Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Konflikten mellan stad och land ofta en skrivbordsprodukt

Lokala tjänster har sina försvarare, men det etablerade förnuftets röst säger ändå att utvecklingen är mot centralisering, urbanisering och bortrationalisering, ett resonemang som ofta är detsamma vare sig det handlar om att flytta en hälsocentral till en regional centralort, eller om att lägga ner en regional utbildningsenhet och ”flytta” utbildningen till någon av de stora städernas skolor eller universitet.

Därför var det kanske en del som överraskades av den undersökning som Taloustutkimus gjorde på Yles begäran (23.7.2018) och som visade att fyra av fem finländare vill att staten ska garantera samhällsservice så att hela landet kan hållas bebott. Resultatet antyder att relationen mellan stad och landsbygd kanske ser annorlunda ut och är mindre polariserad än man lätt tror. I vårt land med en dryg halv miljon sommarstugor på 5,5 miljoner människor har de flesta stadsbor en eller annan förankring till landsbygden.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

En resa till landsbygden med Po Tidholm

Bildkälla: Wikimedia Commons

I den populärvetenskapliga podcasten Allt du velat veta tar oss författaren och journalisten Po Tidholm oss med på en resa till landsbygden. Det pratas om naturtillgångar, service, skattesystem, turism, nedlagda postkontor och mycket mer.

Avsnittet Om landsbygden med Po Tidholm finns att lyssnas på webbplatsen acast.com.

 

Allt du velat veta

Din populärvetenskapliga podcast. Den snabbaste och roligaste vägen till kunskap och allmänbildning. Ett ämne, en expert, en knapp timme.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Att få hela Sverige att leva är svårt

TV-programmet SVT AktuelltI Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Nya flyttrörelsen sker inom tättbebyggda Finland

Helsingfors
Helsingfors

Över tre miljoner finländare kommer år 2030 att bo inom ett 90 minuters pendlingsavstånd till Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Sedan 1990-talets ekonomiska krasch, har omkring 650 000 finländare flyttat till en stad. Det intressanta i finländskt samhällsliv är inte längre hur landsbygden avfolkas, för det har redan skett. I dag flyttar vi runt i det stadsdominerade Finland med Helsingfors som landets magnetiska pol och supercentrum. Men även andra centra utvecklar sig. Utmed sydkusten breder arbetande finlandssvenskar och barnfamiljer ut sig över pendlingszonerna som befolkningen i övrigt – den rasande debatten om det indragna Y-pendeltåget visar på det.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

HSSL:s verksamhetschef ser ljust på landsbygdens framtid

Terese Bengard (1)
Terese Bengard
Foto: (c) Snezana Vucetic Bohm

Den statliga långtidsutredningen som kom nyligen visade att vissa av Sveriges kommuner kan tvingas höja kommunalskatten med 8-18 kronor. Men det tror inte Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard. Hon tror inte att det blir så. Urbaniseringen från 1950-talet till nu är större än den beräknas bli från nu till 2040, vilket hittills inte har lett till någon skattechock, och så lär det knappast bli i framtiden heller. Det som har hänt, är att kommuner krympt smart och effektiviserat sin verksamhet. Det här säger Bengard i en lång och optimistisk intervju i tidningen Land.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till intervjun.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 13/2015

Landsbygden i behov av en Robin Hood-politik

Robin Hood-skatt engelsk textbildSocial- och hälsovårdsminister Laura Räty undrade för ett drygt halvår sedan hur många finländare som egentligen tjänar under 2 100 euro i månaden. Det är en liten lapsus, men ger en liten vink om hur olikt världen ser ut för olika personer, skriver Peter Backa. Skribenten kom, via Yles räknare, till att det i Westend i Esbo är 27 procent av folket som tjänar mindre. I Helsingfors centrum når inte 37 procent upp till gränsen. I Pensala, där Backa själv bor, är det 55 procent som tjänar mindre än 2 100 i månaden – i Leppäjärvi, Enontekis kommun är det hela 72 procent som inte når upp till det talet. Av detta drar Backa några försiktiga slutsatser. För det första så torde Räty röra sig inom den ekonomiska elit som tenderar att hamna på höga poster, vilket inte är betydelselöst för den politik som förs i landet. Alla människor ser på världen ur sitt perspektiv, i tankesätt och handlande. För det andra visar Backas lilla urval att inkomstskillnaderna även regionalt är avsevärda, viket syns tydligt på Yles karta. Inkomstklyftorna har under de senaste decennierna ökat kraftigt, och det är knappast en alltför vild gissning att inte enbart de fattigaste människorna, utan även landsbygden förlorar i den här utvecklingen.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 11/2015

