Finansiering kan sökas inom följande teman: bobarhet, integration och öppenhet på landsbygden, offentliga serviceåtaganden och förändringar i servicenätverket, samt landsbygdens ekonomi och dess betydelse för finansiell försörjningstrygghet och regional livskraft. Ansökan om finansiering görs i nya webbtjänsten sokunderstod.fi – statsunderstödsutlysningar. Projektansökan avslutas den 15 februari 2024 kl. 16.15.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Finlands skärgårdsting, som hålls 4-5.12 vid Åbo Akademi, är avslutningsseminarium för temanätverket Habitability – För livskraftiga och bobara skärgårds- och vattenområden. Samtidigt firar vi grundandet av ett landsomfattande skärgårdsnätverk på gräsrotsnivå. Programmet inkluderar både finländska och internationella föredragshållare och skärgårdsexperter, men fast bosatta i landets alla skärgårdsområden står i fokus. Skärgårdstinget är avgiftsfritt och öppet för alla intresserade. För deltagande i kvällsfesten, samt resor och logi betalar man själv. Evenemanget går på finska och svenska, med engelska inslag – stora delar simultantolkas svenska/finska/svenska. Sista anmälningsdag är 1.11.2023 (men anmälningsblanketten är öppen till 10.11.2023, ännu hinner du!). Arrangör är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, temanätverket Habitability.
Mer info samt program finns på webbplatsen abo.fi.
Den 7–8 mars besökte en delegation från den europeiska öföreningen ESIN, European Small Islands Federation, Bryssel för att lyfta fram ärenden som rör öar över hela Europa. Från Finland deltog Jan Koivurinta och Pia Prost, båda styrelsemedlemmar i FÖSS, föreningen för Finlands öar. Prost representerade även Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi.
Delegationen hade möjlighet att träffa representanter för CPMR Islands Commission, Europeiska regionkommittén, Generaldirektoratet för energi, samt intergruppen Searica, som sammanför EU-parlamentariker som bland annat arbetar med öfrågor. På mötet deltog både Searicas ordförande Tonino Picula och vice ordförande Nils Torvalds.
Habitability-projektet jobbar för livskraftiga och bobara skärgårds- och vattenområden. Målet är att bilda ett nätverk på gräsrotsnivå, som gör det möjligt att lyfta fram gemensamma utmaningar och marknadsföra skärgårdens styrkor. Kom med och lär dig mera om bobarhet och diskutera det kommande skärgårdsnätverkets verksamhet den 14 november kl. 18.30 i Pellinge.
Mer info finns på webbplatsen itukylat.fi.
Inom ramen för projektet temanätverket Habitability ordnade Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi en workshop och tillfälle för nätverksbyggande på Karlö den 5 april. Workshopen samlade ungefär 40 öbor från 19 olika öar, personer som är experter på sin egen hembygd, medborgarforskare, som vi hörde i workshopen.
Workshopen handlade om habitability- eller bobarhetsanalysens första delområde och dess indikatorer. I befolkningsanalysen diskuterades antalen fastboende, deltidsboende och besökare, samt olika sätt att ta fram dessa siffror, och hur befolkningsmängderna varierar under året. Att granska avstånden från ö-perspektivet, betydde inte endast avstånden i kilometer, utan en viktig dimension att förstå avstånden var tiden det går att ta sig från ett ställe till annat.
För första gången någonsin finns det nu ett verktyg uttryckligen för utvecklingen av öar och mindre samhällen, präglade av sin närvaro till vatten. Konceptet bobarhet, Habitability, är nära besläktat med FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. Men där hållbarhetsmålen kan kännas globala och lite abstrakta, tar bobarhetskonceptet ner frågorna på en mycket lokal nivå. Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, gemenskap o.s.v. – i korthet: det som förutsätts för att kunna vara ett hållbart samhälle, som kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet eller vattenområdet.
Bobarhetskonceptet utvecklades på ön Kökar, Åland, under åren 2018-2020. En bobarhetsanalys görs genom att mäta hur samhället mår inom sju olika delområden: platsidentitet, energi, kommunal service, miljö – både på land och till havs, lokal ekonomi, färskvatten och välmående människor. Mätningarna görs genom 45 olika indikatorer.
Finland är ett av de länder med mest skärgård och vattendrag i Europa. Här finns mer än 500 öar med heltidsbosättning och nästan 20 000 öar med deltidsbosättning, utan fast vägförbindelse. Medräknat Åland har landet cirka 100 000 invånare, som kan klassas som skärgårdsbor. Men många av öarna längs Finlands kust och i inlandet har en minskande befolkning, svag attraktionskraft för inflyttning och kraftig säsongsvariation på grund av ett starkt turismtryck.
Nu ska konceptet habitability användas för att analysera öarnas bobarhet och skapa ett nationellt nätverk på gräsrotsnivå. Arbets- och näringsministeriet har genom Egentliga Finlands förbund beviljat Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi finansiering för ett temanätverk, som pågår till och med 2023. Samarbetsparter är 12 Leader-grupper med skärgårdsområden, samt föreningen Finlands Öar rf. Totalbudgeten för nätverket är 250 000 euro.
Mer info finns i Åbo Akademis pressmeddelande.
Hållbarhetsbegreppet och Agenda 2030 kan ibland kännas lite för teoretiskt för att användas på ett litet samhälle. Därför började man på ön Kökar, Åland i stället att prata om bobarhet, habitability. På en liten ö måste det finnas jobb, bostäder, skola, butik, hälsovård och färjor om det ska gå att bo där, året om. Är ön bobar så är den också hållbar och kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet.
För att definiera, mäta och utveckla sin attraktivitet har ett index för bobarhet tagits fram. Indexet omfattar fyrtio indikatorer som omfattar välmående människor, tillit och delaktighet, rent vatten, ekosystem i balans, attraktionskraft, förnybar energi, samt lokal ekonomi. Detta index fungerar som ett stöd för det lokala utvecklingsarbetet.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg