Kommunen som samskapare – SMIL-projektets slutrapport

För Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling), som inleddes hösten 2019, finns nu en slutrapport av forskardoktor Kenneth Nordberg.

”Den sammantagna slutsats som kan dras av studien är att samarbeten mellan kommunen och lokala föreningar har potential att stöda och utveckla föreningarnas aktivitet, att det i förlängningen stärker föreningarna och civilsamhällena och kan öka legitimiteten för kommunens verksamhet. Samtidigt är partnerskap inledningsvis krävande för kommunerna, särskilt i ett läge då det i stor utsträckning saknas stöd ovanifrån.

Platsbaserad utveckling krävs i områden där befolkningen minskar

En ny undersökning visar att en smart anpassning ger kommunerna verktyg för långsiktigt och systematiskt arbete för flexibilitet inför förändringar. I en undersökning som Östra Finlands universitet och Norrum Oy genomfört för statsrådet konstateras att en förutsättning är att den centrala utgångspunkten för kommunernas förnyelse och innovation är att dessa är platsbaserade.

Landskapen och staten spelar en central roll när det gäller att integrera tankesättet kring smart anpassning och i att motivera kommunerna till ett nytt slags utvecklingsarbete.

”I Finland behövs ett politik- och åtgärdsprogram som överskrider de administrativa och regionala nivåerna och som grundar sig på att områden med krympande befolkning är platsbaserade och på behov till följd av detta”, säger forskningsdirektör Petri Kahila vid centret för regional- och kommunalforskning Spatia.

Byar och kommuner främjar tillsammans flyttning till landet

Bildkälla: suomenkylat.fi

Landsbygdens och byarnas rymlighet och lugn, närheten till naturen, ”lande livsstilen” och flyttning till landet har de senaste åren lyfts upp runt om i Finland. Finlands Byar tog snabbt tag i upphöjandet av landsbygden och det beslut som vår förening tog, att satsa på att främja flyttning till landet, återspeglades förra året bland annat i ny videoproduktion, etableringen av webbplatsen maalleasumaan.fi, infokvällar om att bo i en by och medias synlighet. I år är det tänkt att fortsätta i samma stil och utveckla nya saker.

Samverkan mellan kommuner och föreningar – SMIL-projektets slutseminarium

Hur kan kommuner bli bättre på att samarbeta med föreningar? Vilken roll har samskapande för landsbygdens utveckling? Samverkan mellan kommuner och föreningar kommer att bli allt viktigare på landsbygden

Kom med på slutseminariet för Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) den 10 maj kl. 11-13 i SFV-huset G18 i Helsingfors och hör mer. Även representanter för Sveriges kommuner och regioner, samt Finlands Kommunförbund deltar.

Anmälan till seminariet görs senast 6.5. Även möjlighet att delta online.

Japansk lokal donationsmodell prövas i finländska glesbygdskommuner

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) undersöker möjligheterna med en mekanism som liknar den japanska lokala donationsmodellen för att stärka livskraften i Finlands glesbygdsområden. Den påbörjade utredningen leds av Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI.

Furusato Nozei, det vill säga en lokal donationsmodell, har varit populärt i Japan där medborgare kan ge frivilliga penningdonationer till en kommun utanför deras hemkommun. Givaren kan välja till vilket ändamål hen vill styra medlen och som ersättning för donationen får givaren lokala produkter, såsom mat, tjänster eller gåvor. I den japanska modellen kan givaren dra av donationsbeloppet vid inkomstbeskattningen.

Städers närkommuner är framtidens vinnare visar undersökning

Bildkälla: Wikimedia

Planerings- och konsultföretaget WSP Finland Oy publicerar en omfattande undersökning som täcker hela Finland och som undersöker kommunernas framtida livskraft och tillstånd. Undersökningen använder det exceptionellt mångsidiga livskraftsindexet, som skapats av WSP Finland, samt gruppering av kommuner, vilket för första gången möjliggör en rättvis jämförelse mellan kommuner. De kommuner som klarade sig bäst i undersökningen finns angränsade till städer runt om i Finland. Tillgänglighet, förutsättningar för regional tillväxt, en mångsidig näringsstruktur och grön strukturomvandling är centrala framtida framgångsfaktorer.

Läs mer (på finska) på webbplatsen wsp.com.fi. Se din egen kommuns framgång via länk (Katso oman kuntasi menestys). Du kan även anmäla dig till ett webbinarium om kommunernas framgångsfaktorer som hålls 26.10 kl.15.

