”By-brandet stärks och det går allt fortare” – Finlands Byars verksamhetsledare Aleksi Koivisto

I oktober började jag spara i min telefon ordet by varje gång jag bongade det. Vårt by-brand är på frammarsch. Bastubyar och ekobyar har bland annat uppkommit i Finland. Öppna julbyar samlade ett glädjande antal besökare. I radion spelas en hitlåt om en bybars krögare. I Esbo finns en ny restaurang med brandet bykrog. Finländarna är intresserade av idylliska byskolor och ett av de största företags-branden i Finland annonserar ”egna byns butiker”.

Så här inleder Finlands Byars verksamhetsledare Koivisto sin text i föreningens nyhetsbrev (januari 2023).

Senaste Uutiskirje från Finlands Byar

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf har utkommit med årets andra nyhetsbrev, Uutiskirje, som innehåller ordförandens hälsningar, förändringar i yrkestitlar inom Finlands Byar, marknadsföringsutbildning för Öppna Byarnas dag 2.3, hälsningar från framtidsutskottet för ungdomar, 11 miljoner i tilläggsfinansiering för Leader-verksamheten, utbildning 15.3 för byaföreningar att göra egna hemsidor via Yhdistysavain, webbinarium om nya vindar för byaverksamheten 24.2, en serie webbinarier om byabranding med start 1.3, webbinarium om cykelturism 23.2, samt lite aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Finlands Byars Uutiskirje (2 2022) finns att läsas på webbplatsen uutiskirje.suomenkylat.fi.

Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

SYTY:s Leader-informatör har inlett arbetet

Som ny Leader-informatör på Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har Sofia Tuisku inlett sitt arbete från början av augusti. Tuisku är 25 år och filosofie magister, utexaminerad från Åbo universitet. Tyngdpunkterna i informatörens uppgifter ligger på Leader-information och stärkandet av Leader-varumärket. Man kan ta kontakt med Leader-informatören i ärenden som berör information och idéer om Leader.

Uppgifterna är från SYTY:s nyhetsbrev (5/2017), i vilket man även bl.a. kan läsa om: Hur ska barn- och familjetjänsterna förnyas på landsbygden?, Kungsvägens föreläsningsserie och utfärder hösten 2017, estniska landsbygdens starka tro på det egna kunnandet och framtiden, samt gränslöst nätverk – utveckling av digitalt kunnande i Kajanaland och Norra Österbotten. Nyhetsbrevet kommer inom kort upp på SYTY:s hemsida.

Landsbygdsservicen är i behov av kompanjonskap mellan föreningarna och företagen

Det finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst.

Platsmarknadsföring och regionalt varumärkesbyggande

Både glesbefolkade landsbygdskommuner och de resursstarkaste storstadsregioner gör det nuförtiden, på ett eller annat sätt. Platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att attrahera besökare, företag och invånare, är idag etablerat i de flesta regioners och kommuners verktygslåda, både i Sverige och i resten av världen. Ansträngningar för att generera positiva associationer kring en region eller plats, eller olika insatser för att direkt ”sälja” platsen till besökare, företag och potentiella invånare, utgör numera enligt många forskare en central komponent i de flesta regionala utvecklingsstrategier.

Vid sidan av globala ”gurus” som Philip Kotler och Simon Anholt har idag en svensk hemmamarknad för platsmarknadsföringsexpertis också vuxit upp, med handböcker, konsultföretag, bloggar – och även en kritisk forskningsgenomlysning (http://www.reglab.se/forskningsnyheter/?p=1038). De här sätten att arbeta inom regional utveckling är nuförtiden utbredda. Men vad vet vi egentligen om platsmarknadsföringens arbetssätt? Vad leder insatserna till, och hur forskar man kring dessa praktiker?

Läs mer på webbplatsen reglab.se. Se även text och boken Världens bästa plats? av Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet.