Svensk Byaservice
och IDNET
önskar en
Fridfull Jul
och ett
Framgångsrikt
Gott Nytt År 2019!
Kategori: 2018
Teman för en smart och hållbar utveckling har under året spridit sig som en löpeld, även till lokala utvecklingens agenda. Smart och hållbar utveckling är besläktade med ett rådigt ledarskap, ”resourceful leadership”. Om alla de här smarta och rådiga behoven redan i julstöket börjar ofreda, så oroa dig inte för jag delger dig en stor glädje: de vise männen har redan under EU:s stjärnflagga grundat de smarta byarnas nätverk! Nätverkets mål är fastställa och dela med sig av byarnas och stadskvarterens smarta praxis över nationsgränserna – och bäst av allt är att det nyligen födda nätverkets första sammankomst hålls här under Polstjärnan, i Sastamala 5-7.2.2019.
Bland annat det här skriver SYTY-ordföranden Petri Rinne i föreningens nyhetsbrev (11/2018). Förutom Rinnes text kan man bl.a. läsa om SYTY:s höstmöte, landsbygdspolitiken som firat 30 år, byn Kuusaa-Jokela som utvecklar sin mångsidiga verksamhet, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.
Överenskommelsen är ett svenskt koncept som nu fungerat i tio år mellan idéburen sektor och det offentliga. Fokus har legat långt på överenskommelser på det sociala området. I början av 2018 har man delvis förnyat konceptet och nu kommer Karin Bergelv, kanslichef på Överenskommelsen, till Helsingfors för att öppna upp detta för alla som är intresserade. Vi får också höra mer om Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och deras stora projektsatsning ”service i samverkan” och IOP = Idéburet offentligt partnerskap. Med tanke på vård- och landskapsreformen så är nya partnerskapslösningar för landsbygdens del en viktig åtgärd. Trots alla osäkerhetsmoment med själva reformen så måste vi ändå förbereda oss alla på att förändringar är på kommande.
Nu tas idéer som gäller landsbygdsutveckling och som lämpar sig för riksomfattande projektfinansiering emot. Denna gång efterlyses riksomfattande projekt inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 som ska få finansiering under år 2019. Efterlysningen pågår fram till den 31 januari 2019.
De projekt som utvecklats vidare utifrån idéefterlysningen ska utveckla landsbygdsnäringar enligt principerna för hållbar utveckling. Målet är att hitta idéer som stöder hållbar utveckling och i synnerhet klimatmålen inom näringsgrenar som är i stort behov av nytt kunnande och ny kunskap eller som kämpar med särskilda utmaningar.
Avsikten är att ta fram lösningar på näringsgrenarnas problem och utmaningar genom att förbättra till exempel användningen av ny kunskap och att främja utveckling av innovativa lösningar eller nytt kunnande.
Kategorier
Julnumret av HSSL:s nyhetsblad
Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) senaste nyhetsblad, Julnumret, innehåller information om vilka som fick utmärkelserna Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun, liksom uppdatering av vad som händer i Serviceprojektet och Byanätsforum, och så bjuds det som vanligt på lite annat smått och gott – Jönköpings län som ordnar Landsbygdsriksdag år 2020, framtidsspaning om Sverige, Plats-shaming som nytt begrepp och remiss om kontanthantering.
Uppgifterna om HSSL:s senaste nyhetsblad (4/2018) är från webbplatsen helasverige.se.
På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har teknikkonsultföretaget Sweco tagit fram en framtidsstudie, Samhället om 30 år – det urgala och glokala, om hur Sverige kan se ut om 30 år. Sweco identifierar två scenarier för hur det svenska samhället utvecklas i framtiden; det globaliserade lokala samhället och det urbana globala samhället.
Enligt Frida Karlge, uppdragsledare på Sweco, är samhället i båda scenarierna präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering. Den urbanisering som idag tas för given utmanas av en möjlighet till en återetablering av landsbygden, som åter kan bli attraktiv och konkurrenskraftig på grund av digitalisering och resiliens.
I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna, där täthet skapar möjlighet att optimera och effektivisera staden och artificiell intelligens ersätter människan inom flera områden, vilket frigör tid.
I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.
Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.
Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.
Svenska studieförbundet rf (SSF) är en plattform för samverkan som samlar förbund och centralorganisationer i Svenskfinland. Flera av SSF:s medlemsorganisationer har önskat att SSF kartlägger arbetsvälmåendet, och utredningen har gjorts i samarbete med Psykosociala förbundet, som arbetar för psykisk hälsa. Orsakerna är bland annat att många av SSF:s medlemsförbund är så små, att det är svårt att internt göra liknande kartläggningar och att alla förbund inte har resurser att göra det.
SSF presenterar nu de första resultaten av hur det står till med arbetsvälmåendet i den finlandssvenska förbundsvärlden. Överlag visar resultaten i Förbundsbarometern 2018 att det finns många positiva sidor med att jobba i ett finlandssvenskt förbund.
Bildkälla: Av Mikaelv81 – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=36474973
Den svenska Landsbygdsriksdagen är Europas största samlingsplats för landsbygdsutveckling. År 2018 hölls den i Örnsköldsvik och drog 750 deltagare, partiledare från nästan alla riksdagspartier och både lokala och nationella kända namn. År 2020 har turen kommit till Jönköpings län att arrangera denna viktiga tillställning!
”Vi är stolta över att få visa upp vårt län och våra innovativa och betydelsefulla erfarenheter från landsbygdsutveckling. Och vår mat – vi kommer att bjuda på lokala smaker av Småland under hela Landsbygdsriksdagen. Deltagarna kommer att få med sig precis den kunskap och den motivation de behöver för att fortsätta sitt arbete för balans mellan land och stad”, säger Siv Lindén, ordförande för Länsbygderådet i Jönköpings län.
Det multidisciplinära projektet Internet of Things (IoT) i Energisystem arbetar för att skapa och utveckla en forsknings- och demonstrationsmiljö för energiteknik och systemutveckling i Technobothnia samt i LivingLab i Vasa, där IoT-baserade metoder och verktyg har en central roll. I projektet samverkar Energitekniken vid Åbo Akademis fakultet för naturvetenskaper och teknik (FNT) med Yrkeshögskolan Novia och Experience Lab vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV), medan Centret för livslångt lärande koordinerar projektet, som pågår till 30.6.2019.
På senare tid har infrastrukturen kring IoT förbättras genom datakommunikation och molntjänster för att lagra och analysera data, men en utveckling har också skett i form av billigare och nyare former av batterier till sensorerna. På sikt kommer sensorerna att kunna kommunicera med varandra, vilket innebär att exempelvis vindkraftsystem och solpaneler kan stå i förbindelse med varandra och med data från väderprognoser.
”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.
Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.
Som Leader-grupp i det österbottniska kustområdet från Karleby i norr till Kristinestad i söder, arbetar Aktion Österbotten rf för landsbygdsutveckling. Till sitt energiska team söker man nu en Leader-rådgivare som i huvudsak arbetar för södra delen av verksamhetsområdet, Sydösterbotten, och sköter kundservice på kansliet, informerar om möjligheter till Leader-projekt, aktiverar tänkbara sökande, initierar ansökningar för projekt- och företagsstöd inom Leader-strategin, och förbereder ärenden tillsammans med resten av Leader-teamet till verksamhetsledaren och styrelsen.
Kvalifikationer för tjänsten är att du är noggrann, initiativrik, social och flexibel och ser utvecklingsmöjligheter. Du har god kännedom om Österbotten, verksamma föreningar och företag i regionen.
Många nyanlända med flyktingbakgrund har kommit till de svenska landsbygderna under de senaste åren. I det här avsnittet av podden Landet får vi väldigt konkreta verktyg för hur det praktiska arbetet kan gå till. Så hur blir man anställningsbar och vad kräver en svensk arbetsgivare? Hur löser man kulturkrockar och varför är det bra att ha en barnvakt på språkcafét? Medverkande är Najwa Abed Alkareem från Support Group Götene och Kerstin Carlsson som är projektledare för Steget före i Dalsland.
Sjuttioförsta avsnittet, En kedja av hjälpande händer – om integration i praktiken, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Enligt forskarna Dan Sundbloms och Pia Liljeroths rapport, Morgondagens skärgårdsbo, är skärgården attraktiv framför allt på grund av sin miljö, medan bristen på service och långa avstånd kan avskräcka människor. Forskarna definierar skärgård som öar utan fast vägförbindelse till fastlandet.
Rapporten, som baserar sig på en enkät till sammanlagt 4 500 människor i Åbolands skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Stockholms skärgård, sändes både till personer som är fast bosatta i skärgården och till personer som flyttat bort från skärgården under de tio senaste åren. Personerna som svarade på enkäten var 1 191 stycken med en medelålder på 50 år.
Klimat, djurvälfärd och biologisk mångfald påverkar hur man ska se på produktion och konsumtion av kött. I kommande Landet lär-webbinarie redogör Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, för de beräkningar som hon menar ligger bakom att vi behöver ändra vår köttkonsumtion.
Fokus ligger på hur köttproduktionens klimatpåverkan ser ut, var utsläppen sker och vilka skillnader som finns för olika köttslag och produktionssystem. Röös beskriver även vilka andra värden som betande djur kan ge och varför vi måste väga för- och nackdelarna med betesbaserad köttproduktion.
Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 11.12 kl. 12-12.45.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 