Kategorier
2021 Nyhetsbrev 07/2021

Digitaliseringens möjligheter för bättre service på landsbygden tas upp i webbinariet Landet lär

Landsbygdsnätverket Landet lär webbinarier - logoSamhället blir mer och mer digitalt. Denna omställning (digital transformation) utgår ofta ifrån förutsättningar där många människor bor nära varandra, men den fungerar inte alltid på samma sätt i landsbygder.

Projektet Digiby testar digitala lösningar för att öka kunskapen och användningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i byar i Norrbotten. Projektet använder befintlig teknik, men tjänster och metoder anpassas efter förhållanden i byarna.

– Vi startade projektet eftersom vi såg att digitala tjänster inte alltid fungerar där få människor bor långt från varandra.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 02/2021

Utveckling av kommersiell service på landsbygden i lunchwebbinariet Landet lär

Hur får man till ett framgångsrikt servicearbete och hur ser man till att resultatet blir långsiktigt? I Landet lär-webbinariet den 2 februari presenteras Tillväxtverkets formel för utveckling av kommersiell service i landsbygder. Presentationen görs av Camilla Jägerhem som jobbar på Tillväxtverket med frågor som är kopplande till kommersiell service i landsbygder.

Formeln baseras på uppföljningar av pågående och genomförda projekt för serviceutveckling och tar upp vilka faktorer som påverkar genomförandet av en utvecklingsinsats för att stärka tillgängligheten till kommersiell service.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 21/2020

Regional jämlikhet i ungdomstjänster kräver satsningar

Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.

Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Kullo utsågs till Årets Nyländska By 2021

Nylands Byar rf och SILMU-byar har utsett byn Kullo till Årets Nyländska By 2021. Byn Antskog i Raseborg fick ett hedersomnämnande. Här nere följer pressmeddelandet från Nylands Byar rf och SILMU-byar.

Kullo är Årets Nyländska By 2021

I det svåra valet bland verkligt fina byar i tävlingen om titeln Årets Nyländska By 2021, utsåg Nylands Byar rf och SILMU-byar byn Kullo till vinnare.

Kullo är en gammal och traditionell by med cirka 1 100 invånare som ligger väster om Borgå, i östliga Nyland. Det livskraftiga byasamhället backas upp av en 100-årig förening som djärvt har förnyats under de senaste åren. Den traditionella svenskspråkiga hembygdsföreningen har förvandlats till en tvåspråkig byaförening. Byborna arbetar långsiktigt och systematiskt för att förbättra gemenskapen med hjälp av byaprogrammet och genom att satsa på tryggheten i byn.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Rapport om undersökningen ”Vilken framtid vill du ha på din landsbygd?”

Från maj till augusti 2020 besvarade 3 436 personer från 26 olika länder undersökningen av ELARD och REDR, varav 127 kom från Finland och 432 från Sverige. I rapporten hittas allmänna slutsatser med mer detaljer, men här är viktiga resultat:

Allmänna slutsatser

  1. Invånare i landsbygderna vill ha grundläggande service och arbetstillfällen – 80,2 % av de svarande rankar arbetstillfällen och bra anställningsvillkor som en av de tre viktigaste förutsättningarna i landsbygdsområdena. Sett över hela Europa väljer 61,5 % av de svarande “Närhet till samhällstjänster…” som en av de tre viktigaste.Den service som landsbygdsborna behöver och värderar högst enligt undersökningen är hälso- och sjukvård, utbildning, äldreomsorg, bredbandsanslutning och bostäder. Denna service går inte nödvändigtvis att ersätta med digitala tjänster.

Landsbygdernas befolkning saknar fortfarande en del grundläggande service som den urbana befolkningen tar för given,

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) femte nyhetsbrev för i år presenteras bl.a. HSSL:s fina Servicebank och info om att Tillväxtverket kommit med en rapport där de samlat erfarenheterna av alla de serviceprojekt de stöttat under fyra år – varav HSSL:s projekt Service i samverkan är ett.

Det finns också info om skolor, eftersom många skolor är nedläggningshotade. Kolla exempelvis in HSSL:s dokument ”skoltips”, där de samlat alla sina bästa tips.

