Efter ett mångårigt arbete inom organisationen lämnar Camilla Wahlsten posten som verksamhetsledare för Finlands svenska 4H. Finlands svenska 4H och Svenska lantbrukssällskapens förbund tackar Wahlsten för det arbete som hon gjort för att utveckla 4H organisationen.
Rekryteringen av en ny verksamhetsledare kommer att inledas inom kort. Under tiden sköts de operativa uppgifterna inom Finlands svenska 4H av verksamhetsledarens ställföreträdande Bettina C. Lindfors.
Pellinge är en ögrupp med 250 invånare i Borgå skärgård. Befolkningen på öarna blir mångfaldig via fritidsboende för det finns över 1800 sommarstugor och ett tillägg till befolkningen är också de 17 000 turister som besöker Pellinge skärgård. Pellinge är en aktiv ”by” med ett stort antal företag i förhållande till antalet invånare. Det finns många aktiviteter och evenemang på ön under hela året. Föreningsverksamheten är aktiv och samverkan mellan olika aktörer spelar en nyckelroll.
Med öbornas egna ord: ”Att bli utsedd till Årets nyländska by är en fin eloge för allt det arbete som görs och har gjorts på Pellinge. Som pellingebor har vi den fina möjligheten att vara aktiva och få förverkliga våra idéer och prova oss fram på vad som passar oss.
Välkommen till publiceringen av utvärderingen hur barns utbildningsmässiga och sociala rättigheter förverkligas i landsbygds- och skärgårdsområden, samt hur nedläggningar av grundskolor påverkar områdenas livskraft. Utvärderingen är beställd av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), delegationen för skärgårdsärenden (SANK) och Barnombudsmannens byrå. Utvärderingen är genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under perioden 9/2021 – 11/2022.
PBI Stiftelsen har utarbetat en vägkarta för Åbolands skärgård, d.v.s. Pargas och Kimitoön, för perioden fram till 2030, där man definierar vilken typ av infrastruktur som behövs för att skärgården ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt för att bli miljösmart, välfungerande och livskraftig. Vägkartan skapades i ett projekt som stöddes av Leader-gruppen I samma båt – Samassa veneessä. Förutom PBI Stiftelsen var Pargas stad, Kimitoön kommun och SANK (Skärgårdsdelegationen) nära involverade, liksom representanter för näringslivet och investerare.
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen välkomnar Dig till Kasnäs, Kimitoön den 26-27 oktober! Den sjuttonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen erbjuder insikter i aktuella teman, expertkunskap, presentationer av nya utvecklingsverktyg, unga aktiva röster – och möjligheter till interaktion, kontaktskapande och trevlig samvaro.
Landsbygdsriksdagen presenterar nya verktyg som svarar på olika utvecklingsbehov, och inspirerar till debatt genom konkreta exempel från skärgården och landsbygden. Landsbygdsriksdagen 2022 firar EU:s Ungdomens år genom att lyfta upp de ungas framtidsvisioner, utmaningar och möjligheter på landsbygden och i skärgården. Hur skapar de unga en hållbar framtid? Aktuella ämnen kring den nya EU-programperioden CAP27 och Smarta byar konceptet kommer att diskuteras.
I höst är det dags för den sjuttonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, vilken går av stapeln den 26-27 oktober på Kasnäs hotell på Kimitoön i Åboland. Programmet håller som bäst på att sammanställas, men redan nu är det klart att ungdomar och klimat är på agendan. Men även skärgårdsfrågor, CAP27 och smarta byar finns på programmet. Lokala värdar är Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry och Varsinais-Suomen Kylät ry – Egentliga Finlands Byar rf, samt Kimitoöns kommun Mer info kommer när programmet klarnar.
Vid frågor om Landsbygdsriksdagen kontakta Tiina Saaresranta, projektkoordinator för Leader-gruppen I samma båt, tel. 040 727 2477 eller e-post tiina.saaresranta@sameboat.fi.
Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla stora insjöar i landet. Så vad krävs av samhället för att människor ska kunna leva ett fungerande öliv och hur kan man locka fler att bli fasta öbor? Hur ser framtiden ut för skärgårdslivet?
Karaktäristiskt för den svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice som skola, vård, omsorg och kommunikationer.
Genom att delta i utbildningen inspireras du till att hitta din roll i Skärgårdshavets Unesco biosfärområde. Du lär dig mer om området och får verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. En biosfärambassadör har kunskap, intresse och engagemang att sprida information om biosfärområdet och dess verksamhet till andra.
Biosfärambassadörsutbildningen är öppen för alla intresserade. Du kan vara företagare, guide, föreningsaktiv eller något helt annat. Det handlar om fem träffar hösten 2021-våren 2022. Deltagande är avgiftsfritt. En lokal företagare eller förening kan också ansöka om att bli en biosfärpartner. Arrangörer är Skärgårdshavets Unesco biosfärområde, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Brahea vid Åbo universitet.
