Kategorier
2022 Nyhetsbrev 10/2022

Save the date! – den 26-27 oktober ordnas finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

Landsbygdsriksdagen på Kimitoön hösten 2022 - bild (3) brygga och barnDen finlandssvenska Landsbygdsriksdagen välkomnar Dig till Kasnäs, Kimitoön den 26-27 oktober! Den sjuttonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen erbjuder insikter i aktuella teman, expertkunskap, presentationer av nya utvecklingsverktyg, unga aktiva röster – och möjligheter till interaktion, kontaktskapande och trevlig samvaro.

Landsbygdsriksdagen presenterar nya verktyg som svarar på olika utvecklingsbehov, och inspirerar till debatt genom konkreta exempel från skärgården och landsbygden. Landsbygdsriksdagen 2022 firar EU:s Ungdomens år genom att lyfta upp de ungas framtidsvisioner, utmaningar och möjligheter på landsbygden och i skärgården. Hur skapar de unga en hållbar framtid? Aktuella ämnen kring den nya EU-programperioden CAP27 och Smarta byar konceptet kommer att diskuteras.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 06/2022

Landsbygd-stad-utmärkelsen till Osuuskunta Oma Maa

jordgloben-mellan-tva-handerFinlands Byar lanserar en ny utmärkelse, vars syfte är att öka växelverkan mellan landsbygder och städer för att främja en övergång till hållbarhet. Det första erkännandet ges till Osuuskunta Oma Maa som får 2 200 euro. Det är Finlands Byars stadsdelsutskott som valt pristagaren.

Hela meddelandet (på finska) från Finlands Byar finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 01/2022

Temanätverket Habitability kör i gång med första utbildningsdagen

Fyren Rajakari
Fyren Rajakari på ön med samma namn i Erstan                                                          Bildkälla: Wikimedia Commons

För första gången någonsin finns det nu ett verktyg uttryckligen för utvecklingen av öar och mindre samhällen, präglade av sin närvaro till vatten. Konceptet bobarhet, Habitability, är nära besläktat med FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. Men där hållbarhetsmålen kan kännas globala och lite abstrakta, tar bobarhetskonceptet ner frågorna på en mycket lokal nivå. Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, gemenskap o.s.v. – i korthet: det som förutsätts för att kunna vara ett hållbart samhälle, som kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet eller vattenområdet.

Bobarhetskonceptet utvecklades på ön Kökar, Åland, under åren 2018-2020. En bobarhetsanalys görs genom att mäta hur samhället mår inom sju olika delområden: platsidentitet, energi, kommunal service, miljö – både på land och till havs, lokal ekonomi, färskvatten och välmående människor. Mätningarna görs genom 45 olika indikatorer.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 11/2021

Inspirationswebbinarium om livet efter pandemin – en ny rural verksamhetsmiljö?

Livet efter pandemin – en ny rural verksamhetsmiljö?

Inspirationswebbinarium

Måndagen den 31.5. kl. 10.00-12.00

Inledning och välkommen
Ann-Sofi Backgren
Koordinator och samordnare för temagruppen ”Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden”

Hur vi som företag tänker kring hållbarhet och samhällsansvar?
Suvi Markko
VD Dermoshop Ltd

Co-creation/samskapande: ”Tillsammans med-tänk” på uppgång. Partnerskapsavtal enligt svensk modell – något för Finland, hur och varför?
Kenneth Nordberg
Projektforskare vid Åbo Akademi, Vasa

EXEMPEL: Samverkan på lokal nivå. Varför och hur? My Bromarv Ab och projektet My Bromarv (LEADER-projekt)
Mårten Johansson
Pensionerad stadsdirektör i Raseborg, nu företagare och krögare

EXEMPEL: Föreningslivet förändras. Vad är en modern förening? Projektet Moderna föreningar (LEADER-projekt)
Toni Sjöblom
Projektledare/POHY

Avslutande kommentarer och diskussion
Ann-Sofi Backgren

Arrangör: Temagruppen Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden vid Landsbygdsnätverket.

