Pellinge är Årets nyländska by 2023 – hedersomnämnande till Bredvik

För barnen på Pellinge finns byarådets eget eftis, där man också har ett nyöppnat kafé.                                                                                                                Foto: Erika Englund

Pellinge är en ögrupp med 250 invånare i Borgå skärgård. Befolkningen på öarna blir mångfaldig via fritidsboende för det finns över 1800 sommarstugor och ett tillägg till befolkningen är också de 17 000 turister som besöker Pellinge skärgård. Pellinge är en aktiv ”by” med ett stort antal företag i förhållande till antalet invånare. Det finns många aktiviteter och evenemang på ön under hela året. Föreningsverksamheten är aktiv och samverkan mellan olika aktörer spelar en nyckelroll.

Med öbornas egna ord: ”Att bli utsedd till Årets nyländska by är en fin eloge för allt det arbete som görs och har gjorts på Pellinge. Som pellingebor har vi den fina möjligheten att vara aktiva och få förverkliga våra idéer och prova oss fram på vad som passar oss.

Finalisterna i programperiodens projekttävling är valda

Bildkälla: ©maaseutuverkosto, Jyrki Vesa

Projekttävlingen för programperioden 2014–2020 har nu valda finalister. I tävlingen utses programperiodens mest verkningsfulla projekt och företag som utnyttjat företagsstöd i tre olika tävlingsklasser, som baserar sig på landsbygdsprogrammets tre strategiska prioriteringar. Vinnarna belönas på Landsbygdsgalan i Kurikka 30.9.2022.

Mer info med de utvalda finalisterna finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Projekttävling inför Landsbygdsgalan i Kurikka i höst

Bildkälla: ©maaseutuverkosto, Jyrki Vesa

Landsbygdsgalan, som uppmärksammar hela programperioden 2014-2020, går av stapeln 30.9.2022 i Kurikka. På Landsbygdsgalan belönas programperiodens mest framstående projekt och företag som fått företagsstöd. Projekten och företagen väljs ut genom en projekttävling, vars tävlingsserier baserar sig på landsbygdsprogrammets tre strategiska prioriteringar.

Färskt nyhetsbrev från SILMU

Bildkälla: Utvecklingsföreningen SILMU:s hemsida

Utvecklingsföreningen SILMU rf har utkommit med ett nytt nyhetsbrev som innehåller följande: finansieringsträff för företag 9.2, Finlands Byars marknadsföringsutbildning för evenemang 2.3, SILMU-byars 112-vecka 7-11.2 och ansökningsperioderna för stöd 2022.

SILMU rf:s nyhetsbrev Februari 2022 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Bromarv är Årets Nyländska By – hedersomnämnande till Pojo kyrkoby

Bromarv från Raseborg i Västra Nyland utsågs till vinnare i tävlingen om titeln Årets Nyländska By 2022. Bromarv, som vann den tajta kampen, är en by med över 400 invånare vars service och image har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Det största projektet på årtionden har varit byggandet av ett nytt hamnområde som stod klart 2019. Hamn- och marknadsområdet som ägs av byarådet kommer också att ha solpaneler som energikällor i framtiden.

Byborna gör en hel del frivilligt arbete för att utveckla sin by. Bromarv värderar samarbete och byn har ett aktivt och mångsidigt föreningsliv. En stor del av fritidsaktiviteterna upprätthålls av föreningar. ” Vi samarbetar, vi drar åt samma håll, oavsett om det är bybor, företag, grannar eller skolbarn”, står det i byns tävlingsansökan.

Höstens första Verkostoaamu

Bildkälla: maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets nätverksmorgon, Verkostoaamu, belyser högaktuella ämnen inom landsbygdsutveckling med intressanta talare varje månad. Gästtalare för höstsäsongens första Verkostoaamu 22.9 är Harri Juntunen, en av grundarna av Yield Systems. Yield Systems utvecklar applikationer för artificiell intelligens inom växtförädling, jordbruk och livsmedelskedjan. Temat för första Verkostoaamu är innovationer inom primärproduktionen, Innovaatioita alkutuotantoon: tekoäly, robotit ja datan viljely maatalousyrittäjän arkea vuonna 2030.

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi med länk för anmälan till distributionslistan.

Teamarbete krävs för att säkra mat åt landsbygdens äldre

Det är viktigt med enighet för gemensamma strategier, så att matförsörjningen fungerar under rådande exceptionella förhållanden. I ett pressmeddelande här under uttalar sig direktören för Finlands Dagligvaruhandel, Ilkka Nieminen, överinspektör Tuula Koimäki från Livsmedelsverket, specialsakkunnig Taina Väre från Kommunförbundet och ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne om matförsörjningen.

Teamarbete krävs för att säkra matförsörjningen för landsbygdens äldre

Enighet om gemensamma strategier är viktigt, så att en trygg matförsörjning under exceptionella förhållanden fungerar som den borde.

Coronaepidemin har ökat behovet av butikernas hemtransporter enormt. Butikerna gör sitt bästa för att bemöta den starkt ökande efterfrågan, fastän det oundvikligen finns flaskhalsar i såväl mottagandet av beställningarna som i varornas insamlande och utdelning till kunderna.

Gynna det lokala särskilt under svåra tider

Frantsilan Kehäkukka
Bildkälla: Finlands Byar

Finlands Byar rf är bekymrad över hur ekonomins tvärstopp påverkar byarnas och stadskvarterens småföretagare, tjänsteproducerande föreningar, samt arbetsplatserna. Exempelvis behöver den snabbast växande turistnäringen under de senaste åren i vårt land snabbt stöd. För Frantsilan Kehäkukka, en vegetarisk restaurang i Tavastkyro, har över hälften av omsättningen liksom av antalet kunder minskat under veckan.