Uppgifterna med tidtabell för utbildningen och länk till anmälan (som görs senast 25.11) finns på webbplatsen biosfar.fi.
Landsbygdspolitiska rådet, skärgårdsdelegationen och barnombudsmannens byrå inleder en utvärderingsundersökning om tillgodoseendet av de kulturella och sociala rättigheterna för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden då grundskolor läggs ned. Samtidigt granskar man hur nedläggningarna påverkar livskraften i dessa områden.
Mer info finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.
Hur kan landsbygden och skärgården bli attraktiva miljöer för ny företagsverksamhet, speciellt för kvinnor och ungdomar? Webbinariet hålls 14 juni kl. 10-12 och arrangeras av Finlands landsbygdsnätverks tematiska arbetsgrupp Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden.
Uppgifterna är från webbplatsen kalenteri.maaseutu.fi. Länk till anmälan finns på webbplatsen e.eventos.fi.
Den populära dokumentärserien Veden saartamat (Omringade av vatten) av Petteri Saario har fått en uppföljare med fyra nya dokumentärer. Vi får se fyra särpräglade skärgårdar, där en levande skärgårdskultur kombineras med en storslagen och omväxlande natur. I de nya avsnitten får vi bekanta oss med en dristig och karismatisk ny generation skärgårdsbor.
Avsnitt 1: Rosala – Bengtskär – Örö (svenskt prat)
Avsnitt 2: Ön Suuri Jänkäsalo i Saimen
Avsnitt 3: Gustavs – Enskär
Avsnitt 4: Karlö
Uppgifterna är från webbplatsen arenan.yle.fi.
Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) håller ett webbinarium 3.12 kl. 10-12. Genom att initiera partnerskapslösningar mellan pilotkommuner i Svenskfinland är projektets målsättning att identifiera hinder och möjliggörande faktorer för nya partnerskapslösningar. Särskilt intressant är Idéburet offentligt partnerskap (IOP), en modell som kommit att bli allt populärare för partnerskapsavtal i Sverige.
På seminariet deltar Inga Narbutaite Aflaki, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet, med bred erfarenhet av partnerskapslösningar efter att ha samverkat med Sveriges kommuner och regioner och deltagit i Horizon 2020-projekt på temat partnerskap.
Under sitt möte 9.9 fick skärgårdsdelegationen ta del av landsbygds- och skärgårdsskolornas framtidsutsikter. Sedan år 1990 har man årligen stängt ca 100 grundskolor, vilket betyder att över hälften av landets grundskolor har nedlagts under de senaste 30 åren. Den här utvecklingen bekymrar skärgårdsdelegationen, eftersom stängningarna berör nästan kategoriskt landsbygdens och skärgårdens skolor.
– Skolan är mycket mer än enbart en utbildningsenhet. Skolan är ett viktigt livsvillkor för en mindre ort och de sociala nätverk som uppstår runt skolan har lokalt stor betydelse, säger skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist.
Regeringen har föreslagit att det stiftas en lag om stöd för byggande av bredband, vilket gör det möjligt att stödja byggande av bredband med statliga medel. Enligt skärgårdsdelegationen är det offentliga stödet för att bygga bredband i de områden där de inte byggs på marknadsvillkor ytterst viktigt. Det anslag som avsatts för stödet, fem miljoner euro, är dock otillräckligt.
Skärgårdsdelegationen understryker att snabba och driftsäkra bredband är absolut nödvändiga med tanke på en balanserad regionutveckling och regionernas livskraft. Fungerande bredband behövs särskilt i skärgårdsområden som till största delen är glesbebyggda.
Fyrar och navigering är temat för tidskriften Skärgårds sommarnummer (2/2020). I dessa tider när hemester och inrikesresande rekommenderas mer än någonsin, uppmanar tidskriften Skärgård oss att besöka Finlands fyrar och publicerar en lista med fyrar som finns på en udde eller ö man kan landstiga på, och därmed möjliga att besöka. Listan omfattar hela 60 fyrar, vilket ger oss resmål i 30 år om vi betar av två per sommar.
Tidskriften presenterar frivilliginsatser som görs inom Finlands Fyrsällskap för att bevara fyrarna och fyrkulturen och vi får också läsa en talkoarbetares erfarenheter under en vecka på Märkets fyr mitt ute i Ålands hav. Från bleke och värmebölja en dag, till frisk vind och hög sjö en annan. ”Det var nu lättare att förstå varför man byggt en skyddande stenmur på land, varför man inte byggt någon brygga och varför fönstren mot norr har förstärkts med järnbeslag. Nu var det ju ändå ”bara” vatten och inte ismassor som rullade in”, skriver Lena Långbacka.
Läs mer på webbplatsen abo.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg