Föreslå kandidater för Demokratipriset 2017!

Temat för justitieministeriets Demokratipris 2017 är partnerskap. Prissumman på 10 000 euro delas mellan tre instanser eller aktörer inom det civila samhället, och delas ut i samband med firandet av Finlands 100-års jubileumsårs demokrativecka. Kandidater kan föreslås av såväl enskilda personer som olika organisationer.

Genom demokratipriset vill man lyfta fram exempel på en partnerskapsbaserad verksamhetskultur och belöna dem som arbetar med att utveckla olika former av partnerskap. Därför kan pristagarna vara mycket olika. Det kan vara fråga om verksamhet som bidrar till att t.ex. ordna tjänster på ett nytt sätt, stärka gemenskap, främja lokal demokrati, skapa möjligheter till hobbyverksamhet eller frivilligt arbete, öka sysselsättningen, förbättra säkerheten i vardagen eller främja invandrares integration.

Viktigt meddelande från YTR till den nya regeringen

Den offentliga makten har ansvar för att förverkliga grundrättigheterna, oberoende av boningsort. Det behövs ett samhällspolitiskt kompanjonskap. För att utveckla kompanjonskapet behövs alla: stat, kommuner, företag, tredje sektorn och medborgare.

• Den offentliga makten har ansvar för att de medborgarliga fri- och rättigheterna förverkligas jämlikt.
• För att trygga välfärden och servicen behövs samspel mellan det offentliga, tredje sektorn och företagen.
• Utvecklingen av kompanjonskapet hör till staten, kommunerna, privata sektorn som organisationerna.

De här tre cirklarna med samma text i punktlistan innehåller det politiska meddelandet som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 21.5.2015.

Gemenskapen håller ihop samhället

Under ett seminarium om lokal utveckling 27.5 i Helsingfors tog man upp den lokala utvecklingens möjligheter i städerna. Intresset och behovet är uppenbara då det gäller den medborgaraktörsinriktade utvecklingen i städerna. Det centrala meddelandet var att det nu är viktigt att få fart på den medborgaraktörsinriktade lokala utvecklingen i städerna för att få i gång nya försök. ”Utvecklingen som utgår ifrån medborgarna och samhället, grundar sig på invånarnas behov och idéer”, sammanfattade Sanna Sihvola från jord- och skogsbruksministeriet och fortsatte: ”Människorna tar själva tag i saken, samt planerar och förverkligar områdets egen utvecklingsstrategi. Arbetsformen samlar och aktiverar människorna i utvecklingen av områdena.”

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Webbdiskussionen om bättre förvaltningspraxis i föreningarna

Våren 2015 arrangerade justitieministeriet tillsammans med vissa frivilligorganisationer en nätdiskussion om god förvaltningssed i föreningar, vilken ordnades på justitieministeriets webbtjänst Dinasikt.fi. Projektsidorna besöktes av totalt 753 personer under de sex veckor som diskussionen pågick. Nu har ett sammandrag av diskussionen publicerats, Selvitys hyvistä yhdistyskäytännöistä. Yhteenveto kevään 2015 verkkokeskustelusta (Utredning om god föreningspraxis. Sammandrag av nätdiskussionen våren 2015), och enligt detta skulle föreningsverksamheten och föreningsmedlemmarnas möjligheter att delta i verksamheten kunna underlättas betydligt genom tydliga anvisningar. Både med tanke på föreningarnas verksamhet och det civila samhället finns det behov av en enhetlig, tydlig och praktisk rekommendation om god förvaltningssed för hela föreningsfältet, där man genom tydliga anvisningar skulle kunna underlätta föreningarnas vardag, skapa en enhetligare praxis och klargöra spelreglerna.

”Den nya smarta förvaltningen” – professor Hannu Katajamäki

På senare tid har jag noterat i medierna inlägg där direktörer som är ”för begåvade”, men hamnat i den offentliga förvaltningen, borde byta till företag. Man utgår kanske ifrån att det är mindre krävande att styra ett samhälle än ett företag, vilket inte stämmer alls. Den moderna offentliga förvaltningen förutsätter modiga visioner och konkreta åtgärder, vilket i landets alla delar garanterar ett gott liv för medborgarna och förutsättningar för företagen att nå framgång. Den moderna förvaltningen kan och vill förstå medborgarnas och företagens vardagsrealiteter, medan de skandallösa misslyckandena med kommunreformen, samt social- och hälsoreformen, var inte bara bevis på politisk, utan också på administrativ okunnighet.

