Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Leva ett med naturen – doktorsavhandling om naturen som hälsofrämjande resurs

Ghita Bodman
Bildkälla: Åbo Akademi

Vägar till välmående och livskvalitet är många, men grunden till de olika vägarna sätts i barndomen. Vägvalet till ett bättre mående i medelåldern påverkas av arvet med historia och traditioner som har upplevts positiva i barndomen. Även sociala relationer är viktiga i vägvalet. Dessa ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Platsen där man tillbringar sin barndom har en betydande inverkan på var man som vuxen hittar de ställen där man kan ladda sina batterier. Genom att hitta platser och aktiviteter i naturen som har en hälsofrämjande inverkan, kan man också använda sig av den återhämtande effekten i sitt dagliga liv.

För att upprätthålla sitt mående har människan sedan urminnes tider använt sig av naturen. I något skede har detta glömts bort, speciellt då trenden att flytta till tätorter och städer kom. I en global, digitaliserad vardag gäller det att hinna med allt mera. I det ekorrhjulet har naturen fått större betydelse igen för att människan ska kunna upprätthålla sitt välmående.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Hur påverkar naturen vårt välbefinnande?

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

Femton minuters vistelse i naturen får blodtrycket att sjunka, hjärtat att varva ned och nivån av stresshormon att minska. Vi mår bra i naturen och det är lika bra att slå fast det direkt. Det finns klara vetenskapliga belägg för att vistelse i naturen har positiva effekter på människans välbefinnande, menar doktoranden vid Åbo Akademi i Vasa Ghita Bodman. Hon forskar i just natur och välbefinnande.

Vad är det då i naturen som får oss att må bra? Det handlar förstås om en helhet där sådant som bland annat frisk luft spelar in. Men det går djupare än så och här har forskningen kanske inte alla svar ännu, men det finns tre dominerande teorier som till en del bygger på att vårt förhållande till naturen är något nedärvt, som vi fått genom evolutionen.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 03/2019

Städerna drar till sig de smarta och ökar klyftan mellan stad och landsbygd

Vad är orsaken då städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt, när fler människor flyttar in. Jo, det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat, som har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances, visar att de som lämnar mindre orter för större, i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar, viket i sin tur gör att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, har resultaten stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter, vilket är något att beakta, om man vill att hela landet ska växa.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 03/2019

Poddserien Världar i omställning tar upp olika vägar mot hållbarhet

Det finns personer som insett att konsumtionssamhället och tillväxtekonomin inte är hållbart i längden. De har börjat fundera på hur de i stället kunde leva sina liv och i förlängningen hur ett helt alternativt samhälle kunde se ut. I Maria Ehrnström-Fuentes nya poddserie Världar i omställning berättar åtta personer sin historia. Ehrnström-Fuentes, forskardoktor på Svenska Handelshögskolan, har intervjuat och editerat materialet, vilket nu är klart för publicering.

Hon experimenterar lite med nya metoder, och det är inte så vanligt att man inom forskningen publicerar sitt material så här. Meningen är nämligen att intervjuerna också ska användas som material i hennes forskning, vilken handlar om organiseringsprocesserna kring alternativ till tillväxtekonomin.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Företagens behov av service på landsbygden

Tillgång till kommersiell service är grunden för att företag ska kunna verka och utvecklas i alla delar av Sverige. Tillgänglighet till bensin, dagligvaror, samt möjlighet att hämta eller lämna paket, måste finnas inom rimligt avstånd för att vi som individer ska vilja bo på en plats. Men vilken service behöver företag som verkar i serviceglesa områden för att de ska vilja, våga och kunna verka på orten?

Just detta har man i denna rapport tagit reda på. Rapporten Företagens behov av service i gles-och landsbygder tar avstamp i befintlig kunskap om utveckling av kommersiell service i gles-och landsbygder. För att få svar på vad företag tycker, har man låtit göra intervjuer med 30 företagare och analyser av enkätsvar från 454 företag.

Med denna rapport vill man bidra till ökad kunskap och att den ska kunna utgöra ett diskussionsunderlag för utvecklingsgrupper, kommuner och regioner när de genomför regionala serviceprogram. Man önskar att den inspirerar till nya sätt att tänka kring servicelösningar. För rapporten och dess slutsatser svarar Sweco, som skrivit den på uppdrag av Tillväxtverket.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev med temat Service i landsbygder. Nyhetsbrevet (nr 28/2018) finns på webbplatsen anpdm.com.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Ny upplaga av State of the Nordic Region

År 2030 väntas Norden ha cirka 29 miljoner invånare, en ökning på mer än 10 procent. Den nordiska ekonomin går bra, och trots de olika utmaningarna som hänger samman med pågående globala marknadsförändringar har Nordens återhämtning efter den ekonomiska krisen varit imponerande. Du kan läsa om detta och mycket mer i den senaste versionen av State of the Nordic Region. I rapporten presenteras fakta och siffror från de nordiska länderna på socioekonomiska kärnområden, såsom demografi, ekonomi, arbetskraft, utbildning, bioekonomi, digitalisering, hälsa och välfärd, samt kultur och konst.

Nordregio fungerar som nordiskt forsknings-, rådgivnings- och analysinstitut med fokus på strategisk, policy-relevant forskning på relevanta sektorer inom Nordiska ministerrådet och ger professionellt och effektivt stöd till ministerrådet och till nationella och lokala/regionala myndigheter, inklusive Arktis. Nordregio bidrar med underlag till Nordiska ministerrådets regionalpolitiska samarbete genom att stötta Ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (ÄK-R) och Ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER). Nordregio är placerat i Sverige.

Uppgifterna är från webbplatsen norden.org.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 03/2018

Ekonomiska styrmedel viktigt i övergången till cirkulär ekonomi

Styrmedel har en viktig roll i övergången till cirkulär ekonomi. Den befintliga ekonomiska styrningen gäller i huvudsak avfallspolitik. Ekonomiska styrmedel behövs för att naturresurser ska användas på ett resurseffektivt sätt och för att produkter ska hållas kvar i kretsloppet så länge som möjligt, framgår det av en rapport från Finlands miljöcentral. Rapporten Katsaus kiertotalouden mahdollisiin taloudellisiin ohjauskeinoihin (Översikt över möjliga ekonomiska styrmedel för cirkulär ekonomi) är ett led i projektet Kiertotalouden taloudelliset ohjauskeinot och den lyfter fram internationella exempel och diskussionsunderlag i syfte att utveckla den ekonomiska styrningen.

Med cirkulär ekonomi avses ett ekonomiskt system där materialkretsloppen är så slutna som möjligt. Jungfruliga naturresurser tas i bruk i så liten utsträckning som möjligt, råvaror och produkter samt värdet av dem hålls länge kvar i kretsloppen och avfall återvinns för att användas som nya råvaror.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för gymnasieelever i Sverige

Forskning visar att bredband kan öka sysselsättning och tillväxt, men vi vet fortfarande relativt lite om effekten på utbildning, men nu visar en ny studie att ny bredbandsinfrastruktur ger sämre betyg för svenska gymnasieelever. Då det gäller landsbygdsprogrammet så ska ju bredbandsstöd underlätta för landsbygden att delta i det digitala samhället.

Vad effekten beror på är inte klarlagt. Dock visar resultat från PISA-studien att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år. Föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet.

Mer info finns på webbplatsen ehl.lu.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

Barns kunskap om matproduktion förbättras dramatiskt via gårdsbesök visar doktorsavhandling

En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.

Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 09/2017

Samordning, målgruppsidentifiering och marknadsföring behövs för en väl fungerande kollektivtrafik på landsbygden

För att lyckas med en god mobilitet på landsbygden, krävs att ansvariga noga kartlägger målgrupperna och deras behov, samordnar färdtjänster, allmän kollektivtrafik och skolskjuts, samt marknadsför nya projekt på ett tydligt sätt. Det här visar en ny studie, Mobilitet och transportlösningar på landsbygd: en internationell litteraturstudie, från svenska VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som sammanställt erfarenheter kring transportlösningar på landsbygden i olika länder.