”Jag minns fortfarande väl avtrycken från 1990-talets lågkonjunktur. De borde nu undvikas, annars kan efterdyningarna bli än värre än själva sjukdomen, påpekar företagaren Olli Ahonen. Det finns nu utrymme på borden för det Leader-stödda tillväxtföretaget. Företaget har vidtagit alla möjliga försiktighetsåtgärder från handdesinfektorer till desinficering av handtag och bestick, samt nolltolerans för förkylning hos personalen. Man inleder även med hemkörning av matportioner.

Läs hela meddelandet (på finska) från Finlands Byar på webbplatsen suomenkylat.fi.

Ger fenomenet att sitta på flera stolar möjlighet för landsbygdsutveckling?

I mindre kommuner med låga invånarantal sitter ibland samma person på flera stolar, vilket kan påverka relationen mellan kommun och näringsliv. I kommande webbinarium av Landet lär presenterar Anne Ribjer, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, sin studie av fenomenet i norrländska landsbygdskommuner. Fenomenet, kallat ”ett lömskt problem”, innebär att en och samma person har positioner inom politiken, näringslivet och det ideella. Forskningen har tidigare pekat på att detta på sikt kan påverka landsbygdsutvecklingen och nyetablering av företag negativt, men Anne Ribjers forskning visar på en annan bild. Enligt Anne Ribjers kan man tydligt i hennes studie se att resultaten motsäger tidigare forskning, som säger att ett starkt förtroende mellan kommun och småföretagare är en förutsättning för utveckling av entreprenörskapet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 8.10 kl. 12-12.45.

Årets tredje nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) nyhetsbrev (3/2019, det andra digitala) innehåller bl.a. intervju med Helena Kåks, en av de som var med och räddade förskolan i Stjärnsund. HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard har gjort en av sina populära spaningar och månadens video presenterar projektet Blutsam som stöttat småföretagare på landsbygden i Blekinge län.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.

Goda resultat för landsbygdens projekt- och företagsstöd i västra Finland

NTM-centralerna i västra Finland har låtit utvärdera sina planer för utveckling av landsbygden – Länsi-Suomen maaseudun kehittämissuunnitelmien väliarviointi. Arbetet har omfattat företags- och projektstöd som NTM-centralerna har finansierat under denna programperiod. Enligt en enkät till projektaktörerna har man inom projekten lyckats höja kompetensen hos målgruppen, ta fram material som målgruppen har nytta av och förbättrat kunnandet hos den genomförande organisationen, samt att uppkomsten av samarbetsnätverk även har främjats. Däremot har projektverksamheten inte haft så stor direkt inverkan på uppkomsten av ny företagsverksamhet, nya jobb eller investeringar.

Mer info finns på webbplatsen leaderpohjanmaa.fi.

Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

SILMU söker ny verksamhetsledare

Utvecklingsföreningen SILMU rf söker en ny verksamhetsledare för tillsvidareanställning till sin verksamhetspunkt i Borgå. Anställningen kan enligt överenskommelse vara på heltid eller på deltid (80 %). Arbetet förutsätter gedigen erfarenhet av projektverksamhet, ekonomie- och personalförvaltning, goda IT-kunskaper, samt lämplig högskoleexamen eller motsvarande utbildning eller erfarenhet. Goda skriftliga och muntliga kunskaper i båda inhemska språken räknas som fördel.

För tjänsten uppskattas erfarenhet av förenings- och Leader-verksamhet, kunskaper i engelska, kommunikationsfärdigheter och lokalkännedom om verksamhetsområdet (regionalt utvecklingsarbete), samt goda sociala färdigheter. Skötsel av arbetsuppgifterna förutsätter användning av egen bil och tidvis möjlighet att arbeta under kvällar och veckoslut. En sex månader lång prövotid tillämpas på arbetsförhållandet och anställningen kan ske snabbt om lämplig person hittas.

Pomoväst informerar om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer

Aktionsgruppen Pomoväst rf inbjuder till info om projektfinansiering och stöd för företagsverksamhet inom ramen för Leader/landsbygdsprogrammet, samt om möjligheterna till stöd för ungdomsprojekt. Man berättar bl.a. om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer, både för allmännyttiga projekt och för små företag. Dessutom vill man ha kontakt med ungdomar som är intresserade av att själva vara med och förverkliga, eller dela ut pengar till ungdomsprojekt. Infotillfällena är tvåspråkiga och hålls 6.2 kl. 18 i Sjundeå, samt 13.2 kl. 18 i Kyrkslätt.

Mer info och anmälan på webbplatsen pomovast.fi.

”Platssexighet” – företag som framställer landsbygden som intressant, trendig, lockande och sexig

Det behöver inte vara en nackdel för ett företag att befinna sig ute på landet, långt från kunder, samarbetspartners och andra aktörer, utan tvärtom är det allt fler som vänder det här till sin fördel genom att lyfta fram platsen de verkar på i sin marknadsföring. ”På samma gång skapar de en ny image för hela landsbygden som avviker från den negativa bild som ofta ges i media, med byar som avfolkas, en åldrande befolkning, arbetslöshet och alla som vill bort därifrån”, säger Niklas Lundström, forskardoktor vid Vasa universitet som tillsammans med Olli-Pekka Viinamäki forskar i ”platssexighet” på landsbygden.

I stället för något döende och omodernt framställer de här företagen landsbygden som intressant, trendig, lockande – och sexig, vilket har fått Lundström och hans forskarkollegor att mynta begreppet ”platssexighet” (paikkaseksikkyys).