Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanslutningar som upprätthåller föreningshus sammanlagt 2 150 000 euro för att täcka kostnaderna för underhållet av föreningshus i form av s.k. coronastöd. Med understödet vill man stödja verksamhetsförutsättningarna för och kontinuiteten i verksamheten för sammanslutningar som upprätthåller föreningshus.
Läs mer i pressmeddelandet från undervisnings- och kulturministeriet.
Finlands Byar rf ordnar i samarbete med Finlands Hembygdsförbund ett infotillfälle angående coronastöd för sammanslutningar som upprätthåller föreningshus. Tillfället hålls via Teams tisdagen den 7 september kl. 17.30-18.30. Under info-tillfället går man igenom bidragsansökan. På begäran om förtydligande från bidragsmottagare i en tidigare ansökan gås även detta igenom.
Mer info med länk till anmälningsblankett (anmälan senast 6.9) finns (på finska) på Facebook.
Här nere följer ett meddelande i svensk översättning (finska texten finns på webbplatsen kotiseutuliitto.fi) om coronastöd för föreningshus som kan sökas i augusti:
Preliminära uppgifter: Ansökan om coronastöd för föreningshus i augusti
I mitten av augusti öppnar undervisnings- och kulturministeriet en ansökan om understöd ur coronastödpaketet, som ska stödja föreningshusoperatörerna i att täcka husens underhållskostnader. Ansökningstiden för stödet är öppen i tre veckor. Startdatum för ansökan meddelas senare.
Hur kan landsbygden och skärgården bli attraktiva miljöer för ny företagsverksamhet, speciellt för kvinnor och ungdomar? Webbinariet hålls 14 juni kl. 10-12 och arrangeras av Finlands landsbygdsnätverks tematiska arbetsgrupp Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden.
Uppgifterna är från webbplatsen kalenteri.maaseutu.fi. Länk till anmälan finns på webbplatsen e.eventos.fi.
Livet efter pandemin – en ny rural verksamhetsmiljö?
Inspirationswebbinarium
Måndagen den 31.5. kl. 10.00-12.00
Inledning och välkommen
Ann-Sofi Backgren
Koordinator och samordnare för temagruppen ”Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden”
Hur vi som företag tänker kring hållbarhet och samhällsansvar?
Suvi Markko
VD Dermoshop Ltd
Co-creation/samskapande: ”Tillsammans med-tänk” på uppgång. Partnerskapsavtal enligt svensk modell – något för Finland, hur och varför?
Kenneth Nordberg
Projektforskare vid Åbo Akademi, Vasa
EXEMPEL: Samverkan på lokal nivå. Varför och hur? My Bromarv Ab och projektet My Bromarv (LEADER-projekt)
Mårten Johansson
Pensionerad stadsdirektör i Raseborg, nu företagare och krögare
EXEMPEL: Föreningslivet förändras. Vad är en modern förening? Projektet Moderna föreningar (LEADER-projekt)
Toni Sjöblom
Projektledare/POHY
Avslutande kommentarer och diskussion
Ann-Sofi Backgren
Arrangör: Temagruppen Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden vid Landsbygdsnätverket.
Anmäl dig till evenemanget senast 28.5.2021 kl. 12.00: https://e.eventos.fi/forms/maaseutu/efe90e6c-b2e8-11eb-a21a-ee6a04371b85.
Läs mer: https://www.facebook.com/events/529824178052198.
Vad ryms i landsbygdsnätverkets bisarra år 2020, det digitala språngets år? Bakom oss har vi ett jobbigt år. Få kan ignorera coronan, när man ska berätta om årets händelser. Bekanta er med landsbygdsnätverkets verksamhetsberättelse (på finska).
Verksamhetsberättelsen, Maaseutuverkoston toimintakertomus 2020, kan läsas på webbplatsen readymag.com.
Coronarestriktionerna har stängt en stor del av föreningshusen och nu funderas det över hur man ska klara av driftskostnaderna, då det inte finns inkomster. Stödpaketet till kulturen hjälper även föreningshusen i detta svåra läge.
Största delen av föreningshusen, alltså arbetarföreningshus, ungdomsföreningshus, byagårdar och andra gemensamma samlingslokaler som föreningarna äger, har delvis eller helt varit stängda i över ett år. På grund av inställda evenemang och avbruten hobbyverksamhet har hussamfundens inkomster upphört. Samtidigt som det tillkommer på normalt sätt obligatoriska underhållskostnader för husen. Både lokal hobby- och kulturverksamhet, samt bevarandet av husens byggnadsarv är hotat.
Läs hela meddelandet på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.
OBS! Förhandsanmälan senast på fredag 30.4 kl. 12 via denna länk.
I och med pandemin har distansarbetet blivit mer regel än undantag och många förverkligar drömmen om att flytta till landsbygden. Men syns det här redan i statistiken? Johan Gullmets, som gör videoreportage för Yle Arenan, träffar en nyinflyttad familj i Karis, ställer frågor till fastighetsmäklare och forskare.
Avsnitt 13: Sätter pandemin käppar i hjulet för urbaniseringen? finns att ses på Yle Arenan.
Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens webbinarium 25.3.2021 med rubriken Smart landsbygd 2.0 föreläste Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Rönnblom har studerat hur landsbygden skapas i några olika policyer utifrån vilka problem och lösningar som skrivs fram. Utifrån En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/2009: 167) skissar Rönnblom landsbygdens problem och ansvar.
REKO, som står för rejäl konsumtion, bygger på att producenter säljer varor (främst matvaror) direkt till konsumenter, utan mellanhänder. Det här konceptet med REKO-ringar, som Thomas Snellman är upphovsman till, växte efter år 2013 först i Finland med nya ringar här och där, för att sedan sprida sig till Sverige och Norge där användarna är fler än i Finland.
Konceptet har sedan tagit sig över till Nordamerika, först till Kanada och sedan till USA där det sparkades igång våren 2020 som en följd av coronaläget. Det finns ringar i Idaho och Wisconsin. Närmare tio andra delstater har kontaktat Snellman för att fråga om råd.
Det senaste året har i ett ord varit exceptionellt. Utan tvekan har vi genomlevt den mest betydande generationsupplevelsen under 2000-talet hittills, som folk kommer att dra sig till minnes i mången gungstol och som är mer vittgående än klimat- och hållbarhetskonflikten mellan människa och natur.
Närmatsprodukternas REKO-direktförsäljningsringar, som Thomas Snellman är upphovsman till, har påskyndad av coronan nått ända till Australien. Verksamhet finns även i Finland och andra nordiska länder och fokus har redan varit på att stöda afrikanska kvinnliga entreprenörer.
Läs mer (på finska) på webbplatsen verdelehti.fi.
Det är känt att samhällsomvälvningar, även betraktade som revolutionerande, återgår över tiden till stor del till status quo, som de brukade vara. Detta är relaterat till samhällens flexibilitet mot förändring, d.v.s. förmågan att återställas efter en plötslig blindhet. Sensibiliteten och tiden för återställandet skiljer sig för olika kriser. Stora förändringar är långsamma. Dessutom är det bra att minnas, att kriser alltid är unika. De ger upphov till möjligheter till påverkan: exponerade sinnen kan berikas med nya idéer eller försöka agera annorlunda – förändringar är möjliga.
Läs mer (på finska) vad chefredaktören Torsti Hyyryläinen skriver i ledaren (Käänteen tekevä vuosi 2020) för tidningen Maaseutututkimus (vol 28, 2/2020) som har temat Maaseudut yhteiskuntien kestävyysmuutoksissa (Landsbygden i samhällens hållbarhetsförändringar).
Många finländare som under coronapandemin flyttat ut till sin fritidsbostad för att distansjobba har fortsatt med distansarbetet långt in på hösten. Nu vill Kimitoöns kommun göra det enklare för deltidsboende i kommunen att skriva sig permanent på sommarstugan.
Enligt Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg planeras en sedel, en värdecheck som fritidsboende får för att köpa planeringshjälp. Med checken går det enkelt att få hjälp av en planerare på Kimitoön, som berättar vad för åtgärder som behövs för att få sin sommarstuga omvandlad till en åretruntbostad. Man kan också få rabatt på kommunal planering. Idén måste dock godkännas av politikerna.
Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg