Välkommen till publiceringen av utvärderingen hur barns utbildningsmässiga och sociala rättigheter förverkligas i landsbygds- och skärgårdsområden, samt hur nedläggningar av grundskolor påverkar områdenas livskraft. Utvärderingen är beställd av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), delegationen för skärgårdsärenden (SANK) och Barnombudsmannens byrå. Utvärderingen är genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under perioden 9/2021 – 11/2022.
Etikett: Barn
Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):
Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023
Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.
Bildkälla: Wikimedia Commons
För första gången lanserar Landsbygdspolitiska rådet och skärgårdsdelegationen ett gemensamt nätverksprojekt för barnfamiljer på landsbygden, i kust- skärgårds- och vattenområden. Anvisningar (på finska) för projektansökan finns på landsbygdspolitikens webbplats.
Målet med nätverksprojektet är att öka välbefinnandet för barn och barnfamiljer och att förbättra vardagsflytet på landsbygds- och skärgårdsområden. Nätverket fokuserar särskilt på att säkra och utveckla tjänster för barn, ungdomar och barnfamiljer, samt tjänster som är viktiga för dem.
Mer info med ansökningsförfarande (ansökan inlämnas senast 31.8 kl. 16.15) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Hur ser framtiden ut för min by? Hur är det att bo på landet som vuxen? Finlands Byar rf och nätverket för den glest bebodda landsbygden inbjuder skolelever att berätta, genom tecknande, hur landsbygdens framtid ser ut genom deras ögon. Tävlingen har tre kategorier: klass 1-2, klass 3-4 och klass 5-6. Teckningarna sänds elektroniskt (fotograferade eller skannade) senast den 6 maj till e-postadress posti@suomenkylat.fi.
Uppgifterna (på finska och svenska) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.
En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.
Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds.
Föreningen Finlands Öar rf – Suomen Saaret ry (FÖSS) söker en projektledare för projektet Expedition Skärgårdshavet – Tutkimusmatka Saaristomerelle. Föreningen har fått Leader-finansiering för projektet, som är ämnat för barn. Projektet företar en rutt runt Skärgårdshavet som är fyllt med äventyr vid 15 hamnar. Syftet med projektet är att på ett konkret och skapande sätt bekantgöra barnen och ungdomarna med havets växt- och djurliv.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen foss.fi. Sista ansökningsdag är 20.10.
Landsbygdspolitiska nätverket för livskvalitet ELVI ordnar 28.11 en workshop i Joensuu, där man tar upp barn- och familjetjänster, samt utmaningarna och möjligheterna i förnyelsen av tjänsterna. Målgrupperna är kommunernas förtroende- och tjänstemän, de som deltar i LAPE-arbetet, föräldraföreningar, byaaktörer, samt alla de som är intresserade av barn- och ungdomstjänster.
Mer info (på finska) med länk till anmälan (görs senast 25.11) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Det talas och skrivs om när- och välfärdsservice, närdemokrati, servicelöften, samt kundnära service, vilka produceras över förvaltningsgränserna. Det talas även om kostnadseffektiv service, experimentkultur och en fullständig omvälvning av grundskolan. Vad betyder det här för landsbygdens ungar? Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har konstaterat att Finlands fördel är en möjligast jämbördig regionutveckling, där man fastställer hela Finlands möjligheter. Kampanjen för befrämjande av landsbygdens företagsamhet inleddes med en tillställning i januari, där Tiilikainens besked var kraftigt: Potential finns bara det existerar mod. Ordföranden för riksdagens kulturutskott Tuomo Puumala betonar satsningen på kultur och bildning just nu, då den ekonomiska tillväxten är trög. Det här är många viktiga saker för landsbygdsinvånarna, men hur passar egentligen landsbygden med sina styrkor och utmaningar in i regeringens spetsprojekt?
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Suvi Pesonen, som är närskolföreningens nya ordförande för Kanta-Hämeen Vähikkälästä, tror på förändring genom samarbete. Pesonen bor på landsbygden och är mor till sex barn.
På vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?
I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.
Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf, som är nationell centralorganisation för landets 3 125 registrerade byaföreningar och 54 Leader-grupper, fäster uppmärksamhet på följande saker i utkastet till reformprogram för barn- och familjetjänsterna:
- Vid utvärdering av programmets åtgärder förutsätts även landsbygdssäkring (skolornas läge och utbildningens ordnande på landsbygdsområden och i byar)
- Det behövs även ett utvärderingsförfarande för en barnomsorgssäkring (barnens ställning och gagn tas inte tillräckligt i beaktande vid längre skolresor, av vilket följer tröttare skolelever i lågstadiet)
- Indragning av småskolor genom beräkningsbesparingar på ekonomiskt lösa grunder (det som sparas på små skolor förloras ofta med ökade resekostnader och utvidgning av centrumskolor och andra investeringsbehov)
I strävan mot ett hållbart samhälle bör vi se till att fler får kunskap om beroendet mellan stad och land, så även barnen. Det här är bakgrunden till svenska Jordbruksverkets nya satsning på pedagogiskt utbildningsmaterial för barn i åldern 3-6 år: boken om Urban & Ruralia. Budskapet är att stad och land behöver varandra, vilket symboliseras av bokens karaktärer Urban och Ruralia och deras relation. Ruralia bor på landet och Urban i stan. Ruralias landsbygd producerar mat, möbler och el, medan Urbans stad erbjuder frisörer, bibliotek och caféer. Enligt bokens författare Jessica Hagård från Jordbruksverkets landsbygdsavdelning är arbetet med den här typen av utbildningsmaterial en långsiktig landsbygdssäkring från deras sida. Boken ska tas fram i tryckt form för förskolan med tillhörande handledningsmaterial, men också som en webbapplikation som framför allt är ämnad för barnfamiljer. Boken ska öka intresset för landsbygdens betydelse för staden och stadsbor, men även omvänt: stadens betydelse för landsbygden och landsbygdsborna.
Uppgifterna är från (4.4) webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 