Ny anvisning i bedömningen av konsekvenserna för landsbygden

Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Landsbygdssäkring ingår hädanefter i justitieministeriets anvisning för konsekvensbedömning av lagförslag som revideras för närvarande. Med hjälp av en ny anvisning är det nu möjligt att lättare identifiera vilka konsekvenser lagförslag och program har för landsbygden.

Förhållandena i olika områden i Finland varierar stort beroende på faktorer så som geografi, näringsstruktur, socioekonomiska skillnader samt kultur. Landsbygden fungerar till stora delar på annat sätt än städerna och således skiljer sig även konsekvenserna för beslut, program och bestämmelser på landsbygden och i städerna. Vid lagberedning är det skäl att fråga sig vilka konsekvenser som identifieras när ärendet i fråga överförs till landsbygdskontext.

Landsbygd-stad-utmärkelsen till Osuuskunta Oma Maa

Finlands Byar lanserar en ny utmärkelse, vars syfte är att öka växelverkan mellan landsbygder och städer för att främja en övergång till hållbarhet. Det första erkännandet ges till Osuuskunta Oma Maa som får 2 200 euro. Det är Finlands Byars stadsdelsutskott som valt pristagaren.

Hela meddelandet (på finska) från Finlands Byar finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kampanjen Stolt över byn lyfter fram finländarnas kärlek till byar

Saimi Hoyer – modell, TV-personlighet och beskyddare av kampanjen Stolt över byn                                                                                                                                Bildkälla: Finlands Byar

Genom kampanjen Stolt över byn (Ylpeydellä kylästä) utmanas finländarna att berätta vad som får dem att uppleva stolthet över en plats som är betydelsefull för dem.  Finlands Byar rf:s kampanj syftar till att skapa en positiv diskussion om byarna och fästa uppmärksamhet på den onödiga motsättningen mellan landsbygd och stad. Enligt Finlands Byars slogan ”Alla bor i byar” (”Kaikki asuvat kylissä”) ställs även städernas kvarter och andra bostadssamhällen bredvid traditionella landsbygdsbyar. Mången finländare har både stads- som landsbygdsidentitet, exempelvis via multilokalitet eller härkomst.

Läs hela pressmeddelandet (på finska) från Finlands Byar.

MANE är med i projektet Hyvin sanottu – Bra sagt

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) deltar i projektet Hyvin sanottu – Bra sagt genom kampanjen Idéfestival-diskussioner om ett bra liv på landsbygden. Kampanjen är en del av Landsbygdsparlamentet 2021, som hålls i Kurikka 1-2.10.2021.

Syftet med kampanjen är att involvera människor i olika åldrar och bakgrunder från byar och städer för att diskutera frågor som leder till en bättre framtid. Målet är att förbättra den finländska landsbygdsdebatten och samspelet mellan landsbygd och stad, samt att få en djupare förståelse för de tre förvalda ämnena.

Finland är lantligt – en TV-serie om landsbygdens djupaste väsen

Är konfrontationen mellan städer och landsbygder redan historia? Är talen om landsbygdens undergång förhastat? Är en lantlig barndom ett oskyldigt mjölkdrickande? Hurdan är längtan efter dagens landsbygd? Ska Finland ”brandas” som landsbygd? Journalisten Olavi Seppänen, en fullfjädrad ung stadsbo som tillbringade sina barndoms somrar på landet, lär sig känna landsbygdens djupaste väsen. Serien på åtta finskspråkiga avsnitt berättar om landsbygdens, landskapens och det lantligas inverkan på Finland och finskheten. Lantlighetens väsen betraktas av bl.a. skådespelaren Jussi Vatanen, riksdagsledamoten Bella Forsgrén, historikern Kati Katajisto, kreativa chefen Jani Halme och Maustetytöt.

Avsnitten finns att ses på webbplatsen areena.yle.fi.

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Coronakrisen – städer och kommuner pejlar framtiden i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Landsbygden som boplats i lunchwebbinariet Landet lär

Har staden spelat ut sin roll som livsmiljö i framtiden och kommer majoriteten av oss välja att bosätta oss närmre där maten produceras? I senaste Landet lär-webbinariet (15.9) föreläste arkitekten Petra Henriksson om projektet Bredbandsbullerbyar och om hur hon och hennes kollegor fått upp ögonen för att bygga nytt i landsbygder.

– Corona gör att allt ställs på sin spets. Vi har ett utmärkt tillfälle att ställa om och fundera på vad det är vi vill ha, säger Henriksson. I projektet Bredbandsbullerbyar leder hon en förstudie med syftet att öka stadsbors intresse för att bosätta sig på landsbygden i Sollefteå kommun. Projektet är ett Leader-projekt som ägs av kommunens bostadsbolag Solatum.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se. Webbinariet kan ses på Youtube.

