Finlands Byar rf vill påverka regeringsförhandlingarna och påpekar att det är viktigt att livskraften på landsbygden stöds och att det finns verksamhet i byagårdarna. Läs Finlands Byars meddelande (från 30.3) här under:
Finlands Byar arbetar för byagummor, -gubbar och byagårdar – lampan slocknar inte i byagården!
Vi vill inte ha nedskärningar på landsbygden. Det är dags att charma finländarna och den stora publiken för byar och landsbygd till Käärijäs Cha Cha Cha-låt!
Den 7–8 mars besökte en delegation från den europeiska öföreningen ESIN, European Small Islands Federation, Bryssel för att lyfta fram ärenden som rör öar över hela Europa. Från Finland deltog Jan Koivurinta och Pia Prost, båda styrelsemedlemmar i FÖSS, föreningen för Finlands öar. Prost representerade även Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Delegationen hade möjlighet att träffa representanter för CPMR Islands Commission, Europeiska regionkommittén, Generaldirektoratet för energi, samt intergruppen Searica, som sammanför EU-parlamentariker som bland annat arbetar med öfrågor. På mötet deltog både Searicas ordförande Tonino Picula och vice ordförande Nils Torvalds.
Enligt en enkät, som gjorts av Finlands Byar rf, MTK och Maaseudu Tulevaisuus, är finländarna starkt för att beslutsfattare bör satsa i landsbygdens livskraft och se till att förutsättningarna för boendet upprätthålls även på landsbygden. Av de som svarat på enkäten, stöder 68 procent att skattemedel används för att stöda boende på landsbygden. Sexton procent är emot stöd och liknande antal är osäkra på sin ståndpunkt. Cirka tre miljoner finländare är för stöd till landsbygdsboende. Jämfört med en liknande undersökning som gjordes i början av 2019, har understödet för att ge stöd ökat med fyra procentenheter, medan de som motsätter sig har minskat med tre procentenheter.
Läs mer om undersökningen (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
Välkommen till publiceringen av utvärderingen hur barns utbildningsmässiga och sociala rättigheter förverkligas i landsbygds- och skärgårdsområden, samt hur nedläggningar av grundskolor påverkar områdenas livskraft. Utvärderingen är beställd av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), delegationen för skärgårdsärenden (SANK) och Barnombudsmannens byrå. Utvärderingen är genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under perioden 9/2021 – 11/2022.
Landsbygdens livskraft bör ses som en helhet, med beaktande av i möjligaste mån mätbara faktorer för både livskraft och hållbar utveckling. Befolkningsminskningen innebär utmaningar för livskraften i många landsbygdskommuner. Ett område som tappar sin befolkning kan vara livskraftig om det kan anpassa sig till förändringar genom innovativa medel som skapar ny livskraft. I forskningsprojektet för flexibla innovativa landsbygder, sopeutuvat innovatiiviset maaseudut (SOMA), identifierades innovativt anpassade landsbygdskommuner genom en indikatoranalys, och orsakerna till deras framgång undersöktes.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen välkomnar Dig till Kasnäs, Kimitoön den 26-27 oktober! Den sjuttonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen erbjuder insikter i aktuella teman, expertkunskap, presentationer av nya utvecklingsverktyg, unga aktiva röster – och möjligheter till interaktion, kontaktskapande och trevlig samvaro.
Landsbygdsriksdagen presenterar nya verktyg som svarar på olika utvecklingsbehov, och inspirerar till debatt genom konkreta exempel från skärgården och landsbygden. Landsbygdsriksdagen 2022 firar EU:s Ungdomens år genom att lyfta upp de ungas framtidsvisioner, utmaningar och möjligheter på landsbygden och i skärgården. Hur skapar de unga en hållbar framtid? Aktuella ämnen kring den nya EU-programperioden CAP27 och Smarta byar konceptet kommer att diskuteras.
Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden (HAMA) undersöker möjligheterna med en mekanism som liknar den japanska lokala donationsmodellen för att stärka livskraften i Finlands glesbygdsområden. Den påbörjade utredningen leds av Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI.
Furusato Nozei, det vill säga en lokal donationsmodell, har varit populärt i Japan där medborgare kan ge frivilliga penningdonationer till en kommun utanför deras hemkommun. Givaren kan välja till vilket ändamål hen vill styra medlen och som ersättning för donationen får givaren lokala produkter, såsom mat, tjänster eller gåvor. I den japanska modellen kan givaren dra av donationsbeloppet vid inkomstbeskattningen.
