragningar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) gjorde upp i maj om kompanjonskap i samhällspolitiken och förslag för nationella projekt svarar direkt mot det här behovet. YTR vill vara med och ta fram lösningar för att befrämja kompanjonskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 33/2014

Allt fler fritidsinvånare vill ha lokal service – serviceutbudet är bara i början på utvecklingen

Rapporten Modernisoituvat mökkeilytyylit – Paikallisten palveluympäristöjen muutosvoimaDe värden som hör till stuglivet, tar länge att förändra, men till stuglivets boende hänförs allt oftare som en naturlig del användandet av service. Särskilt de nya ägarna av fritidshus vill ha lokal service. Men att få service upplevs ändå ofta som svårt. I bakgrunden finns förändringar, vilka hör till såväl fritidsinvånarna som till landsbygden. De stora åldersklasserna har länge haft en betydande roll som stugägare, men deras åldrande och fritidsstugornas byte av ägare, ökar speciellt efterfrågan på utbudet av privat hemservice. En kritisk faktor i en lyckad informationsgång mellan fritidsinvånarna och serviceleverantörerna är förnyelser i servicemiljön. Mer växelverkan skulle behövas, särskilt mellan de nya stugägarna och de lokala serviceleverantörerna. Det här framgår ur Ruralia-instutet vid Helsingfors universitets forskningsprojekt genom rapporten Modernisoituvat mökkeilytyylit – Paikallisten palveluympäristöjen muutosvoima.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (oktober 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om att sommarrådgivningen för projektet Jässi-jätevesi är slut, om Årets byavänligaste kommun Pudasjärvi, samt om olika evenemang.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Fritidsinvånarna en viktig kugge i utvecklingen av landsbygdsservicen

Rapport 88 Ruralia-institutetDå det gäller att lösa problemen med servicen på landsbygden, kommer fritidsinvånarnas betydelse att öka i framtiden. De fast bosattas antal på landsbygden minskar, medan fritidsinvånarnas efterfrågan på service ökar, vilket kan både upprätthålla nuvarande servicenivå och främja utvecklingen av ny service. Fritidsinvånarna är villiga att använda lokal service, om bara utbud finns och man får en lösning på de informativa problemen. Det väsentliga är en utveckling av växelverkan mellan servicens producenter och konsumenter. Det här framgår ur en fallstudie som Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har gjort om fritidsbosättare i Kouvola. I fallstudien klargjordes både servicens fysiska nåbarhet som hur fritidsinvånarna hittar info om lokal service och hur det här påverkar t.ex. fritidsinvånarnas identitet i stugkommunen. En frågeblankett sändes till ca 2 000 ägare av fritidsbostäder, av vilka 37 procent svarade.

Mer info (på finska). Själva rapporten som pdf: Palvelujen saavutettavuus muutoksessa – maaseudun vakituisten ja vapaa-ajan asukkaiden palveluympäristön kehityssuunnat ja uudet mahdollisuudet.