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) fjärde nyhetsbrev för i år kan man bland annat läsa om att tio av Sveriges kommuner saknar bankkontor. Vidare intervjuas bland andra Ronny Svensson, tidigare sekreterare i Småkom, om betydelsen av den lokala banken.  Det berättas även att Mikrofonden fått ett välförtjänt pris för kooperativ utveckling, och mycket mer.

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2021) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Leader är en bra satsning för kommunerna – Laura Jänis i JSM-bloggen

Inom Finlands alla landsbygdsområden och även i många städer bereder man som bäst lokala utvecklingsstrategier. Ett gemensamt mål, såväl på lokal som på nationell nivå, är att stärka Leader-verksamheten i framtiden. Leader är i praktiken verksamhet, rådgivning och finansiering för ortens bästa – eller samhällsbaserad lokal utveckling. Det är fantastiskt att kommunerna vill vara delaktiga i Leader-verksamheten.

EU och staten står för 80 procent av den offentliga Leader-finansieringen, medan kommunerna i regionen står för 20 procent.

Kultur i byn kommer med kultur till östnyländska byar

Ett utvecklingsuppdrag Kultur i byn har våren 2021 kommit i gång i östra Nyland. Utvecklingsuppdraget syftar till att finna nya sätt att ordna kulturverksamhet i Nyland och särskilt i regionens byar och förorter. Syftet är också att sysselsätta konstnärer och professionella personer inom den kreativa branschen som bor och är verksamma i regionen. Projektets sidor har öppnats på adressen www.borga.fi/kultur-i-byn.

Bildningsalliansens tre kommunalvalsteser

Inför kommunalvalet 2021 har Bildningsalliansens styrelse arbetat fram tre kommunalvalsteser. De handlar om att bildning utvecklar kommunen, att flexibilitet är A och O för tillgänglig och kvalitativ bildning i den framtida kommunen, samt att kommunen behöver ett livskraftigt medborgarsamhälle. Fritt bildningsarbete har en roll i detta arbete och vill ta ett ansvar.

Uppgifterna är från Bildningsalliansens nyhetsbrev som man kan prenumerera på.

Finlands Byars tips till kommunvalskandidaterna

Inför vårens kommunalval ger Finlands Byar åtta tips till kommunvalskandidaterna:

1. Prata om inflyttning till landsbygden.
2. Prata om närskolorna.
3. Prata om SOTE-reformen.
4. Prata om infra.
5. Prata om en mer jämlik kommunal skattepolitik.
6. Prata om en hållbarare utveckling.
7. Prata, förutom om byar, även om kvarterens och stadsdelarnas invånarverksamhet och gemenskap.
8. Kom också ihåg det aktiva kommunala samarbetet med vårt befintliga nätverk med ca 4 000 byaföreningar och -råd, hundratals stadsdelsföreningar, 55 regionala Leader-grupper och 19 regionala byaföreningar.

Mer info (på finska) om varje punkt, samt video finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden inledde sitt arbete – coronans utmaningar ska vändas till möjligheter

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Är dåligt fungerande förbindelser ett hinder för utvecklingen av glesbefolkade områden? Hur kunde vardagen underlättas för säsongsarbetarna och för de som arbetar på distans i glesbefolkade landsbygdsområden?

Naturturism intresserar allt fler finländare – de mest populära nationalparkerna var överbelastade förra sommaren. Under det första mötet för den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) fördes flitigt diskussioner i ett flertal ämnen.

Ordförande för arbetsgruppen, riksdagsledamot Hanna Huttunen (C), var nöjd med det första mötet.

Webbinarium om Idéburet offentligt partnerskap

Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) håller ett webbinarium 3.12 kl. 10-12. Genom att initiera partnerskapslösningar mellan pilotkommuner i Svenskfinland är projektets målsättning att identifiera hinder och möjliggörande faktorer för nya partnerskapslösningar. Särskilt intressant är Idéburet offentligt partnerskap (IOP), en modell som kommit att bli allt populärare för partnerskapsavtal i Sverige.

På seminariet deltar Inga Narbutaite Aflaki, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet, med bred erfarenhet av partnerskapslösningar efter att ha samverkat med Sveriges kommuner och regioner och deltagit i Horizon 2020-projekt på temat partnerskap.

Coronakrisen – städer och kommuner pejlar framtiden i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.