MANE efterlyser en politik som tar hänsyn till lokala behov, resurser och möjligheter

Lokala behov, resurser och möjligheter bör lyftas upp som den nationella politikens premiss. Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) efterlyser av kommande regering en platsbaserad politik och skräddarsydda lösningar för olika områden, t.ex. för skatt och för utbildnings- och servicelösningar. I MANE:s målsättningar för nästa regeringsperiod ingår ett livskraftigt Finland som utvecklas hållbart och som enhet.

Läs mer om MANE:s mål för kommande regeringsperiod på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Städerna drar till sig de smarta och ökar klyftan mellan stad och landsbygd

Vad är orsaken då städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt, när fler människor flyttar in. Jo, det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat, som har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances, visar att de som lämnar mindre orter för större, i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar, viket i sin tur gör att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, har resultaten stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter, vilket är något att beakta, om man vill att hela landet ska växa.

Poddserien Världar i omställning tar upp olika vägar mot hållbarhet

Det finns personer som insett att konsumtionssamhället och tillväxtekonomin inte är hållbart i längden. De har börjat fundera på hur de i stället kunde leva sina liv och i förlängningen hur ett helt alternativt samhälle kunde se ut. I Maria Ehrnström-Fuentes nya poddserie Världar i omställning berättar åtta personer sin historia. Ehrnström-Fuentes, forskardoktor på Svenska Handelshögskolan, har intervjuat och editerat materialet, vilket nu är klart för publicering.

Hon experimenterar lite med nya metoder, och det är inte så vanligt att man inom forskningen publicerar sitt material så här. Meningen är nämligen att intervjuerna också ska användas som material i hennes forskning, vilken handlar om organiseringsprocesserna kring alternativ till tillväxtekonomin.

Sju orter tävlar om att ordna Landsbygdsparlamentet 2020

Bildkälla: maaseutuparlamentti.fi

Var finns landsbygdsutvecklingens mest intressanta pärlor och landsbygdspolitiska modeller för tillfället? Sju orter och sju samarbetsnätverk tävlar om den finländska landsbygdens evenemang nummer ett – Landsbygdsparlamentet. Den slutgiltiga orten för Landsbygdsparlamentet 2020 fastställs genom en öppen online-omröstning i mars.

Landsbygdsparlamentet 2020 samlar 1-3.10.2020 alla landsbygdsentusiaster som är intresserade av att utveckla hållbara lösningar på och för landsbygden. Via Landsbygdsparlamentets platstävling sökes en ort där landsbygdsentusiasmen och landsbygdspolitiken syns och känns. Evenemangsplatsen kräver ändamålsenliga och tillräckligt stora utrymmen. År 2017 sammanförde evenemanget i Leppävirta omkring 800 deltagare och det besöktes av över 2000 personer. Över 40 organisationer verksamma på landsbygden deltog i genomförandet av evenemanget.

Sveriges landsbygd förlorare när det satsas på infrastruktur

Tre procent av Sveriges vägar ligger i Stockholms län, men ändå går 23 procent av länsmedlen dit. Bilister på landsbygden betalar också en oproportionerligt stor del av de skatter och avgifter som läggs på bilismen, och även utan höghastighetsjärnväg går det redan dubbelt så snabbt per kilometer att resa sträckan Stockholm-Göteborg jämfört med sträckan Umeå-Östersund. Det är bara några obalanser i utgifter för Sveriges transportinfrastruktur som Riksorganisationen Hela Sverige ska levas senaste balansrapport Infrastruktur i hela landet uppmärksammar.

”Alla politiker är överens om att hela Sverige ska leva. Men för att detta ska vara möjligt krävs det en fungerande infrastruktur i hela landet. De orter som inte har smidiga transportlösningar för människor och gods har sämre möjligheter att utvecklas. Detta är en av de grundläggande sakerna som våra folkvalda måste göra något åt”, säger Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Minna Boström ny verksamhetsledare för aktionsgruppen I samma båt

Minna Boström
Bildkälla: I samma båts hemsida

Styrelsen för I samma båt – samassa veneessä rf ry har valt Minna Boström till ny verksamhetsledare. Boström, som börjar det nya jobbet officiellt måndagen den 18 februari, efterträder den nuvarande verksamhetsledaren Emil Oljemark.

Leader-föreningens uppgift är att genomföra lokala utvecklingsstrategier via finansiering av projekt- och företagsstöd, som förverkligar strategierna. Finansieringen för projekt- och föreningsstöden, samt förvaltningen är bunden till EU-programperioderna.

Verksamhetsområdet är Gustavs kommun, Kimitoöns kommun och Pargas stad, via både EU:s landsbygds- och fiskerifond. Föreningen har sitt kontor i Pargas och tre heltidsanställda.

Harrström Månadens by i Österbotten

Sommarevenemang i Harrström
Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida

Harrström är en liten by vid havet i södra Korsnäs. Man passerar genom byn när man åker längs Strandvägen. För tio år sedan åkte de flesta förbi utan att knappt notera att man passerade en tätort, men på senare år har allt fler stannat till och sommartid är den nya aktivitetsparken, den upprustade hamnen eller simstranden målet för många resenärer.

Nästan hela byn är klassad som nationellt värdefullt kulturlandskap och här har bl.a. scener i filmen Colorado avenue spelats in.

Pomoväst informerar om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer

Aktionsgruppen Pomoväst rf inbjuder till info om projektfinansiering och stöd för företagsverksamhet inom ramen för Leader/landsbygdsprogrammet, samt om möjligheterna till stöd för ungdomsprojekt. Man berättar bl.a. om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer, både för allmännyttiga projekt och för små företag. Dessutom vill man ha kontakt med ungdomar som är intresserade av att själva vara med och förverkliga, eller dela ut pengar till ungdomsprojekt. Infotillfällena är tvåspråkiga och hålls 6.2 kl. 18 i Sjundeå, samt 13.2 kl. 18 i Kyrkslätt.

Mer info och anmälan på webbplatsen pomovast.fi.

Föreläsning om Blå Bioekonomi hålls i Ekenäs

På Novia i Ekenäs hålls en föreläsning 28.2 kl. 13-16.30 med rubriken Blå Bioekonomi – Hållbar business med vatten och vattenvård. Man frågar sig vad Blå Bioekonomi är, och behandlar forskningsresultat och praktiska försök som grund för nya innovationer och teknologier, case på hur företag arbetar och utvecklar hållbar verksamhet som beaktar vattenvård, samt framtida möjligheter och utmaningar ur privata sektorns och samhällets synpunkt, samt paneldiskussion. Arrangörer är projektet Bioekonomi i Västnyland och Forskning- och Utvecklingsenheten på Novia.

För program och anmälan se webbplatsen pomovast.fi.

Nylands Byar ordnar byaträff i Lojo

Nylands Byar rf ordnar en byaträff 6.3 i Lojo om finansiella frågor. Under kvällen ges information om vilken typ av stöd som är tillgängligt från Landsbygdens Bildningsförbund och Leader-verksamhetsgrupper. Föreningen har även en gäst som representerar en by, som har det bra ställt finansiellt.

Anmälan görs till e-mailadressen toimisto@uudenmaankylat.fi eller på mobil 040 834 3758.