Hållbara lokalsamhällen tema på årets landsbygdsforskarträff i Villmanstrand

Bildkälla: mua.fi

Landsbygdsbefolkningens åldrande och förändringar i servicestrukturer, klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och eskalerande globala konflikter kräver att samhället och landsbygdssamhällen hanterar förändringar och förnyar sig utifrån mål för hållbar utveckling. Nya lösningar eftersträvas i lokalsamhällen, bl.a. tillhandahållande av tjänster, stärkande av delaktighet och demokrati, decentraliserad energi- och livsmedelsproduktion, stärkande av den regionala ekonomin, hållbar turism och självförsörjning.

Förändringen mot ett hållbart samhälle och hållbara lokalsamhällen kräver mod och förmåga att tänka och agera på ett nytt sätt.

Anmäl dig till Saimen LOKAALI i Villmanstrand!

Den regionala byaföreningen Etelä-Karjalan Kylät ry arrangerar26-28.8 LOKAALI – de lokala utvecklarnas riksomfattande evenemang, för första gången i Södra Karelen. Platsen är Rauha i Villmanstrand. Här samlas aktiva byaaktörer, representanter för Leader-grupperna, landsbygdsforskare och personer med intresse för lokal utveckling från hela Finland.

Under evenemanget firar Finlands Byar rf sin 25-åriga verksamhet. Även Årets by på riksplanet, Årets landsbygdsprofil, Årets landsbygdsaktör, Byaverksamhetens vägvisare och Årets Unga Lokala Aktör premieras.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen saimaalokaali.fi. Anmälan senast den 27 juni fås till lägre pris.

Landsbygdsforskning på agendan i nästa avsnitt av lunchwebbinariet Landet lär

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sedan 2019 ett uppdrag från svenska regeringen att stärka forskningen kring landsbygderna. Uppdraget genomförs av Avdelningen för landsbygdsutveckling under rubriken Uppdrag landsbygd och består av kartläggningar av forskningsfältet, stöd till forskningssamarbeten mellan lärosäten, samt insatser för att stödja kommunikation av forskningsresultat och utbyten mellan forskare och praktiker.

Till detta avsnitt av Landet lär har två av dem som leder arbetar med uppdraget bjudits in –

Framtidens landsbygdsområden ur nordiskt perspektiv – vad kan vi lära oss av varandra?

Alla nordiska länder satsar på en livskraftig framtid för landsbygdsområdena och på att skapa grundläggande förutsättningar för ett gott liv, men perspektiven och verksamhetssätten varierar. Det är en rikedom och en utmärkt grund för samarbete – de nordiska länderna har mycket att lära av varandra.

Kom med för att höra mer om aktuella frågor inom landsbygdsutveckling och -forskning i Norden torsdagen den 11 november kl. 9-12 (finsk tid).

Årets landsbygdsforskarträff ordnas online

Det här årets landsbygdsforskarträff ordnas online den 26-27 augusti. Temat för träffen är landsbygdens delaktighet. Samhällets utveckling har under de senaste åren och under coronapandemin varit en utmaning som lett till reflektion över landsbygdens delaktighet i olika slags utvecklingar, samt i företeelser.

Det är dags att sluta fundera över hur landsbygden och landsbygdens invånare och olika slags aktörer är delaktiga i de många pågående samhällsförändringarna. Arbetsgrupperna vid årets landsbygdsforskarträff behandlar landsbygdens delaktighet bredskaligt, eftersom det involverar ett brett spektrum av faktorer, aktörer och interaktioner.

Mer info med program och anmälningsuppgifter finns på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi.

Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning lider

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskning. Den ena är agrikultur-forstvetenskapliga traditionen, som är gammal och orubblig, medan samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning är den andra och vars volym är betydligt mindre än den agrikultur-forstvetenskapliga. Inom den samhällsvetenskapliga granskas landsbygden som helhet. I centrum är nytt företagande på landsbygden, landsbygden som boendeplats, organisering av servicen, landsbygdspolitik, landsbygdens historiska utvecklingsprocesser, landsbygdens miljöfrågor, samt landsbygdens medborgarverksamhet och nya direkta påverkansformer.

I början av 2000-talet infördes bland universiteten ett tiotal professurer inom samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning. Numera är de mindre till antalet, för universiteten har inte beviljat alla en fortsättning.

Professuren vid landsbygdsforskningen vid ÅA i Vasa ett steg närmare förverkligande

Åbo Akademis campus Academill i Vasa
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Ett enhälligt fakultetsråd för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har förra veckan godkänt förslaget om en ny professur vid landsbygdsforskningen. I och med att insamlingen nått målet på en halv miljon euro, så skulle själva professuren vara tryggad. Kenneth Nordberg, projektforskare på enheten för landsbygdsforskning och demografi vid ÅA i Vasa, menar att man i och med fakultetsrådets godkännande nådde en viktig milstolpe.

På enheten har man gjort allt för att slipa den nya professuren för att passa in i ÅA:s specialiseringskrav och fakultetens mål. Nordberg är fortfarande hoppfull, men det största hindret återstår – godkännande från ÅA:s styrelse.

Insamling ska trygga landsbygdsforskningen i Vasa

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Landsbygdsforskningen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har gått på sparlåga sedan den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension 2016. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid enheten för landsbygdsforskning och demografi, har ingen undervisning har ordnats sedan dess och då är det svårt att skapa intresse bland studerande. Dessutom är det utmanande att göra forskningsansökningar då det saknas en huvudfigur som sätter den tyngsta namnunderteckningen.

Stötestenen för en eventuell fortsatt professur har varit finansieringen, för ungefär en halv miljon euro behövs för att säkerställa en professur i fem års tid. Nu ser även pengafrågan ut att få en lösning, då hälften av summan samlades in innan Kjell Andersson gick i pension. På Nordbergs initiativ blåstes nytt liv i insamlingen för ett år sedan, och hittills har man samlat in 95 procent av summan. Insamlingen har gått väldigt smidigt och stödet för landsbygdsforskningen är stort i regionen.

Pengarna kommer från stiftelser och organisationer, och nu på slutrakan vänder man sig till kommunerna.

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Professor Katajamäki orolig för landsbygdsforskningen

”Jag är orolig för framtiden när det gäller landsbygdsforskning. Det ser inte ut som att den professur jag nu lämnar kommer att fyllas. Samtidigt har den nationella finansieringen för landsbygdsforskning minskat”, sade professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki vid sin avskedsföreläsning (30.11). Katajamäki titulerar sig nu professor emeritus.

Katajamäki är orolig för högskolvärldens utveckling och syftar här på den samhällsvetenskapliga landsbygdsforskningen som undersöker landsbygden som helhet. Forskningen har stor betydelse, då den tar fram nya möjligheter för landsbygden att utvecklas. Fokus ligger på landsbygdens roll i samhället, ny företagsamhet, miljöfrågor, landsbygdens service och landsbygdspolitik.