Kriterierna för begreppet skärgård ska utredas

Bilfärja mellan Pargas och Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Begreppet skärgård och kriterierna för skärgårdskommuner ger rum för tolkning, så därför har skärgårdsdelegationen beslutat tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram kriterier som bättre beskriver skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetsgruppen inleder arbetet i januari 2020. Samtidigt bedömer man behovet av att uppdatera förordningen om skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel. Vidare utreds behovet av att uppdatera skärgårdslagen i fråga om de paragrafer som definierar skärgården och skärgårdskommunerna. Arbetet med kriterierna görs i tätt samarbete med skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdel.

Nytt skärgårdsprogram högt på agendan för ny skärgårdsdelegation

Gullkrona i Skärgårdshavet
Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling tillsätter statsrådet en skärgårdsdelegation för att bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling, samt för att följa åtgärdernas verkningar. Delegationen har en central roll i utvecklingen av skärgårdsområdena.

I delegationen sitter företrädare för alla riksdagspartier. Ordförande är Sandra Bergqvist (Sfp).  Hon bor i Nagu och känner utmärkt till skärgårdsförhållandena.  ”Ordförandeskapet ger mig en ypperlig möjlighet att lyfta fram frågor som jag vet är viktiga för skärgårdsbor”, säger Bergqvist.

Enastående studie om europeisk skärgårdspolitik – Finlands skärgårdspolitik alldeles speciell

I Europa är det bara Kroatien som har en strategi för utveckling av skärgården som liknar Finlands skärgårdspolitik. När man har en strategisk syn på utveckling av skärgården och när de olika finansieringskällornas åtgärder stödjer varandra, får man bästa resultat. Även lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är viktiga när man vill utveckla skärgården visar den färska slutrapporten Saaristo- ja vesistöaluepolitiikat Euroopassa – selvitys (Utredning om policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa).

Målet med studien var att skapa en bild av skärgårdsområdena i Europa (särskilt av de fast bosatta öar som saknar fast vägförbindelse), vattenområdena, samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken. Studien är enastående eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats och jämförts på ett så omfattande sätt. Den information om de olika europeiska ländernas skärgårds- och vattenområden som studien har producerat, har inte heller tidigare funnits i sammanställd form.

Längre avstånd till service och beslutsfattare oroar i skärgården

Fiskehemmanet på Brännskär
Foto: Pia Prost

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har kartlagt läget på öar i den åboländska skärgården som saknar fast vägförbindelse. Enligt Julia Ajanko kan skärgårdslagen sägas vara grunden till projektet. I lagen konstateras att kommunen bör erbjuda service också i skärgården, ”till ett rimligt pris”. Sen är det ju öppet för tolkning vad rimligt innebär, men som de flesta vet så tenderar ju servicen i glesbygden och skärgården att försämras. Det som tydligt kom fram i kartläggningen var den stora oron för att servicen flyttat längre bort. Även avståndet till beslutfattarna har blivit längre – man känner helt enkelt inte de människor som fattar besluten i kommunen. Samtidigt är det så att de som fattar besluten, inte heller känner till omständigheterna i skärgården tillräckligt väl – beslutsfattandet har flyttat längre bort. Hur borde man då ordna fungerande service?

Vem, vad och hur inom finländsk skärgårdspolitik tas upp på seminarium i Åbo

Arkens gård
Bildkälla: Wikimedia Commons

Fredagen den 31 januari 2014 arrangerar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS), Egentliga Finlands Byar rf, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets Biosfärsområde en seminariedag om landets skärgårdspolitik. Seminariet, som ordnas på Arken vid Åbo Akademi i Åbo kl. 9, har rubriken Finlands skärgårdspolitik – vem, vad och hur? Förmiddagens program sätter fokus på de skärgårdsaktörer som finns: vem arbetar för en levande skärgård i Finland, på vilken nivå, med vilka metoder och med vilka tyngdpunktsområden? På eftermiddagen koncentrerar man sig på skärgårdslagen, samt skärgårdsprogrammet och dess mellanutvärdering – vad har gjorts och vad är ännu på hälft? Dagen avslutas med en valdebatt inför EU-valet; hur har olika partier tänkt jobba för skärgårdsfrågorna inom EU? Bland andra deltar Jorma Leppänen från Skärgårdsdelegationen, samt riksdagsman Stefan Wallin.

Uppgifterna med program och anmälningsinfo (anmäl senast 24.1) finns på webbplatsen foss.fi.

Finlands skärgårdspolitik behandlas på seminarium i Åbo

Fredagen den 31 januari 2014 arrangerar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS), Egentliga Finlands Byar rf, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets Biosfärsområde en seminariedag om landets skärgårdspolitik. Seminariet, som ordnas på Arken vid Åbo Akademi i Åbo, har rubriken Finlands skärgårdspolitik – vem, vad och hur? Förmiddagens program sätter fokus på de skärgårdsaktörer som finns: vem arbetar för en levande skärgård i Finland, på vilken nivå, med vilka metoder och med vilka tyngdpunktsområden? På eftermiddagen koncentrerar man sig på skärgårdslagen, samt skärgårdsprogrammet och dess mellanutvärdering – vad har gjorts och vad är ännu på hälft? Dagen avslutas med en valdebatt inför EU-valet; hur har olika partier tänkt jobba för skärgårdsfrågorna inom EU? Bland andra deltar Jorma Leppänen från Skärgårdsdelegationen, samt riksdagsman Stefan Wallin.

Uppgifterna ingår i nyhetsbrevet (3/2013) från FÖSS, i vilket man även kan läsa om bl.a. FÖSS på European Rural Parliament, projektet Alla generationers ö och årsmöte för European Small Islands Federation (ESIN) som hölls på Kökar 2-4.9.