Landsbygdsnätverkets nätverksmorgon, Verkostoaamu, belyser högaktuella ämnen inom landsbygdsutveckling med intressanta talare varje månad. Gästtalare för höstsäsongens första Verkostoaamu 22.9 är Harri Juntunen, en av grundarna av Yield Systems. Yield Systems utvecklar applikationer för artificiell intelligens inom växtförädling, jordbruk och livsmedelskedjan. Temat för första Verkostoaamu är innovationer inom primärproduktionen, Innovaatioita alkutuotantoon: tekoäly, robotit ja datan viljely maatalousyrittäjän arkea vuonna 2030.
Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi med länk för anmälan till distributionslistan.
Finansiering för innovationsgrupper för landsbygden, alltså EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership) står igen att få. Ansökan är öppen 7.9-29.10 och sker i en enda fas (ingen separat idéefterlysning).
Den här ansökningsomgången finansieras med EU:s återhämtningsmedel, därför ska projekten också främja antingen införandet av digitala lösningar eller omställningen till en grön ekonomi eller förbättra primärproduktionens resiliens, d.v.s. dess anpassningsförmåga och stresstålighet under föränderliga förhållanden.
Världen förändras. Vill du vara med och förändra den? Vill du gå i spetsen och främja en grön förnyelse av jord- och skogsbruket, multilokalitet eller landsbygdens unga som framtidens aktörer?
Vi söker samordnare till landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupper. Förslag till nya gruppledare tas emot fram till 25.11.2020.
Arbetsgrupperna som tar sig an varierande teman har etablerat sig som ett led i landsbygdsnätverkets verksamhet. Genom arbetet i arbetsgrupperna är det möjligt att påverka i vilken riktning landsbygdsutvecklingen ska gå. Du kan ta en titt på de tidigare arbetsgrupperna här.
I början av nästa år startar fyra nya arbetsgrupper och till dem väljs samordnare som är insatta i frågan.
I somras efterlyste vi arbetsgruppsteman med hjälp av enkäter som riktades till landsbygdsnätverkets medlemmar. Utifrån enkäterna valde jord- och skogsbruksministeriet ut tre teman för åren 2021-2022: grön tillväxt för jordbruket, multilokalitet och dess möjligheter, samt smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden. Dessutom söker vi en samordnare till arbetsgruppen Landsbygdens unga som framtidens aktörer. Den sistnämnda arbetsgruppen fungerar enligt ad hoc-principen och dess mandatperiod är 6-12 månader.
Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.
En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.
På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han: – Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.
Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.
Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.
– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.
Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.
Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det. – Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).
I det stora inkomstskillnadernas Kina söks en ny modell för landsbygdsutveckling, och man är intresserad av europeiskt kunnande. President Xi Jinpings mål är att knyta reformeringen av landsbygden och jordbruket till Kinas nationella moderniseringsprojekt. Finlands Byars ordförande Petri Rinne, som lett en expertgrupp på besök i Kina, bedömer att under kommande år kommer fortfarande kinesiska turist- och investeringsströmmar att öka på den finländska landsbygden.
I senaste Nordregio Magazine ser man på markanvändningen från två perspektiv: potentialen av den nya bioekonomin på landsbygdsområden och utvecklingen av urbant jordbruk i Kina och EU.
En ny biobaserad ekonomi öppnar en nästan obegränsad potential för regional och rural utveckling. Men det leder även till möjliga konflikter för markanvändning och behov av nya bestämmelser. Genom att uppmuntra tvärvetenskapliga nätverk, försöker Nordregio stärka samordnade åtgärder och övervinna hinder för bioekonomisk utveckling i Norden.
Urbant jordbruk visar också vägen framåt mot nyskapande markanvändningsutveckling. SIEUGreen-projektet samlar intressenter i Kina och EU för att utforska potentialen i ny stadsbaserad jordbruksteknik som en transformativ och integrerad del av resurseffektiva och robusta stadsmiljöer.
Artiklarna i engelskspråkiga Nordregio Magazine #5.18 kan läsas på webbplatsen nordregio.org.
Tisdagens lunchwebbinarie Landet lär #12 gästades av Charlotte Norrman, lärare och forskare vid Linköpings Universitet, som föreläste på temat innovation och om vad begreppet egentligen handlar om. I sin föreläsning lyfter Norrman upp flera lyckade innovationer, som exempelvis Ishotellet i Jukkasjärvi och Rapidsåmaskinen från Värderstadverken. Samtidigt poängterar hon att de flesta innovationerna inte handlar om revolutionerande produkter eller tjänster, utan om små förbättringar. Eftersom jordbruket genom åren har haft många nyheter, är det särskilt intressant ur ett innovationsperspektiv. Norrman menar att jordbruksbranschen är en väldigt innovativ bransch.
Med hjälp av tre experter gör podden Landet ett försök att tolka signalerna om EU:s nya jordbruks- och landsbygdspolitik. I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i november i fjol strategier om framtidens livsmedel och jordbruk. Vad stod det i meddelandet? Hur ser framtiden ut för Sveriges landsbygder? Medverkande är Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling hos LRF och ordförande för Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Gröna näringar, Harald Svensson, ordförande Landsbygdsnätverket och ställföreträdande generaldirektör Jordbruksverket, samt Staffan Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska Leva.
