Landsbygdens nya kläder och ideologi

Bildkälla: http://www.mua-lehti.fi/

I H.C. Andersens välbekanta saga från år 1837 berättas det om kejsarens nya kläder. Sagan kan även komma i åtanke för många av dagens fenomen vad gäller landsbygden och regionutvecklingen. Bra grogrund för sagans tema verkar vara exempelvis regionernas och kommunernas strävan att sticka ut. Frågan handlar i grunden om kommunal och regional marknadsföring, som under senare år även fått nya uttrycksformer. Regionerna ska förmås sticka ut, framförallt för att de ska väcka intresse hos nya invånare och företag. Målet är således att stärka den regionala ekonomin och skapa livskraft.

En del kritiska forskare ser fenomenet som innehållande nyliberalistiskt tänkesätt och managerialism, och att dessa tränger sig in på samhällets alla områden (bl.a. Pyykkönen 2014, 50-54).

Landsbygdsprogrammets regionalekonomiska betydelse ska utredas

Genom ett öppet anbudsförfarande söker jord- och skogsbruksministeriet ett forskar-/utvärderingskonsortium att utreda landsbygdsprogrammens sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan. Arbetet består av tre steg:

1. Kartläggning av landsbygdens nuvarande läge (näringsstrukturen, företagandet o.s.v.);
2. Åstadkomma en analysmetod för att utreda uppkomsten av landsbygdsprogrammets sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan;
3. Utvärdering av sysselsättningen och den regionalekonomiska effekten för åren 2019, 2021 och 2023.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutu.fi.

SOTE- och landskapsreformens konsekvenser för offentliga måltidstjänster och regionala ekonomin

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat, landsbygdspolitikens nätverk för näringar och kompetens på landsbygden och glesbygdsnätverket yttrar tillsammans med regeringens Närmatsprogram en oro för hur de offentliga måltidstjänsterna tillhandahålls i framtiden och vilka konsekvenser reformen har för närproduktionen, företagsverksamheten och livskraften i regionerna och framför därmed följande ställningstagande:

Solenergientusiast överraskades av byråkratidjungeln

Hanna-Liisa Kangas, forskare i klimat-, energi- och markanvändningspolitik vid Finland miljöcentral, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om en workshop i Vasa (19.1) som behandlade den distribuerade energiproduktionen som motor för hållbar tillväxt. På seminariet presenterades bl.a. aktörernas konkreta erfarenheter av utmaningarna och flaskhalsarna inom branschen, samt behövliga åtgärder och innovativa affärsverksamhetskoncept. Hela blogginlägget finns att läsas här under. Se även anförandena (på finska) från workshopen.

Idén om solpaneler, som snappats upp under semesterresan till Italien, ledde till en byråkratidjungel

En vintrig måndagsmorgon åkte jag tåg från Helsingfors till Vasa. Från tågfönstret såg jag talrika lantgårdar och oändliga åkermarker passera revy. Under hela tågresan upptäckte jag inte en enda vindmölla eller solpanel.

Museer har stor regionalekonomisk betydelse visar undersökning

En undersökning från Levón-institutet vid Vasa universitet visar att museer har stor regionalekonomisk betydelse, även om deras egen verksamhet inte ger någon ekonomisk vinst. Varenda turist som besöker ett museum, spenderar i bästa fall nästan 74 euro på annat på museiorten och i dess närområde. Undersökningen räknade inte med konsumtionen bland turister som tagit beslutet att resa, utan att ha planerat in ett museibesök, och den tog inte heller med ortsbornas konsumtion, eftersom de i vilket fall som helst använder pengar i området.

Omkring 40 procent av finländarna går på museum flera gånger per år. Museibesökarna har högre utbildning och inkomster än genomsnittet, och använder därför mer pengar än andra turister under resan. Museibesökarnas pengar går i första hand till restauranger, hotell, transporter, samt detaljhandeln. Av de pengar som turisterna spenderar i samband med besöket, lägger man 3-4 procent på själva museet och dess serviceutbud. Även kommunerna får indirekt en del i form av skatteintäkter.