Anmäl dig till evenemanget senast 28.5.2021 kl. 12.00: https://e.eventos.fi/forms/maaseutu/efe90e6c-b2e8-11eb-a21a-ee6a04371b85.
Läs mer: https://www.facebook.com/events/529824178052198.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 06/2021

Bobarhet är ett verktyg för att mäta och utveckla mindre samhällen – en pilotkurs startar i april

Hållbarhetsbegreppet och Agenda 2030 kan ibland kännas lite för teoretiskt för att användas på ett litet samhälle. Därför började man på ön Kökar, Åland i stället att prata om bobarhet, habitability. På en liten ö måste det finnas jobb, bostäder, skola, butik, hälsovård och färjor om det ska gå att bo där, året om. Är ön bobar så är den också hållbar och kan ta hand om sina människor, sköta sin natur och vårda det omgivande havet.

För att definiera, mäta och utveckla sin attraktivitet har ett index för bobarhet tagits fram. Indexet omfattar fyrtio indikatorer som omfattar välmående människor, tillit och delaktighet, rent vatten, ekosystem i balans, attraktionskraft, förnybar energi, samt lokal ekonomi. Detta index fungerar som ett stöd för det lokala utvecklingsarbetet.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 05/2021

Verktyg för att underlätta lokal utveckling presenteras i lunchwebbinariet Landet lär

Det finns ett behov av att ställa om lokala samhällen till att bli mer hållbara och motståndskraftiga. Här kan Smarta landsbygder vara en drivkraft i det arbetet och därför har svenska Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för Smarta landsbygder tagit fram en prototyp av ett webbaserat verktyg, som ska sänka trösklarna för bygder att samarbeta konstruktivt med sin gemensamma vision av en levande bygd.

I Landet lär-webbinariet den 9 mars kommer David Bennet från Omställningsnätverket, som också ingår i arbetsgruppen, beskriva upplägget och ge exempel på hur grupper kan använda verktyget. Enligt Bennet är en levande bygd något som kan bli till, men mer intressant i en högst föränderlig framtid är hur vi kan fortsätta att vara levande bygder och då krävs något mer.

Mer info och länk för anmälan till webbinariet, som alltså hålls 9.3 kl. 12-12.45, finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Förändringens år 2020

Det är känt att samhällsomvälvningar, även betraktade som revolutionerande, återgår över tiden till stor del till status quo, som de brukade vara. Detta är relaterat till samhällens flexibilitet mot förändring, d.v.s. förmågan att återställas efter en plötslig blindhet. Sensibiliteten och tiden för återställandet skiljer sig för olika kriser. Stora förändringar är långsamma. Dessutom är det bra att minnas, att kriser alltid är unika. De ger upphov till möjligheter till påverkan: exponerade sinnen kan berikas med nya idéer eller försöka agera annorlunda – förändringar är möjliga.

Läs mer (på finska) vad chefredaktören Torsti Hyyryläinen skriver i ledaren (Käänteen tekevä vuosi 2020) för tidningen Maaseutututkimus (vol 28, 2/2020) som har temat Maaseudut yhteiskuntien kestävyysmuutoksissa (Landsbygden i samhällens hållbarhetsförändringar).

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 13/2020

Landsbygdsnätverket ENRD visade intresse för Leader Ålands miljöfokus

Det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, European Network for Rural Development (ENRD), visade intresse för Leader Ålands miljöfokus och utförde en fallstudie om Leader och miljömässig hållbarhet på Åland som nu har publicerats.

Bakgrund:
När det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007-2013 avslutades hade enbart 4 projekt och 7 % av finansieringsramen (29 000 av 0,4 miljoner euro) förverkligats inom åtgärden för s.k. Icke-produktiva investeringar. Till följande programperiod 2014-2020 valde Ålands landskapsregering att istället hänföra den åtgärden till Leader. Idag har mer än hälften av alla hittills beviljade Leader-projekt fokus på natur & miljö, varav åtminstone 17 av dessa är åtgärder som ska öka biodiversiteten, återskapa traditionella kulturlandskapsmiljöer eller minska näringsläckage.

Uppgifterna är från webbplatsen leader.ax.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 05/2020

Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Platsoberoende arbete och hållbarhet huvudtema på finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

Då den sextonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen hålls i Lovisa 10-11.9.2020 är huvudtemat platsoberoende arbete och hållbarhet. Andra teman är bl.a. smarta byar och smarta företag. Festmiddag hålls på torsdagskvällen (10.11) och under fredagen publiceras även en resolution. Webbplatsen www.landsbygdsriksdagen.fi uppdateras efterhand med program, anmälningsdatum, samt aktuella ämnen som berör landsbygdsutveckling. Det finns även en Facebook-sida, www.facebook.com/finlandssvensklandsbygdsriksdag. Uppgifterna ingår i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för november månad.

SILMU rf:s nyhetsbrev November 2019 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Vilka faktorer spelar in när vi ska äta hållbart? – redogörs i lunchwebbinariet Landet lär

Bildkälla: Europeiska kommissionen

Klimat, djurvälfärd och biologisk mångfald påverkar hur man ska se på produktion och konsumtion av kött. I kommande Landet lär-webbinarie redogör Elin Röös, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, för de beräkningar som hon menar ligger bakom att vi behöver ändra vår köttkonsumtion.

Fokus ligger på hur köttproduktionens klimatpåverkan ser ut, var utsläppen sker och vilka skillnader som finns för olika köttslag och produktionssystem. Röös beskriver även vilka andra värden som betande djur kan ge och varför vi måste väga för- och nackdelarna med betesbaserad köttproduktion.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 11.12 kl. 12-12.45.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 10/2018

Fossilfri framtid kräver folkligt stöd

Forskare som studerat Samsø i Danmark och Feldheim i Tyskland, drar slutsatsen att det är helt avgörande att få lokalbefolkningen med sig för att kunna övergå till mer hållbar energianvändning. Samsø, som är världens första 100 procent förnybara energidrivna ö, har blivit utsedd till ett av de mest inspirerande exemplen på ett hållbart energisamhälle, medan Feldheim är den första energisjälvförsörjande byn i Tyskland, med kommunala el- och uppvärmningsnät som levererar helt lokal förnybar energi. Feldheim framställs som en förbild för små samhällen vad gäller övergången till koldioxidsnåla energisystem.

Mer info finns på webbplatsen forskning.se.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 09/2018

Mer mat med mindre resurser kräver smartare mat och nya innovationer

I framtiden måste vi producera mer mat med mindre resurser, vilket kräver smartare mat och nya innovationer. Det är dags att utnyttja hela livsmedelskedjan på ett mer hållbart sätt. Men vad betyder allt detta i praktiken, och vad kommer vi att få på tallriken om vi lyckas? Varför är det så viktigt med innovationer på det här området? Landets tre gäster arbetar med de här frågorna på olika nivåer, där en tar fram klimatsmart mat från musselprotein, en är tidigare landsbygdsminister som vill att maten ska bli nyttigare och så en företagsledare som vill se en kraftigt utökad forskning inom livsmedelsområdet. Lyssna på podden Landet som tar dig med in i framtiden.

Femtiosjätte avsnittet, Smartare mat – vad äter vi i framtiden?, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Skärgårdshavets vinterträff sätter fokus på hållbart företagande

skargardshavet
Skärgårdshavet

I år kommer Skärgårdshavets vinterträff att sätta fokus på hållbart företagande. I ett hållbart företag förenas lönsamhet, miljöhänsyn och socialt engagemang. I korthet handlar det om att spara på egna resurser och minska den negativa miljöpåverkan. Det blir en allt viktigare imagefråga för företag och organisationer att visa hur man beaktar hållbarhet i sin verksamhet.

Vinterträffen arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och hålls fredagen den 3 mars i Hotell Kasnäs. Under dagen berättar Östersjöfondens Lotta Nummelin varför det lönar sig att göra hållbarhetsredovisning för företag. Vi tittar närmare på olika hållbarhetsmärkningar och partnerskapsprogram som används och diskuterar vilka behov och erfarenheter det finns av dessa. Vi tittar även närmare på socialt entreprenörskap och vilka möjligheter detta kunde innebära för skärgården, där möjligheterna till vinstbringande verksamhet starkt varierar med årstid.