Kategorier
2021 Nyhetsbrev 07/2021

Påverkar pandemin urbaniseringen? – se videoreportage

Yle - logoI och med pandemin har distansarbetet blivit mer regel än undantag och många förverkligar drömmen om att flytta till landsbygden. Men syns det här redan i statistiken? Johan Gullmets, som gör videoreportage för Yle Arenan, träffar en nyinflyttad familj i Karis, ställer frågor till fastighetsmäklare och forskare.

Avsnitt 13: Sätter pandemin käppar i hjulet för urbaniseringen? finns att ses på Yle Arenan.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 07/2021

SLF söker en projektledare/sakkunnig inom landsbygdsutvecklingsfrågor

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 01/2021

Bredbandspolitik och landsbygdens vardag diskuteras i kunta.tv-kanalen

Hörs det? Det här verkar vara en av de vanligaste frågorna under det senaste året. När ungefär 1,2 miljoner arbetstagare bytte till distansarbete, minskade behovet att resa, men ökade behovet av att flytta information över nätverk – både från permanenta som från fritidsbostäder.

Välkommen att lyssna och delta i en konstruktiv diskussion 18.1 kl. 13-15.30 om det digitala samhällets grundläggande fråga: läget och betydelsen av ett omfattande och fungerande datanät på landsbygden.

Mer info med programmet finns (på finska) på webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Deltidsboende på Kimitoön planeras få värdecheck om de skriver in sig i kommunen

Många finländare som under coronapandemin flyttat ut till sin fritidsbostad för att distansjobba har fortsatt med distansarbetet långt in på hösten. Nu vill Kimitoöns kommun göra det enklare för deltidsboende i kommunen att skriva sig permanent på sommarstugan.

Enligt Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg planeras en sedel, en värdecheck som fritidsboende får för att köpa planeringshjälp. Med checken går det enkelt att få hjälp av en planerare på Kimitoön, som berättar vad för åtgärder som behövs för att få sin sommarstuga omvandlad till en åretruntbostad. Man kan också få rabatt på kommunal planering. Idén måste dock godkännas av politikerna.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 18/2020

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 10/2020

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 09/2020

Gratis kontorsutrymmen ska locka distansarbetare till skärgården

Bildkälla: http://www.kemionsaari.net

Distansarbetare på Kimitoön kan fram till årets slut låna kontorsutrymmen i Dalsbruk på kommunens bekostnad. Roger Sjöqvist från Dalsbostäder säger att man kan ringa honom lite på förhand så kommer man överens om när och hur man behöver kontoret. Rummen är möblerade och det ingår Internet och sociala utrymmen. Rummen kan utnyttjas högst tre dagar per bokning. Det finns även mötesrum som är tänkt för dem som behöver lokalen bara för några timmar. Kontorsrummen finns på sjätte våningen i ett av fyra höghus mitt i Dalsbruk, vilka byggdes ursprungligen för att förbättra boendestandarden för fabriksarbetarna på 1970-talet.

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Landsbygden, byarna och flerplatsboende är den nya megatrenden

Den globala coronakrisen har för alltid förändrat våra sätt och vanor. Vi har blivit tvungna att begränsa vår rörlighet och undvika möten med andra människor. I byarna har vi tillsammans ordnat med hjälp för riskgrupper, t.ex. för butiksärenden och för uträttande av andra ärenden. Under krisen är det viktigt att gynna lokala produkter och tjänster. Vi har möjlighet att stöda företagen under denna svåra tid genom att nyttja deras tjänster och köpa deras produkter.

Enligt en Yle enkät är det vanligaste drömhemmet för finländarna beläget på landsbygden. Upp till en miljon finländare överväger seriöst att flytta till landet enligt en färsk undersökning av tidningen Maaseudun Tulevaisuus.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Coronakrisen, landsbygden, distansarbetet och smarta byar

Vändningen mot ett mer positivare synsätt på distansarbete sker just nu, anser Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på Svenska lantbrukssällskapets förbund (SLF), som länge har förespråkat distansarbete och platsoberoende arbete. Hon tror att många värdesätter livet på landet på ett helt nytt positivt sätt, där saker som kanske förr känts som en belastning (fysiska avstånd till centra, jobb, pendling året runt) har nu vänt till en fördel. Backgren, som tror att beviset för att platsoberoende arbete och distansarbete fungerar och består efter krisen, är medveten om att alla inte kan jobba på distans. Men coronakrisen har visat att allt fler kan göra det och möjligen uppstår ett helt nytt förhållningssätt till fysiska kontor.

Krisen slår emellertid hårt mot näringslivet och speciellt på landsbygden där det finns många små- och mikroföretag.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 06/2020

Sex sakfrågor som kan gynna landsbygden

Utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet visar att det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren. Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande att locka många bosättare, men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.

Sitras framtidsexpert Mikko Dufva säger till Yle Uutiset, att förändringen inte syns i befolkningsprognoserna, men att det inte på något sätt är omöjligt. Man har lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Platsoberoende arbete och hållbarhet huvudtema på finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

Då den sextonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hålls i Lovisa 10-11.9.2020 är huvudtemat platsoberoende arbete och hållbarhet. Andra teman är bl.a. smarta byar och smarta företag. Festmiddag hålls på torsdagskvällen (10.11) och under fredagen publiceras även en resolution. Webbplatsen www.landsbygdsriksdagen.fi uppdateras efterhand med program, anmälningsdatum, samt aktuella ämnen som berör landsbygdsutveckling. Det finns även en Facebook-sida, www.facebook.com/finlandssvensklandsbygdsriksdag. Uppgifterna ingår i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för november månad.

SILMU rf:s nyhetsbrev November 2019 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 05/2019

Parlamentarisk arbetsgrupp föreslår ekonomiska förmåner gör att gynna det rurala Finland

Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden publicerade i onsdags (27.2) åtgärder för att stöda landsbygden. Det skulle behövas satsningar på infrastruktur, företag, bioekonomi, turism, tjänster och skatteförmåner. Ny miljöteknologi kan vara en lösning. Hilkka Vihinen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke menar att urbaniseringen hänger ihop med fossila bränslen, som gör det enkelt att transportera energi i ett väldigt kompakt format, vilket har gynnat centraliserade lösningar. Sol-, vind- och vattenenergi finns däremot att tillgå nästan överallt, samtidigt som plasten byts ut mot träbaserade produkter och nya produktionstekniker kan flytta produktionen närmare konsumenterna.

Vihinen ifrågasätter tesen om att urbaniseringen är oundviklig och säger att hon inte anser att landsbygden måste hållas bebodd, men att det finns enorma möjligheter i samspelet mellan glesbygden och städerna som kan gynna hela Finland.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Livskraft i skärgården med fritidsboende, turism, distansarbete och skärgårdsmat

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att de förändringar i byggnadslagstiftningen som skrivits in i regeringsprogrammet, med vilka man strävar efter att underlätta omvandlingen av fritidsbostäder till permanenta bostäder, är mycket välkomna. ”Skärgårdens framtida utveckling stöds av en ökning av arbete och boende på deltid och heltid i kombination med arbete i olika centra, av turism- och upplevelseekonomins utveckling i kombination med den lokala mat- och småföretagskulturen, och av att kommunikationer och datatrafik fungerar väl.  Skärgårdsområdena har betydande styrkor och möjligheter att tillsammans med sina landskap aktivt och tillitsfullt bygga sin framtid”, säger Leppä. Det nationella skärgårdsprogrammet 2017-2019 offentliggjordes och överlämnades till den för skärgårdspolitiken ansvarige jord- och skogsbruksministern Leppä den 20 juni 2017 i riksdagen.

Läs mer på webbplatsen mmm.fi.

Skärgården och vattenområdena är geografiska särdrag för Finland och en del av den nationella identiteten i vårt land. I Finland finns det 52 500 km2 hav, 56 000 sjöar som omfattar minst 1 hektar, 36 800 km älvar som är minst 5 meter breda och 76 000 öar som omfattar minst 0,5 hektar, och om man räknar med skär och gölar har Finland 179 000 öar och 188 000 sjöar.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

conceptDet finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 28/2015

Bredband stärker landsbygden visar ny studie

Undersökningen Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernätUnder de senaste åren har den svenska kommunen Linköping i Östergötland genomfört ett ambitiöst arbete för att fibrera landsbygden och därmed öka möjligheterna för människor att bo och verka i hela kommunen. I en ny studie, Effektstudie fibernät – utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd, undersöktes effekterna av de satsningar som vidtagits. Studien genomfördes av en oberoende forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten har nu sammanställts och är till stora delar positiva, för bredband i form av fiber har lett till en bättre vardag och en förbättrad framtidstro. Människor upplever t.ex. att de fått ökade möjligheter att arbeta hemifrån, samtidigt som det även har blivit lättare att driva företag. Den genomgående frågan i studien är om det varit värt insatserna, och slutsatsen är i detta avseende mycket tydlig:

”Det korta sammanfattande svaret … är att det finns stöd i undersökningens resultat för att hävda att landsbygdens utvecklingsmöjligheter förstärkts genom fiberutbyggnaden.”

Uppgifterna är från Byanätsforums senaste nyhetsbrev (nr 4, augusti 2015).