Kategorier
2022 Nyhetsbrev 08/2022

Svenska landsbygdsskolor blev stabil punkt för flyktingar

Hands touching a globeEtt stort engagemang men också ett stort tomrum uppstod när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av Sveriges landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.

– I synnerhet skolor i glesbygd tog emot ett proportionerligt stort antal nya elever. De var oförberedda när de nya eleverna kom och de saknade ofta resurser. Framför allt personella resurser som utbildade lärare och särskilt lärare med rätt språkkunskaper, säger Elisabet Öhrn, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 04/2022

Japansk lokal donationsmodell prövas i finländska glesbygdskommuner

Publikationen om Furusato Nozei -modellenDen parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) undersöker möjligheterna med en mekanism som liknar den japanska lokala donationsmodellen för att stärka livskraften i Finlands glesbygdsområden. Den påbörjade utredningen leds av Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI.

Furusato Nozei, det vill säga en lokal donationsmodell, har varit populärt i Japan där medborgare kan ge frivilliga penningdonationer till en kommun utanför deras hemkommun. Givaren kan välja till vilket ändamål hen vill styra medlen och som ersättning för donationen får givaren lokala produkter, såsom mat, tjänster eller gåvor. I den japanska modellen kan givaren dra av donationsbeloppet vid inkomstbeskattningen.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 01/2022

Landsbygdspoddar diskuteras i podden Landet

Svenska Landsbygdsnätverket - logo podden LandetVarför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap och hur kan de påverka det offentliga samtalet? Kan de rent av spela roll för demokratin? Det finns idag flera poddar som framför allt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Glesbygdspodden, Byrådet är några exempel. I det här avsnittet av podden Landet diskuteras just poddar som ett sätt att bevaka, belysa och diskutera ämnen, människor och platser som traditionella medier många gånger missar.

De som medverkar är Terese Bengard, verksamhetschef för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Susanna Lundell, tf. chefredaktör för Land Lantbruk och Land Skogsbruk, samt Maria Gustafsson, kanslichef för Landsbygdsnätverket.

Hundratrettiosjunde avsnittet, Landsbygdspoddar – en fråga om demokrati, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 06/2021

Webbinarium om att leva och vara företagare på glesbygden?

Hur är det att leva och idka företagande på glesbygden? Nätverket yritys- ja hankerahoituksen hyvän hallinnon verkosto ordnar ett öppet webbinarium för alla 24.3 kl. 9-12 om näringarnas utveckling på glesbygden. Webbinariet sänds på adressen  www.suomen.tv.

Programmet finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Norsk modell för stödsystem kunde testas i glesbygden

Bildkälla: Wikimedia Commons

För att få stöd i sitt arbete beställde den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden i november 2020 en grundlagsenlig förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den s.k. norska modellen. Bedömningen togs fram av professor Tuomas Ojanen. Arbetsgruppen behandlar bedömningsrapporten vid sitt möte den 17 februari. Ojanen granskade följande åtgärder med tanke på grundlagen:

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

MANE:s generalsekreterare Christell Åström söker nya utmaningar

Christell Åström Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Generalsekreteraren för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) Christell Åström lämnar jord- och skogsbruksministeriet den 15 februari för att tillträda som verksamhetsledare vid Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry.

Christell Åström har fungerat som rådets generalsekreterare sedan 2016 då hon flyttade från Finlands Kommunförbund till att fungera som generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR vid arbets- och näringsministeriet. Under Åströms tid som generalsekreterare har landsbygdspolitiska helheten överförts från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Under hennes ledning har Landsbygdspolitiska rådets och dess nätverksverksamhet förnyats.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 21/2020

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 17/2020

Landsbygdspolitikens dag – Landsbygdsbarometern del 2 och coronaepidemins inverkan på glesbygdsområden

På landsbygdspolitikens dag 29.10 diskuteras aktuella frågor mot bakgrund av ny information. Dagens första ämne är resultat från Landsbygdsbarometern 2020 om finländarnas syn på landsbygdsföretagande och dess förutsättningar. På eftermiddagen diskuteras coronans inverkan på de glest bebodda områdena och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden.

Resultaten från Landsbygdsbarometern 2020 offentliggörs under landsbygdspolitikens dag i Suomen.TV-kanalen på förmiddagen (kl. 10-11.30), medan coronans påverkan och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden diskuteras på eftermiddagen (kl. 13-15).

Uppgifterna (på finska) är i huvudsak från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Bekanta er med förmiddagens och eftermiddagens program! Se även webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 17/2020

Rapport om säkerheten i glesbygderna

En rapport om säkerheten i glesbygderna har färdigställts. Rapporten Säkerheten i glesbygdsområden 2020 sammanställer aktuell information om fenomen och utmaningar som påverkar områdenas säkerhet. Rapporten innehåller fem åtgärdsrekommendationer för att öka säkerheten och trygghetskänslan i områdena. Rapporten har utarbetats genom samarbete i Harvaturva-nätverket, som samordnas av inrikesministeriet. Nätverket består av ett stort antal myndigheter, organisationer och andra sakkunniga.

Mer information finns i inrikesministeriets pressmeddelande.

Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 17/2020

Statsrådet utnämnde en ny parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygden – minister Leppä vill raskt se försöksprojekt

Statsrådet utnämnde den 8 oktober 2020 en parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygd för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 12.10.2020-30.6.2023.

– Jag förväntar mig att arbetsgruppen ska börja genomföra försöksprojekt snabbt. Det lönar sig att utveckla vidare särskilt erfarenheterna av multilokalitet och använda sig av dem för att stärka livskraften i glesbygden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Den parlamentariska arbetsgruppen har bland annat till uppgift att bevaka glesbygdens särskilda frågor och stärka livskraften i dessa områden. Arbetsgruppens arbete baserar sig på förslagen i slutrapporten (på finska) från den första parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 2017 – 2019 samt på Sanna Marins regeringsprogram i fråga om utveckling av glesbygden.

Mer info med arbetsgruppens sammansättning finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 10/2020

Är mångbruket räddningen för glesbygden?

Kan mångbruk av skogen vara en del av lösningen då priserna på virke, spannmål och mjölk ständigt sjunker och infrastrukturen blir allt sämre för de som ännu bor på glesbygden. I filmen Guld och gröna skogar medverkar skogsägare och entreprenörer som berättar om villkoren för att bedriva verksamhet på landet.

Therese Bjärstig, som forskar om landsbygdsfrågor vid Umeå universitet och som medverkar i filmen, säger att nästan alla de pratat med ser en potential i till exempel natur- och kulturturism, men de är tveksamma till hur de själva ska kunna realisera idéerna. Många tycker att det är för dåliga förutsättningar för att bo och verka på landsbygden. Bjärstig har tillsammans med sina forskarkollegor analyserat möjligheterna för mångbruk och formulerat råd till beslutsfattarna.

Uppgifterna är från webbplatsen slu.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Inslag om vardagslivet på glesbygden i TV-programmet Närbild

Rödskogs skola
Bildkälla: esbo.fi

Glesbygdsvardagen kan te sig väldigt annorlunda på olika håll i Svenskfinland. I Härkmeri vill aktiva invånare öppna upp bybutiken igen, medan invånare i närliggande Sideby ännu har sin omtyckta träffpunkt kvar. I Rödskog i norra i Esbo, kämpar invånarna för sin skola och det lugna glesbygdslivet, emedan Iniö lanthandel nyligen fick ett välkommet understöd av staten för att kunna fortsätta sin verksamhet.

TV-programmet Närbild, som är tillgängligt 8.3 från kl. 00.01 på arenan, sänds 9.3 kl. 19.55 på Yle Teema & Fem.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Tre av fyra svenskar oroar sig för glesbygdens utarmning

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.

Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.