Diskussionen om stad och landsbygd mer förvirrande än förklarande

Finland är den stora geografins och de små lokalsamhällenas land. De små lokalsamhällena bildar ett kontinuum; det är omöjligt att säga var staden börjar eller var landsbygden slutar. Indelningen i städer och landsbygd är en konstjord relikt från en svunnen tid. För medborgarna är det mer fruktbart att identifiera olika lokalsamhällen och utveckla samhället med beaktande av deras variationer – nerifrån uppåt. På det här sättet garanterar man medborgarna en rättvis behandling i olika bostadsmiljöer. Diskussionen om städer och landsbygd förvirrar mer än det förklarar. Sett ur lokalsamhällets synvinkel är det inte vettigt att fråga: ”Ska hela landet vara bebott?” Den här primitiva frågan körs på nytt, t.ex. i valmaskiner.

God föreningspraxis behandlas i öppen nätdiskussion

Rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion denna månad. De åsikter och kommentarer som framkommer under nätdiskussionen utnyttjas när organisationernas egen rekommendation om ”God förvaltningssed i föreningar” utarbetas och när det informeras om den. ”En föreningsmedlem har rätt att få information om föreningens verksamhet. Föreningens styrelse ska främja alla medlemmars gemensamma bästa. Det ska klart anges vilka uppgifter den ledande funktionären i en förening har.” De här och andra rekommendationer om god föreningspraxis kommer att behandlas i en öppen nätdiskussion, men även deltagarna får föreslå rekommendationer och hur de kunde genomföras. Medborgarna anger vad som är god sed i föreningar, vilket bildar utgångspunkten för föreningssektorns egna anvisningarna om god förvaltning, och på basis av den goda föreningssed som då utformas och testas i föreningarna, kan föreningslagen senare vid behov preciseras. Nätdiskussionen, som ordnas på diskussionsforumet Dinasikt.fi, är öppen till 31.3.

Mer info finns i pressmeddelandet från justitieministeriet.

Utveckla demokratin – ge medborgarna inflytande på riktigt!

Ska medborgarna ha någon makt i vårt samhälle, förutom att gå till valurnan vart fjärde år? Peter Backa, tidigare landsbygdsutvecklare på Svensk Byaservice, tycker att den rätten borde medborgarna i en demokrati ha, speciellt när samhället förändras snabbt. Det är inte ett omöjligt krav, det fungerar t.ex. i många delstater i USA och kallas för Recall. Det följer en enkel logik, där medborgarna väljer in folk, men om man märker att man misstagit sig, så kan man rösta ut dem. Det här regleras, bl.a. för att okynne ska kunna undvikas. Argumentationen mot riktigt medborgarinflytande är i Backas tycke överlag svag, trots att den i och för sig kan vara relevant. Ofta hör man att det blir för dyrt, men man glömmer att all demokrati kostar, även fullmäktige och nämnder.

”Framtidens kommun måste bättre beakta regionala särdrag” – minister Risikko

Paula Risikko
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli

Under ett diskussionstillfälle (27.1) i Rovaniemi om Framtidens kommun sade trafik- och kommunminister Paula Risikko att den finländska kommunen under årtionden har varit organisatör av tjänster åt medborgarna, samt utvecklare av livskraft och konkurrenskraft i regionen. Men i och med social- och hälsovårdsreformen kommer kommunens roll att förändras. Enligt Risikko behövs det en grundlig diskussion om kommunens roll och framtiden, vari diskussionen även måste handla om att tillåta olika slags kommunmodeller i olika delar av Finland.

”Regionerna inom Finlands gränser skiljer sig åt mycket. Det skulle mycket väl kunna finnas en annan kommunmodell i Lappland än i metropolområdet eller i stora stadsregioner. Framtidens kommun måste bättre än idag beakta regionala särdrag.”

Främjare av närdemokrati tilldelades Demokratipriset – Leppävirta byaråd en av vinnarna

I år delades justitieministeriets Demokratipris till fyra aktörer som främjar närdemokrati: Aspa-stiftelsens VERTAISarviointi, Asukkaiden Lappeenranta-verksamheten, Leppävirta byaråd och Nopola News. Priset delades ut den 14 oktober, den nationella demokratidagen, vid ett seminarium som ordnades i Helsingfors. ”Fungerande närdemokrati är en viktig del av rättsstaten och medvetna medborgare är demokratins bärande kraft”, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson. Totalt 60 kandidater var nominerade till priset. En pristagare valdes genom en publikomröstning på webben, medan de tre övriga pristagarna valdes av en jury som bestod av friidrottaren Nooralotta Neziri, Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, samt medie- och filmarbetaren Suvi West.

