Fem scenarier för Finlands skärgårdar 2045

En rapport om scenarierna för Finlands skärgårdar 2045 har publicerats. Rapporten är skriven av Markku Sotarauta, professor i regionalvetenskap vid Tammerfors universitet, och forskare Nina Suvinen. I rapporten beskrivs skärgårdsområdenas eventuella framtida utvecklingsförlopp via fem scenarier. De fem scenarierna är:

1. Skärgården som upplevelse
2. Skärgården som livsstil
3. Skärgården som trygghet
4. Skärgården som ödemark
5. En punktmässig skärgård

I scenariot Skärgården som upplevelse är upplevelsetjänsterna skärgårdens viktigaste näring.

Nedskärningarna i regeringsprogrammet äventyrar tillväxten av Finlands EU-inkomster

Bildkälla: suomenkylat.fi

Nedskärningarna av landsbygdens medel för regional och lokal utveckling, som presenteras i statsminister Orpos regeringsprogram, har chockat hela Finland. Den till synes blygsamma besparingen på 137,5 miljoner euro i statlig finansiering har en hävstångseffekt på företags- och samhällsverksamhet på upp till 1,5 miljarder euro. Det beror på att en stor mängd privat finansiering och frivilligärarbete satsas på all utvecklingsverksamhet.

Juni månads Uutiskirje från Finlands Byar

Finlands Byar rf har utkommit med juni månads nyhetsbrev som inleds med en text om Öppna Byarnas dag som hålls 10.6, Vidare fins info om KyläAreena som hålls 31.8-1.9, Årets tillväxtföretag på landsbygden som kan nomineras senast 12.6, bloggtext om festivalen Världen i byn som hölls  27-28.5, Byarally under Öppna Byarnas dag i Päijänne-Tavastland, info om byafaddrar, ett lyckat byaevenemang som SILMU-byar belönade, idéer och inspiration för regional utveckling från Leader-dagarna i Nyslott 24-25.5, info om att ansökningar om Leader-företagsstöd öppnar under sommaren, info om byacoacher, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (juni 2023) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.

Sami Tantarimäki börjar jobba som sakkunnig inom landsbygdspolitiken

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Till den sakkunniges arbetsuppgifter hör att utveckla och genomföra uppdrag inom den nationella landsbygdspolitiken, samt att delta i andra uppgifter för regional utveckling och samordning med landsbygdspolitiken, både på nationell nivå och på EU-nivå. Arbetet inleds 1 maj.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Den regionala studielånskompensationen skapar jämställdhet i Finland

Vårens mest intressanta förslag är den regionala studielånskompensationen.  Det är en samhällspolitisk morot, där vinnarna är landsbygdsområden och unga utbildade kvinnor. Målet är att få ett mer enhetligt Finland, som med incitament stöder unga människors drömmar om ett flexiblare liv. Finlands prisade och hyllade regionala högskolenätverk har stött tillgången på arbetskraft, regionernas företagsamhet och regionernas dragningskraft och attraktivitet. Ett omfattande utbildningsnätverk minskar utflyttningen av unga från hemregionen och därmed en mer rättvis regional utveckling.
Coronakrisen förde med sig post-pandemisk landemi.

Landsbygdsnätverkets Verkostoaamu fortsätter i januari

Bildkälla: maaseutu.fi

Nätverksmorgon, Verkostoaamu, har under år 2021 samlat en stor skara deltagare som är intresserade av att utveckla landsbygden. Under morgonträffarna har man tagit upp en mängd olika frågor som påverkar landsbygden och människorna som bor där, från innovationer inom primärproduktion till feministisk regional utveckling och multilokalitetens mångfald. Verkostoaamu fortsätter i januari 2022 med en första träff onsdagen den 12 januari kl. 8.30, då man ser på regionala utvecklingsscenarier: hur ser framtiden ut för regionerna år 2040?

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi. Här finns även bl.a. länk för anmälan till utsändningslistan.

Webbinarium om regional utveckling och vikten av gemenskap

Yhteisöt kasvualustana (samhället som grund för tillväxt) är rubriken på ett webbinarium som hålls 18.3 kl.13-17.30. Webbinariet samlar regionala utvecklare, beslutsfattare och påverkare för att diskutera regional utveckling och vikten av gemenskap. Programmet upptar mångskiftande diskussioner, toppexperter och idéframtagning om gemenskap och regional utveckling.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen phkylat.fi.

