Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt författningsexpert Tuomas Ojanen är det möjligt att förbättra sysselsättningen och näringsverksamheten i glesbygden, bl.a. med ekonomiska metoder och skattelättnader trots grundlagen. De som flyttar till ett sådant område kunde få sänkta skatter på lön och lättnader för återbetalning av studielån. Likaså kunde arbetsgivarna få sänkta arbetsgivaravgifter för att främja sysselsättningen och företagsverksamheten. Tjänstemän som arbetar i avlägsna områden kunde betalas fjärrortstillägg.

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 09/2015

Social- och hälsovårdsreformen i sank – men ändå inte?

Läkare och sjuksköterskorGrundlagsutskottet har kommit till att vårdreformen strider mot grundlagen i flera avseenden – vårdområdena (5 st.) skulle bli för stora och en enskilds kommuns inflytande för litet. Mikaela Nylander (Sfp), som varit med i grundlagsutskottsbehandlingen av vårdreformen, menar att 180 kommuner skulle ha mindre än en procent av rösterna i vårdområdena. I och med detta inser man vidden av det demokratiska underskottet. Det demokratiska underskottet är särskilt besvärligt med tanke på att vården hör till en kommuns basfunktioner, och enligt det enhälliga utskottsutlåtandet står vårdreformen därför i strid med grundlagens princip om kommunalt självstyre. Även finansieringsmodellen är grundlagsstridig med tanke på att den försätter kommuner i en ojämlik ställning i förhållande till varandra. Skillnaden i skatteprocentenheter kommunerna emellan kan växa från nuvarande 6 procent till 11 procent, vilket är för mycket enligt utskottet.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 16/2014

Inga tvångsfusioner av kommuner i stadsregioner

Wooden mannequins pushing puzzle pieces into the right placeDet blir inga framtvingade tvångsfusioner av kommunerna i stadsregionerna, för ordförandena för regeringspartiernas riksdagsgrupper har beslutat dra tillbaka den omtvistade paragrafen om tvångsfusioner i den nya kommunstrukturlagen. Oberoende av kommunernas åsikt, hade paragrafen gett regeringen möjlighet att besluta om kommunsammanslagningar i stadsregioner. Paragrafen hade dock inte gällt metropolområdet kring huvudstaden. Paragrafen om tvångsfusioner har väckt starkt motstånd under remissrundan i kommunerna. Den hade också möjligen stridit mot grundlagen. Bland partierna har Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet protesterat mot paragrafen om tvångsfusioner. Överenskommelsen om vårdreformen nyligen bidrog även till att tvångsparagrafen stryks.

Uppgifterna är från (11.4) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Finansministeriet möjliggör närdemokrati för kommunens fullmäktige – inte för medborgarna

Ordet närdemokratiFör tillfället förbereder finansministeriet en ny kommunlag, där man gått in för att ”möjliggöra” närdemokrati. Det här låter bra, om det görs på basen av grundlagens intention och de krav på medinflytande som finns i samhället. Men så väl är det inte, för finansministeriets beredning strävar inte till att möjliggöra demokrati för medborgarna, utan för kommunens beslutsfattare. Detta är tragikomiskt; särskilt mot bakgrunden av att den nuvarande lagen inte ställer några verkliga hinder för närdemokrati – tvärtom åläggs fullmäktige att ansvara för närdemokratin.

”Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.”

Men lagen säger inte hur. Det kan alltså ske litet hur som helst – eller inte alls.