Femtioandra avsnittet, Viktigt meddelande – EU:s nya jordbruks- och landsbygdspolitik CAP, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
JAK-bankens medlemstidning Grus & Guld har nyss kommit ut med ett nytt nummer (50 sidor), där ni bl.a. kan läsa om hur man skapar direkta relationer mellan stad och land, om banken med jordbruksmark för unga jordbrukare i Frankrike, divestering i USA, och Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Åse Classons krönika som handlar om varför man ska tvinga de som inte vill att flytta till redan trånga tätorter.
Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till tidningen. Förkortningen JAK kommer från den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital.
Thomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:
Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential
Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.
Miljöministeriet har utlyst ett temaår, Gröna året, i syfte att inspirera enskilda människor, sammanslutningar, organisationer och företag att verka för en bättre och trivsammare livsmiljö. Året kan uppmärksammas på många sätt, exempelvis genom talkon, planteringsjippon, pop up-parker, stadsodlingar eller parkvandringar. Evenemangen ordnas i parker och trädgårdar, på torg, i seminariesalar och i andra kulturmiljöer.
”Underhållet av landsbygdslandskap förutsätter framför allt ett lönsamt jordbruk och aktivt landsbygdsföretagande. En lyckad planläggning är viktig med tanke på kulturmiljön och de urbana landskapen. Stadsplaneringen bör ta hänsyn till att det finns tillräcklig rymd och grönområden som är viktiga för invånarna”, uppmanade jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen när han (10.2) öppnade det riksomfattande Gröna året 2016 i Jyväskylä. Huvudtemat för året är Hållbart finländskt landskap, och underteman bl.a. stadsodling och närproducerad mat.
En klar majoritet av finländarna anser att en livskraftig landsbygd är till nytta för hela landet, en åsikt som 72 procent av hela befolkningen, 76 procent av de små och medelstora företagarna och 94 procent av lantbruksproducenterna har. Detta framgår av en TNS Gallup som jord- och skogsbruksministeriet låtit göra, varav närmare 3 000 finländare deltog i undersökningen, där man utredde hur väl finländarna känner till de möjligheter och effekter Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kan ge. I programmet ingår bl.a. miljöstöd för jordbruket, kompensationsbidrag (LFA), samt stöd för djurens välbefinnande. Medel ur landsbygdsprogrammet stöder även utveckling av näringar och service på landsbygden.
Mer info finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande (från 8.2). Se även följande text här under.
Sättet att förvalta vårt samhälle håller långsamt på att förändras. Försöket med ett samhällsavtal är ett tecken i tiden. Bakgrunden är helt enkelt den att det offentliga, stat och kommun, inte längre kan styra samhällsutvecklingen som man gjorde tidigare, varav orsakerna är många och delvis paradoxala. Vi har en globalisering, men även en individualisering. Medielandskapet är sig inte längre likt och den ekonomiska makten har stärkts på bekostnad av den offentliga, för att nämna några förändringar. Slutresultatet är att besluten om samhällsutvecklingen inte längre sker på samma sätt som tidigare, och så är aktörerna delvis andra. Det verkar som om man snabbare har reagerat på de här förändringarna, när det gäller utvecklingen av de urbaniserade samhällsstrukturerna, än när det gäller landsbygden, vilket knappast är överraskande i en tid av urbanisering och metropoltänkande.
EU-kommissionen har 26.5 godkänt det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 med en total budget på 36,1 miljarder kronor. Pengarna i landsbygdsprogrammet ska bl.a. förbättra konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Av landsbygdsprogrammets 36 miljarder kronor går drygt 62 procent till miljö- och klimatåtgärder, 20 procent till jobb, utveckling och bredband på landsbygden, samt 8 procent till konkurrenskraftig jordbruks- trädgårds-, skogs- och rennäring.
Jordbruks- och trädgårdsbranschen är en viktig sysselsättare för landsbygden, vari branschens produktion utgör grund för den inhemska livsmedelsekonomin. Landsbygdens näringsstruktur har blivit mer serviceinriktad och på samma gång har antalet arbetsplatser inom primärproduktionen minskat. Förutom att ta hand om utvecklingen av landsbygdens nya näringar, behöver man även sköta nuvarande näringars verksamhets- och utvecklingsmöjligheter. Den nu publicerade översikten, Maatalous- ja puutarha-ala. Katsaus alan työvoimaan ja kehitysnäkymiin Suomessa, ger information om hur jordbruks- och trädgårdsbranschens arbeten indelas enligt arbetstagare (gruppvist), produktionsinriktning och område. Dessutom behandlas avbytarsystemets och utländska arbetskraftens betydelse för branschen, samt branschens sysselsättning och utbildningens framtidsutsikter.
Finansiering för innovationsgrupper för landsbygden, alltså EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership) står igen att få. Ansökan är öppen 7.9-29.10 och sker i en enda fas (ingen separat idéefterlysning).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 