Finlands Byar har publicerat sitt riksdagsvalsprogram

Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):

Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023

Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.

Regional jämlikhet i främjandet av digitaliseringen – ställningstagande från MANE och SANK

Landsbygdspolitiska rådet (MANE) och skärgårdsdelegationen (SANK) föreslår snabba åtgärder för att trygga förutsättningarna för att bygga regionalt jämlika och supersnabba bredbandsförbindelser. Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen föreslår att kommunernas betalningsandel sänks eller slopas i bestämmelserna om stöd för byggande av bredband.

Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen betonar de samhälleliga förändringar som till följd av coronapandemin försnabbats: digitaliseringen, platsoberoende arbete och människors multilokalitet. Betydelsen av regionalt jämlik tillgång till supersnabba datakommunikationsförbindelser av jämn kvalitet har ytterligare förstärkts.

Ett nytt nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) tredje nyhetsbrev för i år berättar bl.a. om att merparten av Sveriges regioner riskerar att aldrig nå bredbandsmålen, det ges en tipslista för fler bostäder på landsbygden, att samarbete mellan kommun och byar leder till nya bostäder, info om Lokalekonomidagarna, en handbok om goda exempel på service på landsbygden i Europa, att starta en digital butik, att bygga smart på landsbygden, samt projektet Tomma hus.

Hela Sveriges nyhetsbrev (3/2021) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Stöd för bredbandsinvesteringar på landsbygden

Finland får minst 16 miljoner euro av EU:s återhämtningsmedel i extrafinansiering för att användas till bredbandsprojekt på landsbygden. Ansökan om bredbandsprojekt har öppnats i e-tjänsten Hyrrä. Med finansieringen kan man i byar eller byagrupper bygga byanät, alltså abonnentförbindelsenät med tillhörande anslutningsnät. Långa stamnät finansieras inte, så projekten som finansieras förutsätter färdiga stamnät med tillräcklig kapacitet eller samarbete med sådana projekt eller aktörer som bygger stamnät.

Årets första nyhetsbrev från Finlands Byar

I Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf:s färska nyhetsbrev skriver föreningens kommunikationsplanerare Anssi Ketonen bl.a. att senaste år var ett år av lärande för organisationer och företag då man tog i bruk fjärrteknik. Inom kommunikationen och kommunikationstekniken gjordes nationellt ett jättelikt språng under året. Nu har möten online blivit det nya normala och kommer att till viss del förbli så. Ketonen skriver att vi ska fortsätta utveckla oss själva. Vi ska således hålla våra sinnen öppna och vara beredda att fortsättningsvis prova på och lära oss nytt.

Bredbandspolitik och landsbygdens vardag diskuteras i kunta.tv-kanalen

Hörs det? Det här verkar vara en av de vanligaste frågorna under det senaste året. När ungefär 1,2 miljoner arbetstagare bytte till distansarbete, minskade behovet att resa, men ökade behovet av att flytta information över nätverk – både från permanenta som från fritidsbostäder.

Välkommen att lyssna och delta i en konstruktiv diskussion 18.1 kl. 13-15.30 om det digitala samhällets grundläggande fråga: läget och betydelsen av ett omfattande och fungerande datanät på landsbygden.

Mer info med programmet finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Multilokalitet – en möjlighet för byar

Landsbygden kommer inte att tömmas, utan förändras när vårt sätt att positionera oss i landet ändras. Progressiv urbanisering ökar samhällets multilokalitet och samhället förändrar sina strukturer snabbare. Men inte alla landsbygdsområden är i samma läge, för multilokalitet påverkar områdena med olika styrka och på olika sätt (sjö- och flodområden, kust, skärgård, Lappland). De byar som har gott om säsongbosättning och omfattande, snabba dataförbindelser är livskraftiga i framtiden när digitaliseringen fortskrider. Det kan tilläggas att årligen omvandlas 300-400 fritidsbostäder till permanenta bostäder: Antalet har ökat under de senaste åren (SYKE). Bredband är en tröskelinvestering: med snabba dataförbindelser skapas nya möjligheter för decentralisering av ekonomisk aktivitet.

Skärgårdsdelegationen – fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden

Regeringen har föreslagit att det stiftas en lag om stöd för byggande av bredband, vilket gör det möjligt att stödja byggande av bredband med statliga medel. Enligt skärgårdsdelegationen är det offentliga stödet för att bygga bredband i de områden där de inte byggs på marknadsvillkor ytterst viktigt. Det anslag som avsatts för stödet, fem miljoner euro, är dock otillräckligt.

Skärgårdsdelegationen understryker att snabba och driftsäkra bredband är absolut nödvändiga med tanke på en balanserad regionutveckling och regionernas livskraft. Fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden som till största delen är glesbebyggda.