Planerings- och konsultföretaget WSP Finland Oy publicerar en omfattande undersökning som täcker hela Finland och som undersöker kommunernas framtida livskraft och tillstånd. Undersökningen använder det exceptionellt mångsidiga livskraftsindexet, som skapats av WSP Finland, samt gruppering av kommuner, vilket för första gången möjliggör en rättvis jämförelse mellan kommuner. De kommuner som klarade sig bäst i undersökningen finns angränsade till städer runt om i Finland. Tillgänglighet, förutsättningar för regional tillväxt, en mångsidig näringsstruktur och grön strukturomvandling är centrala framtida framgångsfaktorer.
Läs mer (på finska) på webbplatsen wsp.com.fi. Se din egen kommuns framgång via länk (Katso oman kuntasi menestys). Du kan även anmäla dig till ett webbinarium om kommunernas framgångsfaktorer som hålls 26.10 kl.15.
Varför vissa väljer att stanna kvar på landsbygden då så många flyttar bort, det vill Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia och Migrationsinstitutet ta reda på. Svaren söker man i Österbotten – Terjärv, Jeppo, Munsala, Maxmo och Molpe via projektet Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden (Strategi). Förhoppningen är att man inom framtida projekt ska kunna studera motsvarande fenomen i Åboland och Nyland.
Kenneth Nordberg, projektforskare vid Åbo Akademi, säger att urbaniseringen är en megatrend, men samtidigt befinner vi oss i ett brytningsskede i och med digitaliseringen, en trend som förstärkts under coronapandemin. Det geografiska börjar spela en större roll då digitaliseringen ger frihet att välja var man bor.
Snart är det igen dags för bybutikerna på landsbygden att söka stöd. I stöd beviljas sammanlagt högst 2 miljoner euro, högst 20 000 euro per sökande. Syftet är att trygga och förbättra tillgången på dagligvarubutikstjänster i landsbygdsområden genom att bredda tjänsteutbudet och tillhandahålla mångsidiga tjänster. Statsrådet beslutade vid sammanträdet den 17 juni att systemet med stöd för bybutiker ska förlängas.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är glad över beslutet.
– Stödet spelar en viktig roll när det gäller att förbättra landsbygdens livskraft. Stödet har hjälpt bybutikerna att bredda utbudet och betjäna kunderna bättre än tidigare.
Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.
– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.
Statsrådet utnämnde den 8 oktober 2020 en parlamentarisk arbetsgrupp för glesbygd för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 12.10.2020-30.6.2023.
– Jag förväntar mig att arbetsgruppen ska börja genomföra försöksprojekt snabbt. Det lönar sig att utveckla vidare särskilt erfarenheterna av multilokalitet och använda sig av dem för att stärka livskraften i glesbygden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
Den parlamentariska arbetsgruppen har bland annat till uppgift att bevaka glesbygdens särskilda frågor och stärka livskraften i dessa områden. Arbetsgruppens arbete baserar sig på förslagen i slutrapporten (på finska) från den första parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 2017 – 2019 samt på Sanna Marins regeringsprogram i fråga om utveckling av glesbygden.
Mer info med arbetsgruppens sammansättning finns i jord- och skogsbruksministeriets pressmeddelande.
Föreningsverksamhet och särskilt byaföreningsverksamheten har traditionellt spelat en betydande roll som upprätthållare av landsbygdens service och livskraft. Det är ändå viktigt att ta i beaktande, att serviceproduktionen kräver åtaganden, regelbundenhet och långsiktighet. Man kan inte förutsätta att föreningarna bär detta ansvar själva med frivilliga krafter. För att stöda landsbygdens frivilliga serviceproduktion är det behov av att finna nya, hållbarare organiserade modeller.
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Regeringen har föreslagit att det stiftas en lag om stöd för byggande av bredband, vilket gör det möjligt att stödja byggande av bredband med statliga medel. Enligt skärgårdsdelegationen är det offentliga stödet för att bygga bredband i de områden där de inte byggs på marknadsvillkor ytterst viktigt. Det anslag som avsatts för stödet, fem miljoner euro, är dock otillräckligt.
Skärgårdsdelegationen understryker att snabba och driftsäkra bredband är absolut nödvändiga med tanke på en balanserad regionutveckling och regionernas livskraft. Fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden som till största delen är glesbebyggda.
Landsbygder och städer är mer än samarbete. Symbiosen för de olika områdena, d.v.s. totalt beroende av varandra, tas upp i en utredning, Symbios mellan landsbygder och städer – Livskvalitet för människor och livskraft för näringar, från WSP Finland Oy på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Näringslivsdirektören Marko Mäki-Hakola på MTK säger att de genom tio bekanta fenomen vill klargöra hur viktigt det är att ombesörja olika regioners utveckling i Finland.
”Med symbios mellan städer och landsbygder avses inbördes flerdimensionell växelverkan som bägge parterna drar nytta av. Ett motsatsförhållande mellan städer och landsbygder är inte fruktbart, för utan deras inbördes symbios fungerar inte systemet. Symbiosen är nödvändig för samhället.”
Uppgifterna är från webbplatsen mtk.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg