Temanätverket Habitability kör i gång med första utbildningsdagen

Fyren Rajakari på ön med samma namn i Erstan                                                          Bildkälla: Wikimedia Commons

För första gången någonsin finns det nu ett verktyg uttryckligen för utvecklingen av öar och mindre samhällen, präglade av sin närvaro till vatten. Konceptet bobarhet, Habitability, är nära besläktat med FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. Men där hållbarhetsmålen kan kännas globala och lite abstrakta, tar bobarhetskonceptet ner frågorna på en mycket lokal nivå. Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, gemenskap o.s.v. – i korthet: det som förutsätts för att kunna vara ett hållbart samhälle, som kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet eller vattenområdet.

Bobarhetskonceptet utvecklades på ön Kökar, Åland, under åren 2018-2020. En bobarhetsanalys görs genom att mäta hur samhället mår inom sju olika delområden: platsidentitet, energi, kommunal service, miljö – både på land och till havs, lokal ekonomi, färskvatten och välmående människor. Mätningarna görs genom 45 olika indikatorer.

Nationellt skärgårdsnätverk kring bobarhet skapas

Gullkrona i Skärgårdshavet                                                                                    Bildkälla: Wikimedia Commons

Finland är ett av de länder med mest skärgård och vattendrag i Europa. Här finns mer än 500 öar med heltidsbosättning och nästan 20 000 öar med deltidsbosättning, utan fast vägförbindelse. Medräknat Åland har landet cirka 100 000 invånare, som kan klassas som skärgårdsbor. Men många av öarna längs Finlands kust och i inlandet har en minskande befolkning, svag attraktionskraft för inflyttning och kraftig säsongsvariation på grund av ett starkt turismtryck.

Nu ska konceptet habitability användas för att analysera öarnas bobarhet och skapa ett nationellt nätverk på gräsrotsnivå. Arbets- och näringsministeriet har genom Egentliga Finlands förbund beviljat Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi finansiering för ett temanätverk, som pågår till och med 2023. Samarbetsparter är 12 Leader-grupper med skärgårdsområden, samt föreningen Finlands Öar rf. Totalbudgeten för nätverket är 250 000 euro.

Mer info finns i Åbo Akademis pressmeddelande.

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

ESIN och FÖSS gav utlåtande om skärgårdstrafiken

Bilfärja mellan Pargas oh Nagu
Bildkälla: Wikimedia Commons

Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) har kommit med ett utlåtande (på finska) om skärgårdstrafiken. European Small Islands Federation (ESIN) har även, på FÖSS begäran, skrivit ett utlåtande (på engelska).  Förslaget från kommunikationsminister Anne Berner (C) går ju ut på att ta betalt för skärgårdstrafiken. En enkel resa skulle kosta minst 10 euro och varutransporter tiotals euro redan om de överstiger 25 kilo. Jordbrukare har räknat ut att normala transporter av foder och mjölk kunde medföra kostnader på tiotals tusen euro om året.

Enligt kommunikationsministeriet ska avgifterna förbättra servicen och skapa en marknad för digitala tjänster, men Stefan Wallin (Sfp) har svårt att tro att förslaget förverkligas i den form som nu är.

ESIN har hållit årsmöte i Grekland

Takorganisationen för Europas alla små öar, European Small Islands Federation (ESIN), har hållit årsmöte, Annual General Meeting (AGM), 22-24.9 på ön Kastellorizo i Grekland. Årsmötet beslöt att härefter hålla vartannat AGM i Bryssel för att få större synlighet och bättre lobbningsmöjligheter. ESIN AGM 2016 kommer alltså att gå av stapeln i Bryssel. Från Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) avtackades Pia Prost för sina fyra år i ESIN:s styrelse. FÖSS nya representant i ESIN:s styrelse är nu Micaela Jansson med Julia Ajanko som suppleant.

Läs Janssons intressanta rapport från mötet i Grekland på webbplatsen foss.fi.