Kategorier
2021 Nyhetsbrev 16/2021

OECD-rapport om välmående landsbygder presenteras i lunchwebbinariet Landet lär

Landsbygdsnätverket Landet lär webbinarier - logoI webbinariet den 21 september presenterar Gunnar Lindberg från Tillväxtverket en OECD-rapport, Rural Well-being:  Geography of Opportunities, om välmående landsbygder. I rapporten reflekterar OECD kring flera viktiga förändringar som har skett de senaste åren och hur de påverkar landsbygderna. Det handlar bl.a.om globalisering, digitalisering, klimatförändringar, samt demografiska förändringar, men även effekterna av Covid-19-pandemin. Rapporten ger även förslag på hur man kan mildra utmaningarna, dra nytta av möjligheterna och utveckla motståndskraft mot nya kriser.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 03/2021

Klimatanpassning i landsbygder i podden Landet

I och med förändringarna i klimatet är det viktigt att arbeta på två plan, dels med att få ner utsläppen, men dels att också jobba med klimatanpassning. Vi minskar sålunda vår sårbarhet men kan också ta vara på positiva effekter som kommer med ett förändrat klimat. Men vad innebär det här för landsbygden? I det här avsnittet av podden Landet tar man reda på vad som redan görs och vad som behöver göras.

Hundratjugonde avsnittet, Minskad sårbarhet, ökade möjligheter – om klimatanpassning i landsbygder, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 11/2020

Nationell utredning behövs om konsekvenserna av nedskärningarna i närskolenätverket

Ordföranden för riksdagens nätverk för byaverksamhet Katja Hänninen (vänst.) och ett antal andra medlemmar i nätverket har lämnat ett skriftligt spörsmål (på finska) till regeringen om konsekvenserna av nedskärningarna i nätverket av närskolor.

– Det finländska närskolenätverket har minskat kraftigt under de senaste åren. Enligt en färsk beräkning från Utbildningsstyrelsen finns det i Finland år 2040 nästan hälften färre grundskolor än nu. Även i städer och tätorter har närskolor stängts alltmer under de senaste åren, säger Katja Hänninen.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 06/2020

Sex sakfrågor som kan gynna landsbygden

Utvecklingsfonden Sitras rapport om utvecklingstrender under 2020-talet visar att det finns flera saker som pekar på att boende på landet kan komma att bli en trend under de tio kommande åren. Baserat på befolkningsprognoserna kommer storstäderna fortfarande att locka många bosättare, men landsbygden kan bli en motpol till den här utvecklingen.

Sitras framtidsexpert Mikko Dufva säger till Yle Uutiset, att förändringen inte syns i befolkningsprognoserna, men att det inte på något sätt är omöjligt. Man har lagt märke till flera saker som påverkar livskraften på landsbygden.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Lokalekonomidagarnas webbinarier

Det är dags för årets första lokalekonomiska webbinarium med temat Minskad klimatpåverkan och ökad lycka med lokala ekonomier. Webbinariet gästas av Helena Norberg-Hodge, en internationell pionjär inom lokalekonomi-rörelsen. Norberg-Hodge är grundare av Local futures (www.localfutures.org), författare till flera böcker och filmskapare. Webbinariet hålls den 4 februari kl. 8.30-9.30.

Målet med konferensen ”Lokalekonomidagarna” (LEK) var att skapa en arena för kunskap, erfarenhet och debatt om lokal ekonomi och kapitalförsörjning. Det övergripande och långsiktiga syftet med Lokalekonomidagarna är att medvetandegöra deltagarna om vilka problem och lösningar som finns inom ämnet lokal ekonomi. LEK ska vara en del av lösningen genom att problematisera, tillgängliggöra idéer, kunskap och kontakter, samt för att inspirera till handling. Lokalekonomidagarna är en mötesplats för att nätverka och utbyta kunskap. Sedan 2013 arrangeras Lokalekonomidagarna regionalt med lokala samarbetspartners på olika platser över hela Sverige.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till vårens webbinarier.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Förhållandet mellan staden och landsbygden behöver samordnas

Klimatförändringspolitiken och urbaniseringen har inkräktat på det naturförhållande som är viktigt för finländarna och gjort läget inflammerat mellan städernas och landsbygdens invånare. Risken är ett kulturkrig som bottnar i identiteter och som snarare hindrar än underlättar anpassning till ekologiska grundförutsättningar.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Pasi Mäenpää är docent i stadssociologi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands Byar rf:s stadsdelsutskott.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Hur står det till med Finlands landsbygd och städer? – diskussionstillfälle ordnas i Helsingfors

Vilket är förhållandet mellan landsbygds- och stadsborna? Vad är viktigt för dig i stadslivet, på landsbygden och i naturen? Vad och hur får landsbygdsbon producera och stadsbon konsumera? Borde relationen mellan landsbygds- och stadsborna återuppbyggas?

Välkommen till Helsingfors universitets institutionsbyggnad Porthania för att diskutera landsbygds- och stadsbefolkningen och deras förändrade relationer under urbanisering och klimatförändringar. Tillfället hålls 4.12 kl. 17.15-20.00 med Finlands Byar rf som arrangör.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 18/2019

Människan och havet – seminarium i Korpo om vårt förhållande till natur och djur i skärgården

Skärgårdsnaturen har, liksom vårt förhållande till den, förändrats genom tiderna. Vi har lärt oss att utnyttja och vårda den, samt anpassa oss tillsammans med den till olika miljöförändringar. Dessa erfarenheter och kunskaper, eller detta ”miljöarv”, är viktigt och värdefullt i sökandet efter hur vi tex. kan anpassa oss till framtida klimatförändringar. Likaså, är det essentiellt för planering och skötsel att utreda och förstå vilka olika förhållanden vi har till skärgårdens flora och fauna, vad det är med naturen vi uppskattar, eller inte.

Forum för Skärgårdsforskning inbjuder till diskussioner och presentationer kring vårt förhållande till natur och djur i skärgården. Seminariet hålls 29.11 kl. 10-15.30 vid Skärgårdscentrum Korpoström.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Skärgårdshavets vinterträff i Kasnäs har fokus på framtidens skärgård

Bildkälla: Skärgårdshavets biosfärområdes Facebook-sida

Under vinterträffen i Kasnäs 1.3, som arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde, sätts fokus på år 2050. Hur ser livet i skärgården ut då? Hur har klimatet förändrats på 30 år? Vad kan ha utvecklats till det bättre och hur ska vi tackla de hotbilder som finns? Vad kan vi göra för att bidra till ett livskraftigt skärgårdssamhälle?

Vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund ger sin framtidsvision av hur vädret och klimatet kan förändras på 30 år, medan forskare inom Åbo Akademis profileringsområde ”Havet” ser närmare på förändringar i naturen och samhällena i Skärgårdshavet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Ett mer hållbart nytt år 2019

”Ett nytt år med nya möjligheter” som man brukar säga. Inom landsbygdspolitiken har det nya året fört med sig en tvåårig temabetoning: En hållbar utveckling i landsbygdskontext. Som sådan har hållbar utveckling och dess mål länge varit en del av den nationella landsbygdspolitiken. Nu är målet att allt starkare lyfta landsbygdsområdenas roll som avgörande i den politiska diskussionen, utan att glömma utmaningarna.

Ett bra exempel är klimatförändringar. Landsbygdsområden kan spela en viktig roll för att mildra klimatförändringarna, samt att anpassa sig till dem. Det viktiga är att de olika behoven, resurserna, möjligheterna och verksamhetsmiljöerna beaktas i den nationella politiken, när klimatpolitiska beslut fattas. Detsamma gäller när man konkretiserar hållbara utvecklingsmål i en nationell kontext.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Christell Åström är Landsbygdspolitiska rådets generalsekreterare.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Landsbygden som offer eller hjälte i klimatförändringen – SYTY-ordföranden i föreningens nyhetsbrev

För kommande EU-finansieringsperiod är rentav 40 procent av CAP-miljarderna bundna till bekämpning av klimatförändringen eller anpassning till den. Hur det här görs, är upp till stor del för medlemsländerna att avgöra, för EU-kommissionens styrning i nationella CAP-strategier minskar.

Klimatförändringen förorsakar mångaslags utmaningar, även för vår landsbygd här i norr. Senaste år var sällsynt kall och fuktig, det här året hett och torrt. Skördeförluster uppstod från båda. Men förutom utsattheten så spelar landsbygden en stor roll vid klimatförändringen.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

SYTY-ordföranden blickar mot framtiden i föreningens senaste nyhetsbrev

Efter yran med Finland 100 år är blicken nu mot framtiden. Hur ser vårt land ut år 2117? Finns det mera, om den globala uppvärmningen med höjning av havsvattennivån som följd är utom vår kontroll? Eller har den geopolitiska förändringen gjort oss till den västligaste provinsen i Kina?

Organisationsaktörer stipulerade 2020-talets centralaste frågor i Ständerhuset 8.12 under statsminister Juha Sipiläs ledning. Dagens ord var disruption, en kraft som utmanar rådande verksamhetsformer och ersätter dem med nya, effektivare sätt att fungera, t.ex. drönare som flyger med färsk mat åt oss.

Förutom SYTY-ordförande Petri Rinnes hälsningar (här i förkortad form) i föreningens nyhetsbrev (9/2017) kan man även läsa om Leader-gruppernas riksomfattande julkalender, byanyheter från Mellersta Finland, förnyandet av Leadersuomi.fi-sidorna och Aseman Lapset ry:s Walkers-auto. SYTY:s hemsida finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Säg din åsikt om landsbygdspolitikens framtid

EU:s pågående finansieringsperiod upphör år 2020, men beredandet av följande period för den gemensamma jordbrukspolitiken har redan börjat. Kommissionen vill nu genom en enkät få in åsikter som hjälp i arbetet. Enkäten är öppen till 2.5.

Det har skett stora förändringar efter att man kom överens om linjedragningar för nuvarande finansieringsperiod: producentpriserna har sjunkit, handelspolitiken har förändrats och EU har förbundit sig till nya klimatmål. Med det här i bakgrunden, så grunnar man på om medlen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik ger det som krävs för ett lönsamt jordbruk, en livskraftig landsbygd och klimatförändringen. Många nya möjligheter, som bio- och kretsloppsekonomi samt digitalisering, behöver involveras mer.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Globala klimatmål kräver förändringar på lokal nivå

jordgloben-mellan-tva-handerDet demokratiska systemet ställs inför stora utmaningar då klimatavtalet i Paris ska diskuteras på nytt i Marrakech. Kulturgeografen och landsbygdsforskaren Ulla Herlitz, samt arkitekten och landsbygdsutvecklaren Hans Arén skriver på webbplatsen Land.se att det krävs förändringar ner på kommunnivå för att göra samhället miljömässigt hållbart, och deras förslag är en första samhällsnivå som är inspirerat av det utvecklingsarbete som redan pågår på landsbygden runt om i hela Sverige.

Finns det ett reellt inflytande, så ökar medborgarnas vilja att medverka i centrala beslut. Men enligt Herlitz och Arén krävs det att demokratins former utvecklas. Den första samhällsnivån ska vara en möjlig, lagstadgad demokratisk organisation i en kommundel, där legitimitet ges åt det offentliga samtalet och lokala beslutsfattandet. De tror att det blir helt avgörande för en bygds hållbara framtid att det finns en första samhällsnivå där människor kan ta ansvar och mötas med respekt som en del i det kommunala arbetet.

Läs mer i länken ovan.