Kategorier
2021 Nyhetsbrev 13/2021

Ansökan om coronastöd för föreningshus

Föreningshus Wrethalla Ungdomslokal i Kimito
Bildkälla: Wikimedia Commons

Här nere följer ett meddelande i svensk översättning (finska texten finns på webbplatsen kotiseutuliitto.fi) om coronastöd för föreningshus som kan sökas i augusti:

Preliminära uppgifter: Ansökan om coronastöd för föreningshus i augusti

I mitten av augusti öppnar undervisnings- och kulturministeriet en ansökan om understöd ur coronastödpaketet, som ska stödja föreningshusoperatörerna i att täcka husens underhållskostnader. Ansökningstiden för stödet är öppen i tre veckor. Startdatum för ansökan meddelas senare.

Kategorier
2013 2021 Nyhetsbrev 12/2021

Webbinarium om livet efter pandemin – en ny rural affärsverksamhetsmiljö?

Ålands skärgård
Åländsk skärgård Bildkälla: Wikimedia Commons

Hur kan landsbygden och skärgården bli attraktiva miljöer för ny företagsverksamhet, speciellt för kvinnor och ungdomar? Webbinariet hålls 14 juni kl. 10-12 och arrangeras av Finlands landsbygdsnätverks tematiska arbetsgrupp Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden.

Uppgifterna är från webbplatsen kalenteri.maaseutu.fi. Länk till anmälan finns på webbplatsen e.eventos.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 11/2021

Inspirationswebbinarium om livet efter pandemin – en ny rural verksamhetsmiljö?

Livet efter pandemin – en ny rural verksamhetsmiljö?

Inspirationswebbinarium

Måndagen den 31.5. kl. 10.00-12.00

Inledning och välkommen
Ann-Sofi Backgren
Koordinator och samordnare för temagruppen ”Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden”

Hur vi som företag tänker kring hållbarhet och samhällsansvar?
Suvi Markko
VD Dermoshop Ltd

Co-creation/samskapande: ”Tillsammans med-tänk” på uppgång. Partnerskapsavtal enligt svensk modell – något för Finland, hur och varför?
Kenneth Nordberg
Projektforskare vid Åbo Akademi, Vasa

EXEMPEL: Samverkan på lokal nivå. Varför och hur? My Bromarv Ab och projektet My Bromarv (LEADER-projekt)
Mårten Johansson
Pensionerad stadsdirektör i Raseborg, nu företagare och krögare

EXEMPEL: Föreningslivet förändras. Vad är en modern förening? Projektet Moderna föreningar (LEADER-projekt)
Toni Sjöblom
Projektledare/POHY

Avslutande kommentarer och diskussion
Ann-Sofi Backgren

Arrangör: Temagruppen Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden vid Landsbygdsnätverket.

Anmäl dig till evenemanget senast 28.5.2021 kl. 12.00: https://e.eventos.fi/forms/maaseutu/efe90e6c-b2e8-11eb-a21a-ee6a04371b85.
Läs mer: https://www.facebook.com/events/529824178052198.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 10/2021

Ett besynnerligt år – landsbygdsnätverkets verksamhetsberättelse 2020

Vad ryms i landsbygdsnätverkets bisarra år 2020, det digitala språngets år? Bakom oss har vi ett jobbigt år. Få kan ignorera coronan, när man ska berätta om årets händelser. Bekanta er med landsbygdsnätverkets verksamhetsberättelse (på finska).

Verksamhetsberättelsen, Maaseutuverkoston toimintakertomus 2020, kan läsas på webbplatsen readymag.com.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 09/2021

Coronaläget alltjämt en plåga för föreningshusen – stödpaketet till kulturbranschen en hjälp

Bildkälla: suomenkylat.fi

Coronarestriktionerna har stängt en stor del av föreningshusen och nu funderas det över hur man ska klara av driftskostnaderna, då det inte finns inkomster. Stödpaketet till kulturen hjälper även föreningshusen i detta svåra läge.

Största delen av föreningshusen, alltså arbetarföreningshus, ungdomsföreningshus, byagårdar och andra gemensamma samlingslokaler som föreningarna äger, har delvis eller helt varit stängda i över ett år. På grund av inställda evenemang och avbruten hobbyverksamhet har hussamfundens inkomster upphört. Samtidigt som det tillkommer på normalt sätt obligatoriska underhållskostnader för husen. Både lokal hobby- och kulturverksamhet, samt bevarandet av husens byggnadsarv är hotat.

Läs hela meddelandet på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 09/2021

Ny rural livsmiljö efter pandemin? – delta i ett inspirationswebbinarium

OBS! Förhandsanmälan senast på fredag 30.4 kl. 12 via denna länk.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 07/2021

Påverkar pandemin urbaniseringen? – se videoreportage

Yle - logoI och med pandemin har distansarbetet blivit mer regel än undantag och många förverkligar drömmen om att flytta till landsbygden. Men syns det här redan i statistiken? Johan Gullmets, som gör videoreportage för Yle Arenan, träffar en nyinflyttad familj i Karis, ställer frågor till fastighetsmäklare och forskare.

Avsnitt 13: Sätter pandemin käppar i hjulet för urbaniseringen? finns att ses på Yle Arenan.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 07/2021

Landsbygden i ljuset av pandemin och framtidens organisationer under Landsbygdsriksdagen

Landsbygdsriksdagen på Kimitoön hösten 2022 - bildUnder den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens webbinarium 25.3.2021 med rubriken Smart landsbygd 2.0 föreläste Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Rönnblom har studerat hur landsbygden skapas i några olika policyer utifrån vilka problem och lösningar som skrivs fram. Utifrån En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/2009: 167) skissar Rönnblom landsbygdens problem och ansvar.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 01/2021

REKO-ringar finns redan i fyra världsdelar

REKO, som står för rejäl konsumtion, bygger på att producenter säljer varor (främst matvaror) direkt till konsumenter, utan mellanhänder. Det här konceptet med REKO-ringar, som Thomas Snellman är upphovsman till, växte efter år 2013 först i Finland med nya ringar här och där, för att sedan sprida sig till Sverige och Norge där användarna är fler än i Finland.

Konceptet har sedan tagit sig över till Nordamerika, först till Kanada och sedan till USA där det sparkades igång våren 2020 som en följd av coronaläget. Det finns ringar i Idaho och Wisconsin. Närmare tio andra delstater har kontaktat Snellman för att fråga om råd.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 21/2020

En minnesvärd jul 2020 för finländska byar och kvarter!

Det senaste året har i ett ord varit exceptionellt. Utan tvekan har vi genomlevt den mest betydande generationsupplevelsen under 2000-talet hittills, som folk kommer att dra sig till minnes i mången gungstol och som är mer vittgående än klimat- och hållbarhetskonflikten mellan människa och natur.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 20/2020

Coronan förde österbottniska REKO-närmatsringen hela vägen till Australien

Närmatsprodukternas REKO-direktförsäljningsringar, som Thomas Snellman är upphovsman till, har påskyndad av coronan nått ända till Australien. Verksamhet finns även i Finland och andra nordiska länder och fokus har redan varit på att stöda afrikanska kvinnliga entreprenörer.

Läs mer (på finska) på webbplatsen verdelehti.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Förändringens år 2020

Det är känt att samhällsomvälvningar, även betraktade som revolutionerande, återgår över tiden till stor del till status quo, som de brukade vara. Detta är relaterat till samhällens flexibilitet mot förändring, d.v.s. förmågan att återställas efter en plötslig blindhet. Sensibiliteten och tiden för återställandet skiljer sig för olika kriser. Stora förändringar är långsamma. Dessutom är det bra att minnas, att kriser alltid är unika. De ger upphov till möjligheter till påverkan: exponerade sinnen kan berikas med nya idéer eller försöka agera annorlunda – förändringar är möjliga.

Läs mer (på finska) vad chefredaktören Torsti Hyyryläinen skriver i ledaren (Käänteen tekevä vuosi 2020) för tidningen Maaseutututkimus (vol 28, 2/2020) som har temat Maaseudut yhteiskuntien kestävyysmuutoksissa (Landsbygden i samhällens hållbarhetsförändringar).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Deltidsboende på Kimitoön planeras få värdecheck om de skriver in sig i kommunen

Många finländare som under coronapandemin flyttat ut till sin fritidsbostad för att distansjobba har fortsatt med distansarbetet långt in på hösten. Nu vill Kimitoöns kommun göra det enklare för deltidsboende i kommunen att skriva sig permanent på sommarstugan.

Enligt Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg planeras en sedel, en värdecheck som fritidsboende får för att köpa planeringshjälp. Med checken går det enkelt att få hjälp av en planerare på Kimitoön, som berättar vad för åtgärder som behövs för att få sin sommarstuga omvandlad till en åretruntbostad. Man kan också få rabatt på kommunal planering. Idén måste dock godkännas av politikerna.

Läs mer på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 18/2020

Coronakrisen – städer och kommuner pejlar framtiden i ny rapport

Vad händer med arbetet, ekonomin, makten och städerna till följd av coronapandemin och hur inverkar pandemin på våra sociala relationer eller den teknologiska omställningen? Kommunförbundet bad städer och kommuner svara på dessa frågor mitt under den pågående coronapandemin, vilket resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet. I rapporten Korona ja tulevaisuuden kunnat – käännekohtia ja käänteentekijöitä skapas en helhetssyn på coronapandemins konsekvenser och nya åtgärder föreslås för att lösa de problem pandemin ger upphov till.

– Coronapandemin har abrupt rubbat våra grundpelare i vardagen. Coronakrisen har i ett slag förändrat sätten att arbeta, försvagat ekonomin, distanserat oss socialt från varandra, gjort det digitala språnget till en digital sprint, förändrat maktstrukturerna och ifrågasatt meningen med att bo i städer. Överraskningarnas år 2020 har klart visat att världen är allt mer oförutsägbar. Det visar att prognostisering är allt viktigare, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.

Läs mer på webbplatsen kommunforbundet.fi.

Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 18/2020

Om corona, distansarbete och engagemang i lokalsamhället – Peter Backa i intervju

Peter Backa hade tänkt fira sin 70-årsdag i Thailand med bl.a. ett träningsläger i thaiboxning. Men så kom coronapandemin och omkullkastade alla planer och i stället blev det en coronaanpassad hybridfest i Vasa.

En stor del av Backas liv har kretsat kring landsbygden och nästan hela sitt yrkesliv har han jobbat med landsbygden och landsbygdsfrågor. Ett av många avtryck som han lämnat är Aktion Österbotten, vars uppgift är att främja näringsverksamhet på landsbygden.

På frågan om han upplever att landsbygdens status har förändrats, säger han:
– Landsbygden har aldrig varit riktigt populär. Det har gått neråt länge. Jag ser inte något slut på det nu heller.

Om jordbruket menar Backa att det egentligen inte ens på landsbygden är en dominerande näring. Jordbruket har utvecklats från att alla har några djur och lite odlingar till att endast några få har enorma anläggningar. En bonde har ersatt tio andra och då måste de andra hitta på något annat, och det gör de inte alltid på landsbygden.

Sitra uppskattar att 70 procent av världens befolkning bor i städer år 2050 och spår att befolkningen i Finland kommer att dras till Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Men samtidigt framkommer det tydligt i enkäter att finländare vill behålla landsbygden bebodd. Trots detta syns det ännu ingen motsatt trend till urbaniseringen. Antagligen är det för tidigt att dra några slutsatser om huruvida coronapandemin kan vara startskottet för en ny trend, men klart är ändå att pandemin tvingat oss att snabbt anamma nya vanor.

– Det torde vara så att coronan lärt oss att det fungerar att arbeta på distans. Den insikten kan vara landsbygdens chans. Inom landsbygdsutvecklingen har vi talat om det här med distansarbete hur länge som helst. Men nu har vi alla fått en chock. Och om coronapandemin pågår tillräckligt länge så lär vi oss det här ordentligt, säger Backa. Sedan går det förstås inte att förbise teknikutvecklingen som undanröjt så gott som alla hinder för distansarbete.

Det är också mycket troligt att distansarbetet för med sig annat än insikten om att det faktiskt går rätt bra att jobba hemifrån. Många som jobbat hemma en längre tid kommer i något skede att sakna sina kolleger och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Det sociala behovet fyller folk genom att engagera sig i föreningar och lokala aktiviteter.

Distansarbete skulle med andra ord kunna leda till ett större behov att engagera sig i lokalsamhället, vilket svarar i sin tur rätt bra på ett återkommande politiskt resonemang om att det i slutändan är invånarna själva som måste hålla byn levande. Det är inte kommunens ansvar att styra upp det.
– Jag tror att det finns solidaritet för att ställa upp för byn, även om det har blivit mindre av det, säger Backa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladets e-tidning (1.11).