Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt författningsexpert Tuomas Ojanen är det möjligt att förbättra sysselsättningen och näringsverksamheten i glesbygden, bl.a. med ekonomiska metoder och skattelättnader trots grundlagen. De som flyttar till ett sådant område kunde få sänkta skatter på lön och lättnader för återbetalning av studielån. Likaså kunde arbetsgivarna få sänkta arbetsgivaravgifter för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten. Tjänstemän som arbetar i avlägsna områden kunde betalas fjärrortstillägg.

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Samverkan i andelslag för den lokala utvecklingens bästa

Rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulleRuralia-institutet vid Helsingfors universitet har kommit ut med rapporten Yhteisetu-osuuskunta – Joustava paikallisrakenne muuttuvalle maaseudulle (Manu Rantanen, Tytti Klén och Hagen Henrÿ (red.). Verksamhetsmodellen, som granskats i rapporten, samlar landsbygdens olika aktörer i kompanjonskap för att öka servicen tillgänglighet. Yhteisetu-osuuskunta (engelskans multi-stakeholder cooperative), alltså ett andelslag som kan samla olika medlemsgruppers resurser och intressen i samverkan, är tillsvidare en liten utnyttjad modell i Finland. Inom samma andelslag kan flera olika medlemsgrupper verka, som t.ex. företag, konsumenter och arbetstagare. De kan i framtiden ha en viktig roll i stärkandet av de ekonomiska och sociala resurserna i landsbygdsområden med eftersatt livskraft. Med de här andelslagen kan man ordna kompanjonskap, i vilka kommunerna är med som en part. En sådan här verksamhetsmodell stärker även kommunernas roll som utvecklingsaktörer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 30/2015

Byar som resursvishetens motor för landsbygden

Resurssiviisaus - textSitra och Jyväskylä stad utvecklade genom projektet Kohti resurssiviisaus under åren 2013-2015 en verksamhetsmodell, med vars hjälp medelstora och stora städer och kommuner kan främja en förnuftig användning av naturresurserna och skapa förutsättningar för en hållbar välfärd och för en framtida välgång. Det här låter bra! Skulle modellen kunna vara något för landsbygden också? På Sitras webbsidor framgår att resursvishetens verksamhetsmodell har många fördelar. Genom den kan städerna och kommunerna stärka regionekonomin och sysselsättningen, skapa nya näringsverksamhetsmöjligheter för företagen, samt förbättra invånarnas välmående. Allt det här skulle vara välkommet även för landsbygden!

Den för medelstora och stora städer utvecklade modellen kan självklart inte som sådan användas av landsbygdens lokala organisationer. Alltså man skulle behöva för landsbygden en lämplig modell, genom vilken man skulle utveckla resursvettiga lösningar och som skulle passa de lokala förhållandena, samt som skulle kunna kopplas till större helheter. Helhetsvolymen skulle vara betydande, om man i Finlands drygt 4 200 byar inspirerades att utveckla verksamhetsmodeller, sett ur resursvishetens synvinkel.