Utan hinder bättre företagsamhet på landsbygden

Ordet hinder och pennaHeidi Valtari, specialsakkunnig inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens temanätverk för Näringar och kompetens, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att det redan i många år har talats om, att man bör minska hindren för företagsamhet. Bland annat har saken tagits upp i de prioriteringar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har sammanställt med tanke på valdebatten. Läs hela blogginlägget här under:

Bort med hindren för företagandet på landsbygden

Det har redan i många år talats om att man bör minska hindren för företagsverksamhet. I det kommande regeringsprogrammet måste man på allvar ta tag i saken. Saken har tagits upp i de prioriteringar som Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har sammanställt med tanke på valdebatten. Många åtgärder skulle sätta fart på företagandet också på annat håll än på landsbygden.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 03/2015

Aktuell info om föreningsbeskattning ges på föreläsning i Åbo

SFV-logoVarför väcker beskattningen av föreningar allt oftare diskussion idag? Allmännyttiga samfund åtnjuter i Finland en betydande, men inte total skattefrihet på sina inkomster, och bland organisationsaktiva, i allt från små föreningar till stora förbund, råder en tilltagande villrådighet beträffande skattefrågor. Ta del av föreläsningen på Novia i Åbo den 26 februari kl. 18-20. Som föreläsare fungerar Sebastian Gripenberg, arrangören SFV Bildnings expert på föreningsteknik.

Anmälan (senast 24.2) görs via länk på webbplatsen sfvbildning.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Guiden Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotus har uppdaterats

Guide - Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotusFöreningarnas ekonomi- och skatteguide, Yhtälö – Yhdistyksen talous ja verotus. Mitä pienessä yhdistyksessä pitäisi osata?, är en handbok för var och en som är med i föreningsverksamheten. Guiden ger råd i den lilla föreningens vardag i ekonomi- och skatteärenden. Guiden är uppdaterad i december 2014. I de nya uppdateringarna finns uppgifter om skatteförvaltningens anvisningar från sommaren 2014 angående allmännyttiga sammanslutningars medelsanskaffningar och talkoarbete. Dessutom finns info som berör ersättning för ordnad utbildning för föreningarnas arbetstagare, samt avlägsnande av representationskostnadernas skatteavdragsrätt. Guiden finns bara i elektronisk version och kan fritt användas av alla med intresse för ämnet.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 37/2014

Föreningsbeskattning, skaffa superstruktur, få ut det mesta ur iPaden – kurser i Vasa och Korsholm

SFV Bildning - kurser hösten 2014Aktuella kurser som ordnas av eller i samarbete med SFV Bildning, Österbottens regionkansli är: Få ut det mesta av din iPad, Aktuellt om föreningsbeskattning och Skaffa superstruktur. Kursen om iPaden hålls 18.11 kl. 12.30-16 i Vasa (platsen inte bestämd ännu). Man går igenom allmänna inställningar, hur man installerar och raderar appar (AppStore), använder e-post, kalender, FaceTime, Skype, Facebook och andra appar enligt deltagarnas önskemål. Som kursledare fungerar Nicklas Nygård från IT 3, FSU.

En kurs i föreningsbeskattning ordnas 27.11 kl. 14-16 på Vasa Arbis. Varför väcker beskattningen av föreningar allt oftare diskussion i dag? Allmännyttiga samfund åtnjuter i Finland en betydande, men inte total skattefrihet på sina inkomster. Bland organisationsaktiva, i allt från små föreningar till stora förbund, råder en tilltagande villrådighet beträffande skattefrågor. Som föreläsare fungerar Sebastian Gripenberg, SFV Bildnings expert på föreningsteknik.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

”Bilismen kan inte vara billigare på glesbygden – den måste vara det”

BilarJorma Ollila & Co har levererat sin syn på hur bilbeskattningen skall reformeras så att statskassan inte sinar när motorerna går från bensin till el, vilket var naturligtvis det primära när Ollila fick uppdraget. Statskassan får in 4,5 miljoner på bilismrelaterade skatter (bränsleskatt, fordonsskatt), en modell som inte är evig. Den bärande idén i förslaget är kilometerskatt, möjliggjord av sändare som ger skattemyndigheterna all information om bilens framfart – skattebjörnen och storebror i en teknisk omfamning, unik i hela Europa. Vägtullar hade varit naturligt för Tätortsfinland. Men varför uppstår det politiska omfartsvägar som leder förbi vägtullar? För att Storhelsingfors – metropolområdet – också annars särbehandlas, se bara hur regeringen trippar på tå, i stället för att sätta ned foten och tvinga hela Storhelsingfors till ett enda stort samarbete. Den stora trafiken finns i metropolområdet, som hade varit ett självklart mål för de första vägtullarna i Finland.