De senaste regeringsprogrammen har betonat den ökande betydelsen av samarbete och arbetsfördelning mellan medborgarverksamheten och myndigheterna. Det här förutsätter uppgörande av gemensamma arbetsformer, vilket inte görs av sig självt. Ett ökat statsbidrag har stärkt byaverksamheten; det finns allt mer registrerade byaföreningar, nu drygt 3 100 stycken. Arbets- och näringsministeriet föreslog redan för det här årets budget 425 000 euro som statsbidrag, vilket finansministeriet ändrade till 1 025 000 euro, vilket även fastställdes i 2015 års budgetmangling. Sedan höjde riksdagen ytterligare statsbidraget till 1 100 000 euro. Trots detta föreslår arbets- och näringsministeriet bara 425 000 euro för byaverksamheten år 2016 – finansministeriet 400 000 euro. Den här sänkningen av statsbidraget följer inte riksdagens riktlinjer och politiska beslut.
Ifall ministeriernas förslag och beslut om statsbidraget förverkligas, innebär detta samarbetsförhandlingar i nätverket för byaverksamheten och beredelse för möjliga permitteringar. Förslagen innebär att bara 242 000 euro räcker till regionernas byaombudsverksamhet, eller ca 12 000 euro per region/landskap. Med den här summan sysselsätter man inte ens deltidsanställda byaombud. Byaombuden upplever detta som orättvist med tanke på ökade uppgifter och ansvar.
Vi föreslår att den stegvisa ökningen av statsbidraget för byaverksamheten fortsätter enligt föreslagna linjedragningar för följande år – 1 200 000 euro eller 100 000 euro mer i förhållande till år 2015. Vi föreslår även att tillsammans med ministeriet övergå till ett avtalsbaserat statsbidrag, så att byaverksamhetens statsbidrag höjs stegvis under åren 2017-2020. Ur den kommunala och statliga ekonomins synvinkel är vårt förslag motiverat, för på det här sättet fås nya lösningar i ordnandet av servicen, och så mobiliseras mångdubbelt privat arbete och penningmedel för ett gemensamt offentligt utvecklingsarbete.
Riksdagsledamöterna har alltid talat varmt för vårt lands byaverksamhet. Vi tror och hoppas att de korrigerar under hösten även denna linjedragning i ministerierna, senast i samband med budgetbehandlingen. Bland annat det här skriver SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi i sin kolumn i Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:
- Ledaren: Öppna byar – från förtroende till samarbete
- Byaverksamhet: Ledig tjänst för ny ordförande
- Bokrecension: Dåliga och dåliga nyheter för landsbygdens service
- Lösningscentrerad byaplanering – regionutvecklingens vägkarta
- Byaverksamhet: Öppna Byarnas dag blev riksomfattande
- Landsbygdsnätverket: Landsbygdsprogrammet ger Finland färdkost för tillväxt
- Byaverksamhet: Rikets trettonde byfåne är vald
De svenskspråkiga sidorna, Svenska Spalten, (4 s) har följande rubriker:
- Bekymmersamma samhälleliga företeelser
- Skärgårdsön Bergö – finländskt pilotområde i europeiskt projekt
- Landsbygdsforskningens ena tradition tynar bort
- Österbottniska utmärkelser
Årets tredje nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus utkommer i början av september. Tidningen är språkrör för byarörelsen, de lokala aktionsgrupperna, stadsdelar, samt övriga landsbygdsutvecklare. Landsbygd Plus, som getts ut sedan år 2000 och utkommer 5 ggr per år (med normalt ca 36 sidor per nummer), är tvåspråkig med ett mindre antal svenska sidor. Årligen ges även ett engelskspråkigt nummer ut. Utgivare är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf med Eero Uusitalo som chefredaktör och Kirsi Mäkinen som redaktör. Svensk Byaservice sköter om koordineringen av de svenskspråkiga sidorna i tidningen. För prenumeration kontakta Marianne Lemettinen på e-mailadress marianne.lemettinen@kylatoiminta. Se även webbplatsen kylatoiminta.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 