HSSL:s nyhetsbrev för sommaren

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) fjärde nyhetsbrev för i år innehåller bl.a. en intervju med Ulrik Strömberg, som arbetar på HSSLs kansli och går i pension i sommar. Han har varit med sedan den stora kampanjen Hela Sverige ska leva i slutet av 1980-talet och har ett närmare fyrtioårigt perspektiv på landsbygdsfrågorna. Vidare finns info om Sandra Gardmo som är HSSL:s nya kommunikatör, initiativ för byskolor, HSSL:s historia, om att starta ett eget folkinitiativ, kulturgatan i Bodafors, Skånes minsta konstgalleri, den nya servicebanken som projektet Service i samverkan öppnar, tre webbinarier om bygdebolag, fem missuppfattningar om kulturarbetare på landsbygden, bredbandsstöd och att lyssnare bildsatt podden Landet som även finns på Youtube

Hela Sveriges nyhetsbrev (4/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Digitalisering, säkerhet och andra landsbygdsfrågor tas upp på Kommunmarknaden

Under Kommunmarknaden (11-12.9) kommer man även i år att diskutera en hel del landsbygdsangelägenheter. Det blir diskussion om ansvariga transporttjänster på landsbygden, säkerhet och beredskap, arbetets omvälvning – ungdomars nya vägar till arbete och entreprenörskap, bredbandsförbindelser på landsbygden – diskussion om valmöjligheter, samt digitalisering i små kommuner och på landsbygden.

Mer info finns på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Blott 5G bringar inte det digitala språnget till landsbygden

Trådlösa mobilnätet 5G är inte nyckeln till lycka för ett digitalt språng till landsbygden. Att överföra data utan problem i mobilnätverket, kan man bara trygga genom att överföra största delen av data i ett fast optiskt fibernätverk. Det har man redan gjort i andra nordiska länder. För närvarande är Finland på jumboplats, vad gäller bredbandstäckning för Europas landsbygdsområden. I Södra Savolax har bara 15 procent av hushållen möjligheter till optisk fiber. Det här är motstridigt då Finland är föregångare på nästan alla andra sektorer inom landsbygdens utveckling. Nu är det hög tid att påverka och kräva nationella medel för att bygga ut bredbandet till landsbygden. Det ser nämligen ut som så, att de som skulle gagnas mest av fungerande och pålitliga fiberförbindelser, blir utanför. Differentieringen sker även mellan områden och byar.

Snabbt bredband måste byggas ut på glesbygden – parlamentariska arbetsgruppen

Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden förutsätter att det byggs ut en täckande, snabb och symmetrisk bredbandsinfrastruktur på glesbygden, samt att dess vägar, medberäknat vägar av klass 2, hålls i skick. Arbetsgruppen godkände under mötet 4.4 även åtgärder gällande rörlighet, boende och postservice.

”Det är Parlamentariska arbetsgruppens vilja att man på ministerienivå bereder en plan för att utvidga snabba, symmetriska och till kvalitén jämna bredbandsförbindelser över hela landet i enlighet med både nationella och EU målsättningar”, säger arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anne Kalmari. ”Dataförbindelserna garanterar jämlikhet mellan dels regioner, dels medborgare och utgör grundläggande infrastruktur i samhället”, betonar Kalmari och berättar att Finland placerar sig på 27:e plats bland EU:s 28 medlemsländer då man granskar täckningen av snabba fasta dataförbindelser i landsbygdsområden. Situationen är oroande, konstaterar hon.

Webbplatsen bredbandsinfo.fi ska påskynda utbyggnaden av bredband

På webbplatsen bredbandsinfo.fi finns information om olika tekniker för snabba nätförbindelser och om den finansiering som står till buds. Webbplatsen ger vidare information om tillgången på bredband i olika delar av landet och exempel på de möjligheter digitaliseringen ger om nätförbindelserna är snabba.

Utbyggnaden av bredband finansieras dels med nationella medel som anvisats kommunikationsministeriets projekt Snabbt bredband, dels med medel ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, som administreras av jord- och skogsbruksministeriet. På bredbandsinfo.fi finns det samlad information om olika finansiärer.

Snabbare bredband gagnar hela landet

Det gagnar hela landet att försnabba utbyggnaden av en snabb, symmetrisk och stabil bredbandsinfrastruktur. Endast på så vis kan man skapa jämlika förutsättningar för boende och företagsamhet i hela landet, sägs det i ett pressmeddelande från Parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder. Arbetsgruppen kräver att projektet Snabbt bredband förlängs till slutet av år 2020. Utbyggnaden av snabbt bredband bör fortsätta även under nästa EU-programperiod, vilket bör beaktas under beredningen, betonar arbetsgruppen.

Parlamentariska arbetsgruppen samlades till möte 7.2, för att diskutera centrala frågor gällande digitalisering, samt övrig samhällelig infrastruktur, som underhållet av det lägre vägnätet, vilket har direkt påverkan i glesbygden. Arbetsgruppen samlas åter till möte 4.4, då åtgärdsförslagen gällande infrastruktur kommer att fastslås och offentliggöras. Den 25 april behandlar Parlamentariska arbetsgruppen frågor som berör näringslivet och möjligheter till företagande på glesbygden.

Pressmeddelandet finns på webbplatsen mmm.fi.