Landsbygden konkurrerar om duktig arbetskraft

Svårigheterna med att få arbetskraft gör att arbetsgivarna på landsbygden får fundera på imagen och dess betydelse i konkurrensen om arbetstagarna. Konkurrensen gäller även utländsk arbetskraft. Arbetstagarna har nu möjlighet att välja.

”Unga yrkesverksamma i dag väljer en arbetsgivare som behandlar sina anställda väl och erbjuder en meningsfull arbetsmiljö och -kultur,” säger Stefan Heinrichs från Academic Work. Exempelvis har IT-branschen redan länge satsat på att förbättra arbetsgivarimagen, arbetsgivarens varumärke, eftersom konkurrensen om kunnig arbetskraft är hård. Exemplen kan tyckas avlägsna, men landsbygden står inför samma problem.

Läs vidare (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Framtidens konkurrensfördelar – ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi

I framtiden är de absoluta konkurrensfördelarna med den verksamhetsmiljö som bygger på finsk mat och förnybara naturresurser ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi. I jord- och skogsbruksministeriets nya framtidsöversikt Kilpailuvalttina puhdas ruoka ja vastuullinen bio- ja kiertotalous, Maa- ja metsätalousministeriön tulevaisuuskatsaus (Ren mat och ansvarsfull bio- och cirkulärekonomi som en konkurrensfördel, Framtidsöversikt för jord- och skogsbruksministeriet) presenteras mål och åtgärdsförslag för att svara på utmaningar och möjligheter inom den närmaste framtiden.

Finlands konkurrensfördelar är ren mat och rent vatten, ansvarsfull och intelligent användning av naturresurser samt ett innovativt och tryggt ekosystem för geografisk information.

Närservice i skärgård och landsbygd passar inte helt in i gängse marknadslogik

Bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns rätt goda underlag hos affärsrådgivare, vilka förutsättningar som ska råda för t.ex. dagligvaror, utbud, antal kunder o.s.v. Därför krävs kombinationer av verksamheter för att lyckas med hållbara affärer.

Håkan Björk, social entreprenör och senior rådgivare, tror också att ägarförhållanden är avgörande. Lokala stabila ägare med helt eller delvis bygdens bästa som avsikt ger goda möjligheter. Höga vinstutdelningskrav är svårt att tillgodose på landsbygd/glesbygd. Återinvestering ger bättre förutsättningar för långsiktig framgång.

”Privatiseringar har missgynnat utvecklingen på landsbygden”

Nyligen presenterade Dagens Nyheter en sammanställning av Riksrevisionens granskningar av avregleringar av bland annat järnväg, apotek, el- och telekommarknaden, där det visar sig att staten har förlorat miljarder kronor och enskilda har drabbats av inställda tåg, brist på mediciner och eventuellt även för höga elpriser. Riksrevisionen kritiserar också svenska regeringen för att inte ha gjort tillräckliga riskbedömningar före avregleringarna. På landsbygden har privatiseringarnas effekter märkts av på olika sätt, t.ex. vad gäller bredbandsutbyggnaden, så har den privata marknaden inte drivit utvecklingen framåt på det sätt som önskats. ”De stora operatörerna har inte tyckt att det varit lönsamt att investera på landsbygden. Istället har byalag med stöd av pengar från bl.a. landsbygdsprogrammet själva tagit tag i grävandet”, säger Staffan Bond, verksamhetsanvarig på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL).

Glesbygden kunde bli Finlands trumf

Enligt Europaparlamentariker Tarja Cronberg borde Finland göra glesbygden till en konkurrensfördel. ”Finland behöver en nationell glesbygdsstrategi”, säger Cronberg. En grund för glesbygdens varumärke är pengar. ”EU-finansiering kommer även i fortsättningen vara beroende av glesbygd”, hävdar Cronberg. På de enorma arktiska områdena bor bara ca fyra miljoner människor, så de glest bebodda områdena räcker till på jorden. Metall- och oljereserverna på de arktiska områdena lockar bl.a. gruvföretag norrut. Som exempel nämner Cronberg Grönland, där kineserna etablerar gruvor.

Uppgifterna är från en längre artikel (på finska), skriven av Antti Hyvärinen, i tidningen Kainuun Sanomat (7.11).

”Europas landsbygd organiseras medan media och makthavare sover”

Källa: European Rural Parliament

Den första europeiska landsbygdsriks-dagen, European Rural Parliament (ERP), som hölls 13.11 i Bryssel, avslutades med att de ca 150 delegaterna antog ett uttalande och en mängd motioner. Medan Europas landsbygd och dess invånare har enorma resurser i form av natur, erfarenhet, kultur och mångfald, står man ändå inför svåra utmaningar som avfolkning, isolering och en avsaknad av konkurrenskraftiga arbetstillfällen. Landsbygdsriksdagen konstaterade bland annat följande i sitt uttalande:

”Arbetet med att bygga hållbarhet för våra landsbygder kan bara ske genom vitala lokala demokratier och ett starkt partnerskap mellan de som beslutar om politiken som påverkar våra bygder, och de som lever och arbetar i dem. Vi uppmanar beslutsfattare på europeisk, nationell och regional nivå att ansluta sig till oss i ett funktionellt partnerskap, och att skapa dialog med oss för att göra det möjligt för våra bygder att leva och blomstra över hela Europa!”

Landsbygdens gemenskap ger lyckligare människor – speciellt mycket lyckliga finns nära städer

God service och pengar är ingen garanti för lycka, för även om inkomstnivån kan vara lägre på landsbygden, så är folk som bor där en aning lyckligare än de som bor i städer. Det här framgår ur en enkätundersökning vid Åbo universitet, och som finansierats av Kommunbranschens utvecklingsstiftelse. Ser man t.ex. på hälsovårdsservicen, så hade den inte i ett enda bostadsområde någon betydande inverkan på hur lyckliga människorna kände sig. Forskaren Arttu Saarinen vid Åbo universitet menar att den som flyttar till landet blir åtminstone inte olyckligare. Landsbygden har obestridliga goda sidor som gemenskapen, vilken kan vara mycket stor i vissa landsbygdskommuner. Det finns särskilt mycket lyckliga människor på landsbygden nära städerna, varav urvalet är en orsak.

Köpman i Öja tror på småbutikernas framtid

Mycket har förändrats under de 20 år sedan köpman Peter Dahlskog öppnade butiken Öja-Market i Öja, Karleby. Konkurrensen har blivit hårdare och han har fått specialisera sig för att klara sig. Speciellt är det biffarna som blivit en viktig del av affärsverksamheten. De marinerade biffarna av nöt- och griskött har med tiden blivit så eftertraktade, att han måste tillverka dem året runt, fastän han tänkt ha några månaders uppehåll i biffmakandet på vintern. Ett soligt sommarveckoslut säljer han 400-500 biffar, till midsommaren brukar det vara några tusen. Öja-Market säljer det mesta man kan behöva för att klara vardagen. I sortimentet ingår även bränsle och förmedling av brännolja, liksom trädgårdsmylla och annat smått och gott som tiden visat att kunderna behöver.