Förslag för ett framtida Europa i balans

Mitt i krisen med COVID-19 är European LEADER Association for Rural Development (ELARD) redo att planera mot en framtid tillsammans med lokala, nationella och europeiska institutioner, myndigheter och regeringar. Framtiden är här och nu, och vi behöver anpassa oss. För att bygga ett resilient Europa behövs det enligt ELARD:s uppfattning balans mellan städer och landsbygder. ELARD hävdar att Leader/Lokalt ledd utveckling (CLLD) är ett viktigt verktyg för att bygga ett Europa i balans. ELARD är en förening som representerar 26 nationella nätverk och omkring 2 200 lokala aktionsgrupper – som i sin tur täcker en landyta med en befolkning på mer än 150 miljoner invånare och 52 % av EU:s landsbygdsbefolkning.

Skriften The voice of rural Europe for the future of Europe är full med information om denna framgångsrika metod. Den ivriga läsaren kan enkelt hitta ELARD:s – och lokal utveckling Sveriges – förslag för framtiden på de två sista sidorna.

Uppgifterna är från webbplatsen lokalutveklingsverige.se.

Symbios mellan landsbygder och städer ger livskvalité åt människor och livskraft åt näringslivet

Landsbygder och städer är mer än samarbete. Symbiosen för de olika områdena, d.v.s. totalt beroende av varandra, tas upp i en utredning, Symbios mellan landsbygder och städer – Livskvalitet för människor och livskraft för näringar, från WSP Finland Oy på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Näringslivsdirektören Marko Mäki-Hakola på MTK säger att de genom tio bekanta fenomen vill klargöra hur viktigt det är att ombesörja olika regioners utveckling i Finland.

”Med symbios mellan städer och landsbygder avses inbördes flerdimensionell växelverkan som bägge parterna drar nytta av. Ett motsatsförhållande mellan städer och landsbygder är inte fruktbart, för utan deras inbördes symbios fungerar inte systemet. Symbiosen är nödvändig för samhället.”

Uppgifterna är från webbplatsen mtk.fi.

Sex sakfrågor som kan gynna landsbygden

Utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet visar att det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren. Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande att locka många bosättare, men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.

Sitras framtidsexpert Mikko Dufva säger till Yle Uutiset, att förändringen inte syns i befolkningsprognoserna, men att det inte på något sätt är omöjligt. Man har lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.

Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Vädjan för fortsatt Leader-verksamhet i Finland

I en vädjan till jord- och skogsbruksministeriet ber Finlands Byar rf:s Leader-utskott på uppdrag av Finlands Leader-grupper att Leader-verksamheten fortsätter i hela Finland. Läs hela texten här under:

Vädjan för fortsatt Leader-verksamhet i Finland

Det finns 54 Leader-grupper i Finland, vilka beviljar finansiering för företags- och föreningsprojekt. Leader engagerar människor i utvecklingen av deras egen ort och skapar livskraft på landsbygden.

Finlands Byar och MTK vädjar till regeringen att stärka den lokala utvecklingen och vårt lands livskraft

I en vädjan till Finlands riksdag och regering ber Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Finlands Byar att det anslås tillräckligt med ekonomiska resurser för att stärka den lokala utvecklingen utan regionala gränser. Här nere följer vädjan i sin helhet:

Finlands Byar och MTK vädjar till regeringen att stärka den lokala utvecklingen och vårt lands livskraft

Finlands Byar rf och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf vädjar till Finlands riksdag och regering, att de anslår tillräckligt med ekonomiska resurser för att stärka den lokala utvecklingen, utan regionala gränser. Att säkerställa resurser för invånarbaserad utveckling är viktigt för att trygga livskraften i vårt land som kämpar med ett hållbarhetsgap. Det är också viktigt att utvidga den invånarbaserade utvecklingen till städerna. För närvarande omfattar den bara landsbygdsområden.

Landsbygdens framtid ur olika perspektiv i podden Landet

Podden Landet firar det hundrade avsnittet genom att bjuda in tre kända personer i ett lite längre samtal än vanligt – professorn i historia vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm Lars Trägårdh, VD:n på designbyrån Söderhavet och varumärkeskonsulten Frida Roberts och tänkaren och folkbildaren Bodil Jönsson, gäster med helt olika perspektiv som bjuder på sina tankar kring landsbygderna nu och i framtiden.

Trägårdh menar att den urbana normen är destruktiv, inte bara i termer av tillit utan i termer av hela vår framtid på planeten. Vi skulle må bra av att öppna upp för en diskussion där vi knyter upp mot den typen av gröna vågen-idéer som fanns i Sverige på 70-talet och fundera på om man kan modernisera detta och finna en intressant dialog mellan det urbana och det rurala.