Hela Sveriges nyhetsbrev (6/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 16/2020

HSSL lanserar Servicebanken

Servicebanken är en resurs för dig som arbetar med lösningar för lokal service. Här hittar man verktyg, metoder, goda exempel och inspiration på hur man kan jobba med service i samverkan på ens ort. Materialet är en sammanställning från de samlade lärdomarna från Hela Sverige ska levas (HSSL:s) pilotprojekt Service i samverkan.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 14/2020

Kommuner och samhälleligt företagande – behov av nya organiserade modeller för landsbygdens serviceproduktion

Föreningsverksamhet och särskilt byaföreningsverksamheten har traditionellt spelat en betydande roll som upprätthållare av landsbygdens service och livskraft. Det är ändå viktigt att ta i beaktande, att serviceproduktionen kräver åtaganden, regelbundenhet och långsiktighet. Man kan inte förutsätta att föreningarna bär detta ansvar själva med frivilliga krafter. För att stöda landsbygdens frivilliga serviceproduktion är det behov av att finna nya, hållbarare organiserade modeller.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 10/2020

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 03/2020

Lågstadiet är en livskraftsinvestering för landsbygdskommunen

En skola som stängdes för några år sedan är Södra Vallgrund skola i Korsholms kommun.
Bildkälla: Södra Vallgrund skola

Enligt statistiken har 518 lågstadier nedlagts i Finland under åren 2011-2018. Av nedläggningarna hänförs 66,2 procent till landsbygden. Det här betyder att de genomsnittliga skolresorna har blivit längre, särskilt på glesbygden. För en elev på glesbygden innebär det här nästan 7 gånger längre skolresa än för en elev i ett landsbygdscentrum. De längre skolresorna återspeglas även i att det på landsbygden bor en allt större andel av befolkningen med över 20 kilometer till närmaste lågstadium.

En minskad tillgänglighet av lågstadier är också kopplad till befolkningsutvecklingen i lågstadiernas närområden, för efter att lågstadiet indragits ökar befolkningsförlusterna i skolans närområde (inom 5 kilometer från lågstadiet).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Samhälleliga företag gynnar lokal gemenskap

Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida

Den 25 september ordnade Aktion Österbotten ett seminarium om samhälleligt och socialt företagande inom ramarna för sitt projekt Innospiration Österbotten. Verksamheten för samhälleliga företag börjar ofta på gräsrotsnivå och har som syfte att lösa lokala problem genom att erbjuda sådan service som saknas på orten. Det är frågan om ett koncept, inte en juridisk företagsform, vilket innebär att även föreningar kan verka som samhälleliga företag. De sociala företagens syfte är att skapa arbetstillfällen, särskilt för partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Tre av fyra svenskar oroar sig för glesbygdens utarmning

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard spanar över landet i varje nummer av organisationens nyhetsbrev. En nypa sanning, en nypa humor, en å annan känga och massor med hyllningar, som Terese ser det, och garanterat 100 procent ruralt perspektiv.

Månadens oro: Tre av fyra svenskar oroar sig för att glesbygden ska utarmas så mycket att det inte går att bo där. Det folk oroar sig för är just de frågor som Hela Sverige ska leva driver: närhet till vård, trygghet, skolor och barnomsorg. Förutom denna oro, tar hon också upp Månadens urban, Månadens rural och Månadens soundtrack.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Närpes framgång kan visa väg för andra orter

Forskaren Michael Kull från Nordiska ministerrådets forskningscenter Nordregio har identifierat faktorer bakom 14 nordiska landsbygdsorters framgång, bland dem Närpes. Kull påpekar att de nordiska länderna verkar under ganska likadana samhällsramar och förutsättningar, men något har gjort just dessa orter framgångsrika, och det är faktorer han velat identifiera. Det finns en del sådana som är gemensamma för de framgångsrika orterna i studien, t.ex. en stark företagaranda och tillgång till service.

I tisdags (1.10) var så Kull i Närpes för att berätta om resultaten under ett seminarium. Han kunde då bland annat konstatera att Närpes ställning som inflyttningskommun befästs med färska siffror från Statistikcentralen, men liksom med övriga orter i undersökningen, är det inte den enda faktorn som står bakom framgången, utan det handlar om en kombination av flera olika saker.