Kategorier
2020 Nyhetsbrev 10/2020

Om platsens betydelse och coronakrisens påverkan – Augustipristagaren Kapla gästar podden Landet

Författaren och journalisten Marit Kapla fick Augustpriset för sin bok Osebol som är baserad på ett 40-tal intervjuer i den värmländska byn med samma namn. Under coronakrisen har hon nu återvänt till sin uppväxtby för att pejla av läget igen. I detta avsnitt av podden Landet handlar det om platsens betydelse för människor och hur den urbana normen påverkas av pågående coronakris.

Hundraåttonde avsnittet, Marit Kapla – om platsens betydelse och coronakrisens påverkan, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Landsbygdens framtid ur olika perspektiv i podden Landet

Podden Landet firar det hundrade avsnittet genom att bjuda in tre kända personer i ett lite längre samtal än vanligt – professorn i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm Lars Trägårdh, VD:n på designbyrån Söderhavet och varumärkeskonsulten Frida Roberts och tänkaren och folkbildaren Bodil Jönsson, gäster med helt olika perspektiv som bjuder på sina tankar kring landsbygderna nu och i framtiden.

Trägårdh menar att den urbana normen är destruktiv, inte bara i termer av tillit utan i termer av hela vår framtid på planeten. Vi skulle må bra av att öppna upp för en diskussion där vi knyter upp mot den typen av gröna vågen-idéer som fanns i Sverige på 70-talet och fundera på om man kan modernisera detta och finna en intressant dialog mellan det urbana och det rurala.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

”Platssexighet” – företag som framställer landsbygden som intressant, trendig, lockande och sexig

Det behöver inte vara en nackdel för ett företag att befinna sig ute på landet, långt från kunder, samarbetspartners och andra aktörer, utan tvärtom är det allt fler som vänder det här till sin fördel genom att lyfta fram platsen de verkar på i sin marknadsföring. ”På samma gång skapar de en ny image för hela landsbygden som avviker från den negativa bild som ofta ges i media, med byar som avfolkas, en åldrande befolkning, arbetslöshet och alla som vill bort därifrån”, säger Niklas Lundström, forskardoktor vid Vasa universitet som tillsammans med Olli-Pekka Viinamäki forskar i ”platssexighet” på landsbygden.

I stället för något döende och omodernt framställer de här företagen landsbygden som intressant, trendig, lockande – och sexig, vilket har fått Lundström och hans forskarkollegor att mynta begreppet ”platssexighet” (paikkaseksikkyys).

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

En grön framtid för markanvändning? – läs senaste Nordregio Magazine

I senaste Nordregio Magazine ser man på markanvändningen från två perspektiv: potentialen av den nya bioekonomin på landsbygdsområden och utvecklingen av urbant jordbruk i Kina och EU.

En ny biobaserad ekonomi öppnar en nästan obegränsad potential för regional och rural utveckling. Men det leder även till möjliga konflikter för markanvändning och behov av nya bestämmelser. Genom att uppmuntra tvärvetenskapliga nätverk, försöker Nordregio stärka samordnade åtgärder och övervinna hinder för bioekonomisk utveckling i Norden.

Urbant jordbruk visar också vägen framåt mot nyskapande markanvändningsutveckling. SIEUGreen-projektet samlar intressenter i Kina och EU för att utforska potentialen i ny stadsbaserad jordbruksteknik som en transformativ och integrerad del av resurseffektiva och robusta stadsmiljöer.

Artiklarna i engelskspråkiga Nordregio Magazine #5.18 kan läsas på webbplatsen nordregio.org.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Rurban Planning Talks

Genom Rurban Planning Talks, som tidigare i år gick av stapeln i Mariestad, har en dialog inletts mellan akademi och planeringspraktik, för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar medför. Arrangörerna vill utveckla och diskutera de samhällsutmaningar, konflikter och möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan landsbygd och stad med fokus på att stärka arbetet för hållbar utveckling bortom ett ensidigt urbant fokus.

Den kommunala och regionala utvecklingen fokuserar ofta på staden och dess koncentration av människor, tjänsteföretag och konsumtion,

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Vad är en urban norm? – om attityder land-stad

Det råder en ojämn maktrelation mellan land och stad. Olika attityder föder motsättningar och påverkar hur vi utformar vårt samhälle. Så hur förbättrar vi attityder och värderingar för att få balans mellan land och stad, och vad innebär en urban norm? Hur märks den i vår vardag, och vilka konsekvenser får attityderna? I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet får vi höra Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, Terese Bengard, verksamhetsledare för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Hans Westlund, professor på institutionen för Urbana och regionala studier vid KTH, diskutera med olika infallsvinklar.

Tjugosjätte avsnittet, Sergelstorgsperspektivet – om attityder land-stad, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Bilden av landsbygden styrs av fördomar

lutande-husLandsbygdsskildringar kantas ofta av fördomar och stereotyper, som Kjell A Nordströms uttalande om att Gotland och Värmland är ”skräpytor”. Verksamhetsledaren för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) Terese Bengard menar att staden kopplas till positiva och moderna värden, medan landsbygden beskrivs som lite ”bakom”. Det här är ett exempel på hur storstadsmaktordningen kommer till uttryck. Storstadsmaktordningen yttrar sig bl.a. i lagstiftning och reformer som anpassas och utformas efter staden, och den yttrar sig i strategidokument och analyser. Exempelvis långtidsutredningen som beskriver platser som ”mycket avlägset belägna”, men aldrig någonstans på de 300 sidorna definierar man vad man är avlägset belägen ifrån – för det är ”självklart”.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 32/2015

Kolla demografin i Norden på NordMap!

Karta - NordMap-kartverktygNordregio (Nordic Centre for Spatial Development) har publicerat ett interaktivt NordMap-kartverktyg, där man kan studera demografin, arbetsmarknaden, nåbarhet (till urbana områden) och välfärd i Norden. Med arbetsverktyget kan man analysera lokala och regionala data, samt skapa egen karta, dela den och skriva ut den. Instruktioner till användningen av NordMap finns på nätet och på Youtube. Utvecklingen av NordMap fortsätter, och den som vill ge feedback kan sändas den till adressen nordmap@nordregio.se.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 14/2015

Ruralt och urbant möts under Nylandsveckan

Nylandsveckan 2015 - logoNylandsveckan är en vecka full med evenemang som Nylands förbund har samordnat, med syfte att göra veckan känd och lyfta fram det arbete de nyländska aktörerna gjort landskapet till fromma. Nylandsveckan är ett regnbågsevenemang den 4-9 maj för målgrupperna som arrangörerna valt. Huvudtemat för år 2015 är ruralt och urbant möts. Temat för de olika dagarna är miljö, välbefinnande, kultur och gemenskap, kunskap & utbildning, konkurrenskraft och möten. Nylandsveckan har ordnats sedan år 2012, då temat var barn och unga, år 2013 internationalitet och 2014 liv och kraft. Nylands förbund marknadsför Nylandsveckan i sin helhet på sina hemsidor och i kalendern och lyfter fram de mest attraktiva evenemangen på sin Facebook-uppdatering, samt informerar pressen och samarbetspartners med nyhetsbrev och pressinformation.

Mer info finns på Västnylands Byars hemsida. Se även webbplatsen uudenmaanliitto.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 42/2014

Tätortsnära skog erbjuder urban livskvalité

Yellow Autumn Leaves On TreesOlof Olsson vid Umeå universitet har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det är en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden, när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön. ”Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet.  Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer”, säger Olsson. För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, samt hos äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 41/2014

När verkligheten inte stämmer med kartan – bok om svensk glesbygd och dess befolkning med attityder och önskningar

Bok - När verkligheten inte stämmer med kartanVarför fungerar inte modellerna för hållbar utveckling av Sveriges landsbygd? Är brukssamhällen, omstrukturerade industriorter och norrländsk glesbygd den globala ekonomins hopplösa förlorare, eller kan vi kanske vända på perspektiven och i stället utgå från de lokala förutsättningarna för ett uthålligt samhällsbygge? Frågorna står i fokus för boken När verkligheten inte stämmer med kartan. Författarna har mött invånare på några mindre orter som trots motgångar rymmer oväntade möjligheter, som i småstaden Söderhamn där en grupp unga vuxna ifrågasätter de urbana idealen och talar om downshifting, medan ”bruksandan” i Ljusne kommer till uttryck i en ny typ av kollektiv mobilisering. När landsbygdens eldsjälar sedan tar fram en konkret plan för lokalsamhällets omställning, omformuleras synen på ekonomi och demokrati till en radikal vision om en framtid som vilar i invånarnas egna händer.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 24/2014

Motkraft mot regeringens urbana agenda

Mats Nylund
Mats Nylund
Bildkälla: Wikimedia Commons

Att den nuvarande regeringen för en mycket urban och grönt präglad politik, beror på att alla partier, förutom Sfp och Kristdemokraterna, har de flesta av sina väljare i storstäderna. Exempelvis har anslaget för enskilda vägar skurits ned med flera miljoner euro, och eftersom NTM-centralerna prioriterar områden med trafiktäthet, är det glesbygden som lider. Regeringen borde starta färre nya trafikprojekt för att i stället slussa över mer medel till underhåll. Från år 2011 har antalet vägar och broar i dåligt skick ökat markant, och den s.k. reparationsskulden uppgår i dag till två och en halv miljarder euro, menar riksdagsledamot Mats Nylund (Sfp), vars arbete under den här perioden har gått ut på att få in en landsbygdsaspekt i olika reformer.

”Politiken är urban i den meningen att politikerna inte verkar kunna förutse att konsekvenserna av vissa begränsningar ger helt andra effekter än de väntade.”

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 09/2014

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeHur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare.