Finlands Byar vill lyfta upp distansarbetet, närskoletillägget och byaservicebussarna i regeringsförhandlingarna

Ständerhuset                                                                                                                        Bildkälla: Wikimedia Commons

Regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Ständerhuset. I ett meddelande vill Finlands Byar för sin del att distansarbete, närskoletillägg och byaservicebussar tas med i regeringsprogrammet. Läs meddelandet här under:

NATIOELL STRATEGI FÖR DISTANSARBETE – YRKESKUNNIGA I HELA FINLAND

Idé: Distansarbetet ökar välbefinnandet, det underlättar vardagen och det är ett arbetssätt som finländarna föredrar. Att stöda distansarbetet kräver koordinering och forskning. Upp till 40 % av finländarna kan arbeta på distans.

Ger varulevererans med drönare bättre service på landsbygden?

Kan drönare vara en del av lösningen för att långsiktigt förbättra servicen på Sveriges landsbygd? Frågar du Cecilia Strokirk på RISE, Research Institutes of Sweden, så är svaret definitivt ja. Hon var med i projektteamet för projektet DiG som under 14 månader undersökte det senaste inom drönarleveranser. I slutet av år 2022 genomfördes en pilotstudie med varutransporter från butik till slutkonsument.

– Vi inledde med ett informationsmöte och några utbildningstillfällen för kunderna som skulle pröva den här servicetjänsten. Under pilotveckan var det sedan många som passade på att testa och alla fick sina leveranser mellan 15 och 20 minuter efter beställningen.

Lampan slocknar inte i byagården!

Finlands Byar rf vill påverka regeringsförhandlingarna och påpekar att det är viktigt att livskraften på landsbygden stöds och att det finns verksamhet i byagårdarna. Läs Finlands Byars meddelande (från 30.3) här under:

Finlands Byar arbetar för byagummor, -gubbar och byagårdar – lampan slocknar inte i byagården!

Vi vill inte ha nedskärningar på landsbygden. Det är dags att charma finländarna och den stora publiken för byar och landsbygd till Käärijäs Cha Cha Cha-låt!

Sociala innovationer för service på landsbygden i podden Landet

Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygden när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det inte finns fasta mottagningar. Andra exempel på sociala innovationer är bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter. Så är det här smarta sätt att upprätthålla och bevara landsbygdernas samhällsservice eller blir de ett sätt att dölja bristerna i välfärden?

Hundrafyrtionionde avsnittet, Service i landsbygder – rullande ungdomsmottagningar och sociala innovationer, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Om att vara öbo i podden Landet

Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla stora insjöar i landet. Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva ett fungerande öliv och hur kan man locka fler att bli fasta öbor? Hur ser framtiden ut för skärgårdslivet?

Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice som skola, vård, omsorg och kommunikationer.

Välmående och servicebehov landsbygdspolitiska mål för välfärdsområdesvalet

Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

Syftet med social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna, trygga jämlika och högklassiga social-, hälsovårds- och räddningstjänster samt förbättra tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet. För att dessa mål ska kunna nås måste landsbygdsaspekten beaktas.

Av Finlands areal består 95 procent av landsbygd och över 1,5 miljoner människor bor på olika slags landsbygdsområden. Dessutom har människors ökade multilokala livsstil ökat användningen av landsbygdsområden.

Ett nytt nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) tredje nyhetsbrev för i år berättar bl.a. om att merparten av Sveriges regioner riskerar att aldrig nå bredbandsmålen, det ges en tipslista för fler bostäder på landsbygden, att samarbete mellan kommun och byar leder till nya bostäder, info om Lokalekonomidagarna, en handbok om goda exempel på service på landsbygden i Europa, att starta en digital butik, att bygga smart på landsbygden, samt projektet Tomma hus.

Hela Sveriges nyhetsbrev (3/2021) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

31 goda exempel på att utveckla servicen på Europas landsbygder

Handbok för Goda Exempel, som tagits fram genom det internationella projektet Sarure är nu publicerad. Sarure (save rural retail) eller som man säger i Sverige ”rädda servicen på våra landsbygder”, är ett projekt som pågår fram till november 2022. Länderna som deltar är Sverige, Spanien, Grekland, Tyskland, Irland, Polen och Finland. Handboken innehåller 31 goda exempel på hur man i dessa sju olika länder tagit vara på och utvecklat kompletterande tjänster och digitala initiativ för att stötta bybutiken.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Digitaliseringens möjligheter för bättre service på landsbygden tas upp i webbinariet Landet lär

Samhället blir mer och mer digitalt. Denna omställning (digital transformation) utgår ofta ifrån förutsättningar där många människor bor nära varandra, men den fungerar inte alltid på samma sätt i landsbygder.

Projektet Digiby testar digitala lösningar för att öka kunskapen och användningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i byar i Norrbotten. Projektet använder befintlig teknik, men tjänster och metoder anpassas efter förhållanden i byarna.

– Vi startade projektet eftersom vi såg att digitala tjänster inte alltid fungerar där få människor bor långt från varandra.

Utveckling av kommersiell service på landsbygden i lunchwebbinariet Landet lär

Hur får man till ett framgångsrikt servicearbete och hur ser man till att resultatet blir långsiktigt? I Landet lär-webbinariet den 2 februari presenteras Tillväxtverkets formel för utveckling av kommersiell service i landsbygder. Presentationen görs av Camilla Jägerhem som jobbar på Tillväxtverket med frågor som är kopplande till kommersiell service i landsbygder.

Formeln baseras på uppföljningar av pågående och genomförda projekt för serviceutveckling och tar upp vilka faktorer som påverkar genomförandet av en utvecklingsinsats för att stärka tillgängligheten till kommersiell service.

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Kullo utsågs till Årets Nyländska By 2021

Nylands Byar rf och SILMU-byar har utsett byn Kullo till Årets Nyländska By 2021. Byn Antskog i Raseborg fick ett hedersomnämnande. Här nere följer pressmeddelandet från Nylands Byar rf och SILMU-byar.

Kullo är Årets Nyländska By 2021

I det svåra valet bland verkligt fina byar i tävlingen om titeln Årets Nyländska By 2021, utsåg Nylands Byar rf och SILMU-byar byn Kullo till vinnare.

Kullo är en gammal och traditionell by med cirka 1 100 invånare som ligger väster om Borgå, i östliga Nyland. Det livskraftiga byasamhället backas upp av en 100-årig förening som djärvt har förnyats under de senaste åren. Den traditionella svenskspråkiga hembygdsföreningen har förvandlats till en tvåspråkig byaförening. Byborna arbetar långsiktigt och systematiskt för att förbättra gemenskapen med hjälp av byaprogrammet och genom att satsa på tryggheten i byn.

Rapport om undersökningen ”Vilken framtid vill du ha på din landsbygd?”

Från maj till augusti 2020 besvarade 3 436 personer från 26 olika länder undersökningen av ELARD och REDR, varav 127 kom från Finland och 432 från Sverige. I rapporten hittas allmänna slutsatser med mer detaljer, men här är viktiga resultat:

Allmänna slutsatser

1. Invånare i landsbygderna vill ha grundläggande service och arbetstillfällen – 80,2 % av de svarande rankar arbetstillfällen och bra anställningsvillkor som en av de tre viktigaste förutsättningarna i landsbygdsområdena. Sett över hela Europa väljer 61,5 % av de svarande “Närhet till samhällstjänster…” som en av de tre viktigaste.Den service som landsbygdsborna behöver och värderar högst enligt undersökningen är hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg, bredbandsanslutning och bostäder. Denna service går inte nödvändigtvis att ersätta med digitala tjänster.

Landsbygdernas befolkning saknar fortfarande en del grundläggande service som den urbana befolkningen tar för given,

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) femte nyhetsbrev för i år presenteras bl.a. HSSL:s fina Servicebank och info om att Tillväxtverket kommit med en rapport där de samlat erfarenheterna av alla de serviceprojekt de stöttat under fyra år – varav HSSL:s projekt Service i samverkan är ett.

Det finns också info om skolor, eftersom många skolor är nedläggningshotade. Kolla exempelvis in HSSL:s dokument ”skoltips”, där de samlat alla sina bästa tips.

Hela Sveriges nyhetsbrev (6/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

HSSL lanserar Servicebanken

Servicebanken är en resurs för dig som arbetar med lösningar för lokal service. Här hittar man verktyg, metoder, goda exempel och inspiration på hur man kan jobba med service i samverkan på ens ort. Materialet är en sammanställning från de samlade lärdomarna från Hela Sverige ska levas (HSSL:s) pilotprojekt Service i samverkan.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.