Kategorier
2020 Nyhetsbrev 08/2020

Teamarbete krävs för att säkra mat åt landsbygdens äldre

Det är viktigt med enighet för gemensamma strategier, så att matförsörjningen fungerar under rådande exceptionella förhållanden. I ett pressmeddelande här under uttalar sig direktören för Finlands Dagligvaruhandel, Ilkka Nieminen, överinspektör Tuula Koimäki från Livsmedelsverket, specialsakkunnig Taina Väre från Kommunförbundet och ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne om matförsörjningen.

Teamarbete krävs för att säkra matförsörjningen för landsbygdens äldre

Enighet om gemensamma strategier är viktigt, så att en trygg matförsörjning under exceptionella förhållanden fungerar som den borde.

Coronaepidemin har ökat behovet av butikernas hemtransporter enormt. Butikerna gör sitt bästa för att bemöta den starkt ökande efterfrågan, fastän det oundvikligen finns flaskhalsar i såväl mottagandet av beställningarna som i varornas insamlande och utdelning till kunderna.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 07/2020

Gynna det lokala särskilt under svåra tider

Frantsilan Kehäkukka
Bildkälla: Finlands Byar

Finlands Byar rf är bekymrad över hur ekonomins tvärstopp påverkar byarnas och stadskvarterens småföretagare, tjänsteproducerande föreningar, samt arbetsplatserna. Exempelvis behöver den snabbast växande turistnäringen under de senaste åren i vårt land snabbt stöd. För Frantsilan Kehäkukka, en vegetarisk restaurang i Tavastkyro, har över hälften av omsättningen liksom av antalet kunder minskat under veckan.

”Jag minns fortfarande väl avtrycken från 1990-talets lågkonjunktur. De borde nu undvikas, annars kan efterdyningarna bli än värre än själva sjukdomen, påpekar företagaren Olli Ahonen. Det finns nu utrymme på borden för det Leader-stödda tillväxtföretaget. Företaget har vidtagit alla möjliga försiktighetsåtgärder från handdesinfektorer till desinficering av handtag och bestick, samt nolltolerans för förkylning hos personalen. Man inleder även med hemkörning av matportioner.

Läs hela meddelandet (på finska) från Finlands Byar på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Ger fenomenet att sitta på flera stolar möjlighet för landsbygdsutveckling?

I mindre kommuner med låga invånarantal sitter ibland samma person på flera stolar, vilket kan påverka relationen mellan kommun och näringsliv. I kommande webbinarium av Landet lär presenterar Anne Ribjer, doktor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet, sin studie av fenomenet i norrländska landsbygdskommuner. Fenomenet, kallat ”ett lömskt problem”, innebär att en och samma person har positioner inom politiken, näringslivet och det ideella. Forskningen har tidigare pekat på att detta på sikt kan påverka landsbygdsutvecklingen och nyetablering av företag negativt, men Anne Ribjers forskning visar på en annan bild. Enligt Anne Ribjers kan man tydligt i hennes studie se att resultaten motsäger tidigare forskning, som säger att ett starkt förtroende mellan kommun och småföretagare är en förutsättning för utveckling av entreprenörskapet.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 8.10 kl. 12-12.45.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 15/2019

Årets tredje nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) nyhetsbrev (3/2019, det andra digitala) innehåller bl.a. intervju med Helena Kåks, en av de som var med och räddade förskolan i Stjärnsund. HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard har gjort en av sina populära spaningar och månadens video presenterar projektet Blutsam som stöttat småföretagare på landsbygden i Blekinge län.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

Goda resultat för landsbygdens projekt- och företagsstöd i västra Finland

NTM-centralerna i västra Finland har låtit utvärdera sina planer för utveckling av landsbygden – Länsi-Suomen maaseudun kehittämissuunnitelmien väliarviointi. Arbetet har omfattat företags- och projektstöd som NTM-centralerna har finansierat under denna programperiod. Enligt en enkät till projektaktörerna har man inom projekten lyckats höja kompetensen hos målgruppen, ta fram material som målgruppen har nytta av och förbättrat kunnandet hos den genomförande organisationen, samt att uppkomsten av samarbetsnätverk även har främjats. Däremot har projektverksamheten inte haft så stor direkt inverkan på uppkomsten av ny företagsverksamhet, nya jobb eller investeringar.

Mer info finns på webbplatsen leaderpohjanmaa.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 09/2019

SILMU söker ny verksamhetsledare

Utvecklingsföreningen SILMU rf söker en ny verksamhetsledare för tillsvidareanställning till sin verksamhetspunkt i Borgå. Anställningen kan enligt överenskommelse vara på heltid eller på deltid (80 %). Arbetet förutsätter gedigen erfarenhet av projektverksamhet, ekonomie- och personalförvaltning, goda IT-kunskaper, samt lämplig högskoleexamen eller motsvarande utbildning eller erfarenhet. Goda skriftliga och muntliga kunskaper i båda inhemska språken räknas som fördel.

För tjänsten uppskattas erfarenhet av förenings- och Leader-verksamhet, kunskaper i engelska, kommunikationsfärdigheter och lokalkännedom om verksamhetsområdet (regionalt utvecklingsarbete), samt goda sociala färdigheter. Skötsel av arbetsuppgifterna förutsätter användning av egen bil och tidvis möjlighet att arbeta under kvällar och veckoslut. En sex månader lång prövotid tillämpas på arbetsförhållandet och anställningen kan ske snabbt om lämplig person hittas.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 03/2019

Pomoväst informerar om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer

Aktionsgruppen Pomoväst rf inbjuder till info om projektfinansiering och stöd för företagsverksamhet inom ramen för Leader/landsbygdsprogrammet, samt om möjligheterna till stöd för ungdomsprojekt. Man berättar bl.a. om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer, både för allmännyttiga projekt och för små företag. Dessutom vill man ha kontakt med ungdomar som är intresserade av att själva vara med och förverkliga, eller dela ut pengar till ungdomsprojekt. Infotillfällena är tvåspråkiga och hålls 6.2 kl. 18 i Sjundeå, samt 13.2 kl. 18 i Kyrkslätt.

Mer info och anmälan på webbplatsen pomovast.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

”Platssexighet” – företag som framställer landsbygden som intressant, trendig, lockande och sexig

Det behöver inte vara en nackdel för ett företag att befinna sig ute på landet, långt från kunder, samarbetspartners och andra aktörer, utan tvärtom är det allt fler som vänder det här till sin fördel genom att lyfta fram platsen de verkar på i sin marknadsföring. ”På samma gång skapar de en ny image för hela landsbygden som avviker från den negativa bild som ofta ges i media, med byar som avfolkas, en åldrande befolkning, arbetslöshet och alla som vill bort därifrån”, säger Niklas Lundström, forskardoktor vid Vasa universitet som tillsammans med Olli-Pekka Viinamäki forskar i ”platssexighet” på landsbygden.

I stället för något döende och omodernt framställer de här företagen landsbygden som intressant, trendig, lockande – och sexig, vilket har fått Lundström och hans forskarkollegor att mynta begreppet ”platssexighet” (paikkaseksikkyys).

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Som man bäddar för man ligga – i digigropen eller i digimolnet

Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.

Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 04/2018

Företagens behov av service på landsbygden

Tillgång till kommersiell service är grunden för att företag ska kunna verka och utvecklas i alla delar av Sverige. Tillgänglighet till bensin, dagligvaror, samt möjlighet att hämta eller lämna paket, måste finnas inom rimligt avstånd för att vi som individer ska vilja bo på en plats. Men vilken service behöver företag som verkar i serviceglesa områden för att de ska vilja, våga och kunna verka på orten?

Just detta har man i denna rapport tagit reda på. Rapporten Företagens behov av service i gles-och landsbygder tar avstamp i befintlig kunskap om utveckling av kommersiell service i gles-och landsbygder. För att få svar på vad företag tycker, har man låtit göra intervjuer med 30 företagare och analyser av enkätsvar från 454 företag.

Med denna rapport vill man bidra till ökad kunskap och att den ska kunna utgöra ett diskussionsunderlag för utvecklingsgrupper, kommuner och regioner när de genomför regionala serviceprogram. Man önskar att den inspirerar till nya sätt att tänka kring servicelösningar. För rapporten och dess slutsatser svarar Sweco, som skrivit den på uppdrag av Tillväxtverket.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev med temat Service i landsbygder. Nyhetsbrevet (nr 28/2018) finns på webbplatsen anpdm.com.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 12/2016

Storytelling och landsbygdsutveckling

storytellingAtt jobba med berättelser och se styrkan i berättelser, har allt mer blivit en ny metod för landsbygdsutveckling. Även företagsvärlden har insett styrkan i berättelser – storytelling Trenden går från att vara en verkställande direktör till att bli en verkställande berättare, för det gäller inte bara att driva företaget, det gäller också att kunna presentera företaget på ett nytt, intressant men trovärdigt sätt. Även produkterna har således fått en själ.

Inom storytellingen finns flera tillvägagångssätt som lämpar sig bra för landsbygdsutveckling, där en del metoder tar fasta på utvecklingsprocesser (t.ex. OPERA-metoden) för att söka lösningar och projektåtgärder på lokala problem, medan andra metoder tar fasta på att mer inventera vilka styrkor som finns i ett lokalsamhälle, och som sen utgör en bas för fortsatt utvecklingsarbete (t.ex. Community Mapping).

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Landsbygdsservicen är i behov av kompanjonskap mellan föreningarna och företagen

pusselbitarDet finns goda erfarenheter för det lokala samarbetet mellan föreningarna och företagen i byarna, men potentialen kunde vara ännu större. Närproducerad mat kan man redan få tag på genom olika matringar, men t.ex. förenandet av föreningarnas fastigheter som inte utnyttjas till fullo och företagens kunnande kunde det vara mera av. Särskilt byagårdarna är i bästa fall mångservicepunkter, där man kan ha föreningsverksamheten och företagens service. På en landsbygd med dåliga trafikförbindelser kan man ha t.ex. massör, frisör eller varför inte hälsovårdsservice – i princip vad som helst.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 11/2016

Projektledare Mia Aitokari söker ny turismaktör för varumärket Kungsvägen

kungsvagen
Turistvägsskylt för Kungsvägen
Bildkälla: Wikipedia

En ny förening där både kommuner, företagare och privatpersoner är med skulle vara det bästa alternativet för att ansvara för varumärket Kungsvägen i framtiden tycker Mia Aitokari, som är projektledare för projektet Låt Kungsvägen blomstra igen. Det är sju Leader-grupper längs den gamla postrutten som tillsammans anställt Aitokari.

Aitokari har sex månader på sig att skaffa fram en ny trovärdig turismaktör som kan ta över varumärket Kungsvägen, vilket registrerats och upprätthållits av Nylands förbund, men deras avtal upphörde 31.7, och sex månader efter att kontraktet gått ut kan varumärket registreras av vem som helst. De sju Leader-grupperna har bedömt att Kungsvägen är viktigt för kommunerna och turismföretagarna längs rutten och vill satsa på varumärket också i fortsättningen.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 09/2016

”Människor har lätt att engagera sig i Leader-arbetet” – minister Tiilikainen

leader-logo-20-ar-2
Bildkälla: ©maaseutuverkosto

Finländarna har utvecklat sina boendemiljöer genom Leader-arbetet i 20 års tid. Leader-finansieringen inleddes år 1996 när Finland anslöt sig till EU, och under dessa 20 år har det etablerats ett arbetssätt som har gett landsbygdsinvånare verktyg, för att göra ändringar som förbättrar livskvaliteten.

”Leader-arbetet är just sådan verksamhet med låg tröskel som dagens människor har lätt att engagera sig för”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som även varit med i Leader-arbetet. Att Leader-arbetssättet sprider sig till stadsområden, visar också hur användbart det är. Vid reformen av regional- och lokalförvaltningen kommer kommunutvecklingen att omorganiseras, och här förutspår Tiilikainen att de nätverk och det sociala kapital som man skapat under de här 20 åren, är hård valuta i framtiden.