Problematiken med kollektiva transporter på landsbygden förklaras i flera studier av en minskande befolkning på landsbygden och demografiska förändringar. Sällan är efterfrågan tillräckligt stor för att kollektivtrafiken ska vara lönsam, vilket hänger ihop med att bilen är det dominerande transportmedlet. Barn, äldre, personer med låga inkomster och människor med funktionshinder riskerar särskilt att få en låg mobilitet om det inte finns kollektivtrafik, ofta p.g.a. att de inte har tillgång till bil.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 09/2017

Följ med webbinariet From Migrants to Workers!

Ta del av webbinariet From Migrants to Workers framför er egen dator den 30 augusti kl. 13-14. Det är en genomgång av studien med samma namn, som gjorts av Nordregio. Webbinariet är en del av projektet Welcoming Refugees and Migrants to Rural Areas och drivs av den europeiska Landsbygdsriksdagen 2017.

För mer info och anmälan se länkar på webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Leppävirta värd för 25:e landsbygdsforskarträffen

Den riksomfattande landsbygdsforskarträffen, som hålls för 25:e gången och i år är gratis, arrangeras i Leppävirta 31.8 under temat Maaseutu lähellä (Nära landsbygden). Träffen passar utmärkt för alla landsbygdsintresserade forskare, utvecklare och myndigheter, såväl för nykomlingar som för gamla rävar. Kom och nätverka, lyssna och diskutera aktuell landsbygdsforskning och -utveckling! Efter träffen är det lätt att fortsätta med Landsbygdsparlamentet (1-3.9). Abstrakten för arbetsgrupperna kan sändas in till och med 12.6.

För mer info, program och anmälan (görs senast 21.8) se webbplatsen mua.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

”Nära landsbygden” tema för årets landsbygdsforskarträff i Leppävirta

landsbygdsforskartraffen-i-leppavirta-31-8-2017-logoDen riksomfattande landsbygdsforskarträffen, som hålls för 25:e gången och i år är gratis, arrangeras i Leppävirta 31.8 under temat Maaseutu lähellä (Nära landsbygden). Nu lönar det sig att komma och bekanta sig med landsbygdsforskningens praktiska och lösningsorienterade värld. Förslag på arbetsgrupper kan sändas in senast 31.3. I början av april offentliggörs arbetsgrupperna och abstrakten kan sändas in. I maj blir det möjligt att anmäla sig till träffen.

Mer info via länkar finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring granskas i rapport

rapporten-landsbygdspolitik-och-landsbygdssakring-i-finland-norge-storbritannien-och-kanada-2016Den svenska myndigheten Tillväxtanalys har undersökt hur landsbygdspolitiken och verktyget landsbygdssäkring (rural proofing) fungerar i ett antal länder. Syftet är att kunna beskriva och jämföra ländernas system samt resultat för att sätta det i en svensk kontext. Landsbygdspolitik har undersökts i Norge och Finland, samt landsbygdssäkring i Kanada, Storbritannien och Finland. Landrapporterna är skrivna av sakkunniga i respektive land och är inkluderade i sin helhet i denna föreliggande rapport. Sakkunnig från Finland är Christell Åström, generalsekreterare för det Landsbygdspolitiska rådet MANE.

Rapporten Landsbygdspolitik och landsbygdssäkring – i Finland, Norge, Storbritannien och Kanada finns att läsas på webbplatsen tillvaxtanalys.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Viktigt med aktiv landsbygdspolitik anser de flesta i svensk undersökning

HSSL - logoNära 9 av 10 instämmer i påståendet att det är viktigt med en aktiv landsbygdspolitik, visar en Novus undersökning gjord på uppdrag av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Samtidigt instämmer 8 av 10 personer i påståendet att det är storstäderna som gynnas av den rådande politiken. ”Det är en viktig signal till våra politiker att på ett större allvar ta tag i landsbygdsfrågorna och börja föra en mer aktiv landsbygdspolitik både lokalt och nationellt”, säger HSSL:s verksamhetsledare Terese Bengard. I Novusundersökningen instämmer nästan 70 procent i påståendet att landsbygden missgynnas av den rådande politiken i Sverige. Undersökningen visar att framförallt frågor som service, jobb, kommunikationer och infrastruktur är viktiga att satsa på.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.