Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen har nya medarbetare. Laura Latvakoski (bilden till vänster) fungerar som sakkunnig inom landsbygdspolitiken, medan planerare Sami Tantarimäki och universitetspraktikanten Aino Tuohiluoma (bilden till höger) deltar i uppdrag för både Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
För första gången lanserar Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen ett gemensamt nätverksprojekt för barnfamiljer på landsbygden, i kust- skärgårds- och vattenområden. Anvisningar (på finska) för projektansökan finns på landsbygdspolitikens webbplats.
Målet med nätverksprojektet är att öka välbefinnandet för barn och barnfamiljer och att förbättra vardagsflytet på landsbygds- och skärgårdsområden. Nätverket fokuserar särskilt på att säkra och utveckla tjänster för barn, ungdomar och barnfamiljer, samt tjänster som är viktiga för dem.
Mer info med ansökningsförfarande (ansökan inlämnas senast 31.8 kl. 16.15) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Under den riksomfattande roadshowen Smarta landsbygder är det meningen att ta fram stoff för utveckling av det nya decenniets landsbygd och jordbruk. Femton regionala evenemang kommer att arbeta med innehållet i den framtida nationella landsbygdspolitiken, i skärgårdspolitiken och i EU: s gemensamma jordbrukspolitik. Samtidigt ska det även tas fram material för regionala tyngdpunkter i landsbygdsutvecklingen och för lokala landsbygdsutvecklingsstrategier. Regionernas stämmor kommer också att höras vid Landsbygdsparlamentet i Kurikka 1-3.10. Under evenemanget publiceras en sammanfattning av roadshowen. Finlands landsbygdsnätverk är arrangör för roadshowen Smarta landsbygder.
Mer info (på finska) med datumen och platserna för de regionala evenemangen finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling tillsätter statsrådet en skärgårdsdelegation för att bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling, samt för att följa åtgärdernas verkningar. Delegationen har en central roll i utvecklingen av skärgårdsområdena.
I delegationen sitter företrädare för alla riksdagspartier. Ordförande är Sandra Bergqvist (Sfp). Hon bor i Nagu och känner utmärkt till skärgårdsförhållandena. ”Ordförandeskapet ger mig en ypperlig möjlighet att lyfta fram frågor som jag vet är viktiga för skärgårdsbor”, säger Bergqvist.
I Europa är det bara Kroatien som har en strategi för utveckling av skärgården som liknar Finlands skärgårdspolitik. När man har en strategisk syn på utveckling av skärgården och när de olika finansieringskällornas åtgärder stödjer varandra, får man bästa resultat. Även lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är viktiga när man vill utveckla skärgården visar den färska slutrapporten Saaristo- ja vesistöaluepolitiikat Euroopassa – selvitys (Utredning om policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa).
Målet med studien var att skapa en bild av skärgårdsområdena i Europa (särskilt av de fast bosatta öar som saknar fast vägförbindelse), vattenområdena, samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken. Studien är enastående eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats och jämförts på ett så omfattande sätt. Den information om de olika europeiska ländernas skärgårds- och vattenområden som studien har producerat, har inte heller tidigare funnits i sammanställd form.
Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.
Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena, samt på antalet personer som bor i skärgården. Vad gäller öronmärkning av skärgårdstilläggen, som skärgårdsborna hade önskat, sägs det i utvärderingen att detta inte är motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen.
Leader-projektet Expedition Skärgårdshavet avslutas i september, medan det sista Ö-kiva skärgårdslägret hölls på Aspö i juni. När föreningen Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) nu blickar framåt kommer de att se på möjligheterna att utvidga Expedition Skärgårdshavet till övriga skärgårdsområden och fortsätta med sommarläger, men även mycket nytt finns på agendan. Det som utreds under hösten är möjligheten att starta upp en ”Skärgårdens mikrofond”, som skulle underlätta för både föreningar och företagare att driva utvecklingsprojekt, och tillsättandet av en nationell grupp som snabbt kunde reagera på nya förslag rörande skärgårdstrafiken. FÖSS fortsätter att samarbeta med både nordiska och europeiska ö-föreningar, som tillsammans försöker påverka skärgårdspolitiken på EU-nivå.
Uppgifterna och namnen på den nya styrelsen finns på webbplatsen foss.fi.
Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås för momentet landsbygdens utveckling 2 miljoner euro i anslag. Det är drygt 700 000 euro mer än för anslaget år 2017. Största delen av ökningen riktas till Byaverksamhet i Finland rf:s statsbidrag. Finansministeriets förslag är att statsbidraget för byaverksamheten skulle vara 1,1 miljoner euro för år 2018. Skärgårdsdelegationens anslag höjs till den nivå som det har varit före år 2015.
Mer info (på finska) finns på maaseutupolitiikka.fi och kylatoiminta.fi.
Regeringen har godkänt (31.3) en ny mandatperiod för Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE), och Skärgårdsdelegationen. Landsbygdspolitiska rådet har till uppgift att bistå beslutsfattare i strategiskt viktiga landsbygdspolitiska frågor, samt ta fram och införa regeringens landsbygdspolitiska riktlinjer, medan Skärgårdsdelegationen främjar utvecklingen av skärgårds-, kust- och vattenområden enligt målen i lagen om främjande av skärgårdens utveckling.
Målet för Landsbygdspolitiska rådet är att analysera och välja politiska åtgärder med framtida utveckling i sikte. Rådet arbetar även för att samordna landsbygds- och regionpolitiken, samt den nationella och EU-delfinansierade verksamheten. När det gäller landsbygdspolitiska rådets sammansättning, har man tagit hänsyn till landsbygdspolitikens tvärfunktionella karaktär, och sålunda sitter i rådet 35 medlemmar som företräder aktörer inom samhällets olika sektorer.
Foto: Kenneth Sundman
Under ”Tammerfors-träffen” 9.12 fick finlandssvenska landsbygdsaktörer ta del av en föreläsning om Demokratimodellen. Det var svenskarna Niklas Hill och Thor Rutgersson som berättade om hur man kan bygga livskraftiga och inkluderande föreningar. Föreläsarna gav verktyg för hur föreningar att bli mer inkluderande och mer attraktiva för att fler ska engagera sig i dem. De pratade även om hur man kan använda sig av folkbildning för att få igång en förändringsprocess och få saker att hända på gräsrotsnivå. Det pratades om hur vi styrs av normer, hur vi skapar nya, men även att vi kan bryta normmönstret. Efter en kort paus fick deltagarna, indelade i grupper, diskutera föreningsrelaterade frågor genom en kortlek – Förening i förändring.
Vad kan man påverka genom den finländska stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken? Vilka slags verktyg och tillvägagångssätt behövs det för att målen för dessa politikområden kan nås? Ta ställning till utvecklingsförslagen i professor Perttu Vartiainens utredning, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, senast den 13 mars 2015.
I den utredning som Vartiainen gjorde för arbets- och näringsministeriets räkning, drar han slutsatser om och lägger fram förslag till åtgärder för utveckling av stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. Vartiainen föreslår att fokusen i stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör läggas på nationellt viktiga temahelheter, så att också EU-program kan utnyttjas mer effektivt än nuförtiden.
Fokusen i stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör läggas på nationellt viktiga temahelheter, så att också EU-program kan utnyttjas mer effektivt än nuförtiden. Det här föreslår professorn i samhällsgeografi Perttu Vartiainen i sin utredning Suomi tarvitsee kaupunki- ja maaseutupolitiikkaa. Som utredningsman hade Vartiainen till uppgift att göra en utredning av behoven att utveckla stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. I utredningen granskas stads-, landsbygds- och skärgårdspolitikens uppgifter, roll och effektfulhet som en del i den nationella utvecklingen av regionerna. Enligt utredningen behöver Finland en ny slags, starkt fokuserad regional tillväxt- och innovationspolitisk helhetssyn som skulle kunna tjäna som en allmän strategisk vägvisare för stads- och landsbygdspolitiken, där utgångspunkten bör vara att resurserna i hela landet utnyttjas.
Näringsminister Jan Vapaavuori har utnämnt filosofie doktor, rektor och professor i samhällsgeografi Perttu Vartiainen till utredningsman för att göra en utredning av behoven att utveckla stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. I utredningen granskas stads-, landsbygds- och skärgårdspolitikens uppgifter, roller och effektfulhet som ett led i den nationella utvecklingen av regionerna. Utredningens utgångspunkt är en ändring i regionutvecklingens verksamhetsbetingelser: bl.a. intensifiering av strukturomvandlingen, differentiering av regionutvecklingen, samt ändring av regionutvecklingens resurser. Utredningsmannen skall bl.a. begrunda följande frågor:
Bildkälla: Wikimedia Commons
Fredagen den 31 januari 2014 arrangerar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS), Egentliga Finlands Byar rf, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets Biosfärsområde en seminariedag om landets skärgårdspolitik. Seminariet, som ordnas på Arken vid Åbo Akademi i Åbo kl. 9, har rubriken Finlands skärgårdspolitik – vem, vad och hur? Förmiddagens program sätter fokus på de skärgårdsaktörer som finns: vem arbetar för en levande skärgård i Finland, på vilken nivå, med vilka metoder och med vilka tyngdpunktsområden? På eftermiddagen koncentrerar man sig på skärgårdslagen, samt skärgårdsprogrammet och dess mellanutvärdering – vad har gjorts och vad är ännu på hälft? Dagen avslutas med en valdebatt inför EU-valet; hur har olika partier tänkt jobba för skärgårdsfrågorna inom EU? Bland andra deltar Jorma Leppänen från Skärgårdsdelegationen, samt riksdagsman Stefan Wallin.
Uppgifterna med program och anmälningsinfo (anmäl senast 24.1) finns på webbplatsen foss.fi.
Fredagen den 31 januari 2014 arrangerar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS), Egentliga Finlands Byar rf, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets Biosfärsområde en seminariedag om landets skärgårdspolitik. Seminariet, som ordnas på Arken vid Åbo Akademi i Åbo, har rubriken Finlands skärgårdspolitik – vem, vad och hur? Förmiddagens program sätter fokus på de skärgårdsaktörer som finns: vem arbetar för en levande skärgård i Finland, på vilken nivå, med vilka metoder och med vilka tyngdpunktsområden? På eftermiddagen koncentrerar man sig på skärgårdslagen, samt skärgårdsprogrammet och dess mellanutvärdering – vad har gjorts och vad är ännu på hälft? Dagen avslutas med en valdebatt inför EU-valet; hur har olika partier tänkt jobba för skärgårdsfrågorna inom EU? Bland andra deltar Jorma Leppänen från Skärgårdsdelegationen, samt riksdagsman Stefan Wallin.
Uppgifterna ingår i nyhetsbrevet (3/2013) från FÖSS, i vilket man även kan läsa om bl.a. FÖSS på European Rural Parliament, projektet Alla generationers ö och årsmöte för European Small Islands Federation (ESIN) som hölls på Kökar 2-4.9.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg