Kategorier
2021 Nyhetsbrev 06/2021

Framgångar och utvecklingsbehov – utvärdering av MANE

Utvärderingen av Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) 2016-2020 har slutförts, Maaseutupolitiikan neuvoston arviointi 2016-2020. Utvärderingen lyfte fram de goda resultaten som hör till MANE:s verksamhet, men gav också förslag på hur man kunde utveckla MANE:s verksamhet och strukturer ytterligare.

Resultaten av utvärderingen visar att de uppgifter som tilldelats MANE anses korrekta, även om uppgifterna är omfattande och många i förhållande till resurserna.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 15/2020

Leader-effekter i podden Landet

Hur vet man om Leader-projektet kommer att leva vidare efter att själva projekttiden är slut och hur skiljer man på resultat och effekter och hur länge är det rimligt att mäta effekter av ett projekt? Alla dessa frågor försöker man ge svar på i det här avsnittet av podden Landet, i vilket medverkar Mats Holmquist, Fil Dr i arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad., Krister Olsson, verksamhetsledare, Leader Bohuskust och gränsbygd, samt Mia Ekegren, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Väst, projektägare Mat och folk.

Hundrafjortonde avsnittet, Leaders mervärden och effekter – om skillnaden, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 02/2020

Stärka främst Leader-principerna och förnya förvaltningsmodellen – rekommendationer i Leader-utvärdering

Syftet med publikationen Leader-toimintatavan arviointi – Maaseutuohjelma 2014-2020 (Utvärdering av Leader-arbetet – Landsbygdsprogrammet 2014-2020) var att utreda hur Leader-strategin har implementerats och vad dess mervärde är. Med Leader-strategin avses helheten som utformas av Leader-principerna (områdesbaserad, nerifrån och upp, lokalt partnerskap, mångsektoriell, innovativitet, interregionalt och internationellt samarbete och nätverksbildning) och förvaltningsmodellen. Kärnan i utvärderingen var utvärderingen av förhållandet mellan Leader-principerna och förvaltningsmodellen. Utvärderingens viktigaste iakttagelser och slutsatser:

  • Leader-arbetet är ett etablerat sätt att utveckla landsbygden i Finland
  • förvaltningsmodellen för Leader fungerar relativt väl, men det behövs mod till förnyelse
  • Leader-principerna är allmänt accepterade, men tillämpningen varierar
  • Förvaltningsmodellen bidrar till att tillämpa principerna, men det finns spänningar
  • Leader har det största mervärdet i socialt kapital och lokalkännedom och
  • Leader-arbetet ska stärkas i framtiden.

Rekommendationerna i utvärderingen gäller främst att stärka Leader-principerna och förnya förvaltningsmodellen.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 08/2019

Utvärdering av REKO-ringar tas upp i lunchwebbinariet Landet lär

REKO-ringar har blivit ett populärt komplement till den befintliga handeln på flera platser i Sverige, men vad har ringarna inneburit för producenter och konsumenter, och har de någon effekt på landsbygden i sin helhet? I kommande webbinarium presenterar Mia Magnusson, projektledare för Hållbar Landsbygd Sjuhärad, Sveriges första utvärdering av REKO-ringar. ”REKO-ring är relationsmat som ger många ringar på vattnet. Den ökar förståelsen för matproduktion, ger fler lokala investeringar och ger glädje och framtidstro för lokala livsmedelsproducenter”, säger Magnusson.

Projektet har studerat REKO-ringar i Sjuhärad med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer, varav en av slutsatserna är att både producenter och konsumenter anser att REKO-ringen har en positiv påverkan och ger ett värde utöver själva köpet. ”REKO-ringar bidrar till ett mer hållbart samhälle i alla dimensioner, och i webbinariet berättar jag om fler slutsatser och hur vi kom fram till dem”, säger Magnusson.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 7.5 kl. 12-12.45.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Skärgårdspolitiken förväntas förnya sig

Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.

Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena, samt på antalet personer som bor i skärgården. Vad gäller öronmärkning av skärgårdstilläggen, som skärgårdsborna hade önskat, sägs det i utvärderingen att detta inte är motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

EU:s landsbygdsutveckling under luppen

Bildkälla: Europeiska kommissionen

Medborgare från hela EU kommer att få chansen att förbättra EU: s sätt att stöda landsbygdsutveckling tack vare ett offentligt samråd från Europeiska kommissionen som inleddes den 22 januari – Utfallet av programmen för landsbygdsutveckling mellan 2007 och 2013. Alla privatpersoner och organisationer är välkomna att delta i samrådet. Man tar särskilt emot bidrag från jordbrukare, förädlingsföretag, detaljister, grossister, privatpersoner bosatta på landsbygden, nationella myndigheter, regionala myndigheter, näringslivsorganisationer (t.ex. branschorganisationer och handelskammare), icke-statliga organisationer och civilsamhällets organisationer, samt andra myndigheter.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Landsbygdsprogrammets regionalekonomiska betydelse ska utredas

Genom ett öppet anbudsförfarande söker jord- och skogsbruksministeriet ett forskar-/utvärderingskonsortium att utreda landsbygdsprogrammens sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan. Arbetet består av tre steg:

  1. Kartläggning av landsbygdens nuvarande läge (näringsstrukturen, företagandet o.s.v.);
  2. Åstadkomma en analysmetod för att utreda uppkomsten av landsbygdsprogrammets sysselsättnings- och regionalekonomiska inverkan;
  3. Utvärdering av sysselsättningen och den regionalekonomiska effekten för åren 2019, 2021 och 2023.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 02/2016

Landsbygdsprogrammet viktigt för den finländska landsbygden

Rapporten Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelman 2007–2013 jälkiarviointiÅtgärder genom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har tydligt dämpat den negativa utvecklingen i landsbygdsområdena: Landsbygdsprogrammet är i dag det viktigaste näringspolitiska programmet, om man ser till den finländska landsbygden. Detta framgår av rapporten från efterhandsutvärderingen av landsbygdsprogrammet. En brett sammansatt utvärderingsgrupp genomförde den externa efterhandsutvärderingen: i arbetet deltog Suomen Aluetutkimus FAR/Aluekehityssäätiö tillsammans med Pellervon taloustutkimus PTT, Fin-Auguuri Oy, AIKOPA vid Uleåborgs universitet och miljöforskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. I utvärderingen lyftes vissa utvecklingsobjekt fram, såsom svårigheterna med utveckling genom försök och en flexibel verksamhet, att potentiella aktörer och verksamheter hamnar utanför programmet, samt svårigheterna med att bygga upp större helheter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

Närmatsprogrammet framskrider i god ordning visar halvtidsrapport

Woman with Basket of FoodI maj 2013 fattade statsrådet ett principbeslut om ett program för utveckling av närmat. På två år har samarbetet mellan dem som arbetar inom närmatssektorn intensifierats, vilket har ökat uppskattningen för livsmedel och för hela livsmedelskedjan. Målen för närmatsprogrammet är fortfarande aktuella och så välformulerade, att programmet inte behöver omarbetas, vilket framgår av en mellanrapport som jord- och skogsbruksministeriet har beställt av ett utomstående FoU-företag. Enligt utvärderingen, som utfördes av TK-Eval, har programmet gett hela närmatssektorn så tydliga mål, att det har varit lätt att förankra programmet i landskapen. I praktiken har programmet utgjort ett nyttigt stöd för regionala utvecklingsåtgärder, för projekt finansierade med programmedel har varit till stor hjälp vid produktionen av närmat och i annan verksamhet som rör närproducerade livsmedel. Likaledes är det viktigt att statsmakten har åtagit sig att utveckla närmatstemat på ett långsiktigt sätt.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 26/2014

Realistiska tydliga mål, engagerad personal, relativt kort projekttid – faktorer för lyckade projekt

Nyhetsposten - Nyheter från Österbottens förbund (1)Varje år startar tiotals och åter tiotals strukturfondsprojekt i vårt land. Vad får dessa projekt egentligen till stånd? Ett sätt att få svar på den frågan, är att utvärdera avslutade projekt. Österbottens förbund har hållit på med systematiska projektutvärderingar under några år. Landskapsstyrelsen föreläggs två gånger om året en rapport som bedömer projektens resultat och effekter, där alla projekt som plockats ut för utvärdering, har fått medfinansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden, varifrån förbundet har fått mest pengar att dela ut.

Vid utvärderingen granskas projektens målsättningar, resultat, effekter och kontinuitet utgående från en uppsättning kriterier. Var och en ges både ett skriftligt omdöme och ett numeriskt värde. Avsikten med den numeriska utvärderingen är inte att rangordna projekten, utan tanken är att hitta sådant som förbundet måste fokusera mer på i beredningen och vägledningen av projekt, så i rapporterna anges därför bara ett medelvärde.