Närdemokratins tid är inne – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Diskussionen om närdemokratin väcker förundran. En del ser arrangemanget som direkt grundlagsenliga hinder, andra kräver mer undersökning, och så finns det de som filosoferar om de stora skillnaderna mellan regioner och kommuner och anser att alla måste ha sin alldeles egna ”modell”, samt ytterligare de som längtar efter ett nätverk för de tidigare små kommunerna för lokal demokrati. Ingen av dessa förevändningar håller för kritisk granskning. Vad är t.ex. grundlagsstridigt i utvecklingen av det politiska systemet, då man tar bättre i beaktande medborgarna? Jag hoppas att närdemokratin i kommunlagen framskrider på ett uppriktigt sätt. Man kan förverkliga mycket sådant som de lokala föreningarna och kommunen ensamma inte förmår göra. Närdemokratin är inte bara kommunens inre sak eller en fråga om påverkan. Den är i morgon ett allt oftare krav för ett gemensamt behovsförverkligande. Läs mer vad professor Eero Uusitalo skriver (på finska) i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

Demokratipriset 2014 – belöning för verksamhetsmodell, försök eller innovation som stärker närdemokratin

I år prisbelönas en verksamhetsmodell, ett försök eller en innovation som stärker närdemokratin och främjar det praktiska förverkligandet av kommuninvånarnas och medborgarnas rätt att delta. Genom att dela ut priset vill man samtidigt tacka alla aktörer i Finland, vilka arbetar med att främja möjligheterna att delta och påverka på lokal nivå. Kandidater kan nomineras 18.6-30.8.

Mer info, samt länkar till anvisningar, regler och inlämning av förslag (senast 30.8) finns på justitieministeriets hemsida.

Reformhärvan en ondskefull helhet

Förvaltningen, ja, hela samhället vänds upp och ner genom olika reformer, där ingen tar sig an helheten. Det grötiga komplexet är en riktig reformhärva, fastän intentionerna är goda. Men ändlösa försök att avancera med hjälp av enskilda beslut och projekt bara ökar förvirringen, och problemen blir allt mer djävulska. Servicen försvinner från lokalsamhällena, medborgarna blir obetydligare och strukturerna större. Social- och hälsovårdsreformen med sina fem jätteregioner är som tagen ur en geografs mardröm. Med reformen som nu skissas på, kan slutresultatet bli att man s.a.s. torkar bordet med allt vad kommunal demokrati och självstyre heter och överlämnar fältet till transnationella servicefabriker, som inom kort med sitt monopol kan diktera spelreglerna för social- och hälsovården.

”Medborgarnas intressen glöms bort när man försöker bygga stort och fantastiskt. Mitt i den här röran flaxar kommunreformen, den nya kommunallagen och statsandelsreformen med brutna vingar.”

Nu börjar regeringen även tumla om i central- och regionalförvaltningen, så reformhärvans biomassa håller på att få gott om ny näring.

Jordbruket och landsbygden drabbas även av rambudgetbesluten

Överenskommelsen om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, men trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare. Här nere följer Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds SLC:s pressmeddelande (från 26.3) i sin helhet:

SLC: Rambudgetbesluten drabbar även jordbruket och landsbygden

Regeringens överenskommelse om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, vilka producentorganisationerna har framhållit inför ramförhandlingarna. Trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Kristinestad kunde profilera sig som den långsamma demokratins trendsättare

Bildkälla: Kristinestads hemsida

Av Österbottens kommuner förespråkar jag särskilt den långsamma demokratins väg för Kristinestad. Staden är med i det internationella Cittaslow-nätverket, till vilket hör 141 städer med mindre än 50 000 invånare i 23 länder. Bärande teman i Cittaslow-rörelsen är gästfrihet, gott liv, hållbar utveckling, respekt för traditioner och samhällsbaserad utveckling. Den långsamma demokratins djupa tillägnande skulle stärka Cittaslows innehåll. Cittaslow-fenomenet skulle få ett nytt livgivande demokratitillskott. Kristinestad har nu möjlighet att visa riktningen.

En långsam demokrati betyder att alla parter mångsidigt tar i beaktande en ventilerande beredning och ett övervägande beslutsfattande. I kommunerna betyder det att olika medborgargrupper och invånare i olika områden, samt företagare har rätt att påverka sina egna ärenden på det egna modersmålet. Långsam demokrati är alltid även närdemokrati.