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Smart – en övergripande fråga för regional utveckling

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Det finns många smarta begrepp, så deras inbördes förhållanden och positionering i den regionala hierarkin blir lätt suddiga. Vikten av att prata om en smart region, ökar när begreppen för smart regional utveckling används på flera nivåer i den regionala hierarkin. Detta är ett regionalt ekosystem av samverkande faktorer.

På landskapsnivå (smart region) betyder det regionala ekosystemet av samverkande faktorer till exempel en sammankopplad helhet av kommuner, städer och landsbygder.

Hållbara och livskraftiga regioner – regionutvecklingsbeslutet 2020-2023

Publikationen Regionutvecklingsbeslutet 2020–2023 – Hållbar och livskraftiga regioner innehåller de prioriteringar som ska följas inom statsrådets kompetensområde under statsminister Sanna Marins regeringsperiod och de mål på centralförvaltningsnivå som ministerierna har förbundit sig till. Regionutvecklingsbeslutet styr regionutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena och landskapen och samordningen av åtgärderna. De regionalpolitiska målen och åtgärderna, som grundar sig på regionernas starka sidor och en balanserad regionutveckling, anknyter till regeringsprogrammet. Ett livskraftigt och socialt starkt Finland bygger på att metropolområdet, de växande stadsregionerna och landsbygden tillsammans når framgång. Temana och de strategiska åtgärderna i detta regionutvecklingsbeslut har delats in i sex helheter enligt följande:

Skärgårdsdelegationen – fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden

Regeringen har föreslagit att det stiftas en lag om stöd för byggande av bredband, vilket gör det möjligt att stödja byggande av bredband med statliga medel. Enligt skärgårdsdelegationen är det offentliga stödet för att bygga bredband i de områden där de inte byggs på marknadsvillkor ytterst viktigt. Det anslag som avsatts för stödet, fem miljoner euro, är dock otillräckligt.

Skärgårdsdelegationen understryker att snabba och driftsäkra bredband är absolut nödvändiga med tanke på en balanserad regionutveckling och regionernas livskraft. Fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden som till största delen är glesbebyggda.

Nytt skärgårdsprogram högt på agendan för ny skärgårdsdelegation

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling tillsätter statsrådet en skärgårdsdelegation för att bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling, samt för att följa åtgärdernas verkningar. Delegationen har en central roll i utvecklingen av skärgårdsområdena.

I delegationen sitter företrädare för alla riksdagspartier. Ordförande är Sandra Bergqvist (Sfp).  Hon bor i Nagu och känner utmärkt till skärgårdsförhållandena.  ”Ordförandeskapet ger mig en ypperlig möjlighet att lyfta fram frågor som jag vet är viktiga för skärgårdsbor”, säger Bergqvist.

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Städerna drar till sig de smarta och ökar klyftan mellan stad och landsbygd

Vad är orsaken då städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt, när fler människor flyttar in. Jo, det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat, som har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances, visar att de som lämnar mindre orter för större, i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar, viket i sin tur gör att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, har resultaten stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter, vilket är något att beakta, om man vill att hela landet ska växa.

En grön framtid för markanvändning? – läs senaste Nordregio Magazine

I senaste Nordregio Magazine ser man på markanvändningen från två perspektiv: potentialen av den nya bioekonomin på landsbygdsområden och utvecklingen av urbant jordbruk i Kina och EU.

En ny biobaserad ekonomi öppnar en nästan obegränsad potential för regional och rural utveckling. Men det leder även till möjliga konflikter för markanvändning och behov av nya bestämmelser. Genom att uppmuntra tvärvetenskapliga nätverk, försöker Nordregio stärka samordnade åtgärder och övervinna hinder för bioekonomisk utveckling i Norden.

Urbant jordbruk visar också vägen framåt mot nyskapande markanvändningsutveckling. SIEUGreen-projektet samlar intressenter i Kina och EU för att utforska potentialen i ny stadsbaserad jordbruksteknik som en transformativ och integrerad del av resurseffektiva och robusta stadsmiljöer.

Artiklarna i engelskspråkiga Nordregio Magazine #5.18 kan läsas på webbplatsen nordregio.org.