Kategorier
2022 Nyhetsbrev 11/2022

Landsbygdskommunernas livskraft bör betraktas som en helhet

MANE - bild repklätterställning (1)
Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdens livskraft bör ses som en helhet, med beaktande av i möjligaste mån mätbara faktorer för både livskraft och hållbar utveckling. Befolkningsminskningen innebär utmaningar för livskraften i många landsbygdskommuner. Ett område som tappar sin befolkning kan vara livskraftig om det kan anpassa sig till förändringar genom innovativa medel som skapar ny livskraft. I forskningsprojektet för flexibla innovativa landsbygder, sopeutuvat innovatiiviset maaseudut (SOMA), identifierades innovativt anpassade landsbygdskommuner genom en indikatoranalys, och orsakerna till deras framgång undersöktes.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 10/2022

Kommunen som samskapare – SMIL-projektets slutrapport

SMIL-projektets slutrapport maj 2022 - Kommunen som samskapareFör Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling), som inleddes hösten 2019, finns nu en slutrapport av forskardoktor Kenneth Nordberg.

”Den sammantagna slutsats som kan dras av studien är att samarbeten mellan kommunen och lokala föreningar har potential att stöda och utveckla föreningarnas aktivitet, att det i förlängningen stärker föreningarna och civilsamhällena och kan öka legitimiteten för kommunens verksamhet. Samtidigt är partnerskap inledningsvis krävande för kommunerna, särskilt i ett läge då det i stor utsträckning saknas stöd ovanifrån.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 09/2022

Forskarintresse: Varför vill folk bo kvar på landet i en tid av urbanisering?

Får (1)Invånare i fem österbottniska byar – Terjärv, Jeppo, Munsala, Molpe och Maxmo –  undersöks som bäst i ett projekt. Österbotten är det första området som undersöks, men tanken är att få finansiering så liknande projekt genomföras i Nyland och Åboland. Det forskarna vill veta, är varför folk stannar kvar på landet i en tid av urbanisering.

Enligt projektledare Ida Haapamäki är projektet unikt och säger att hittills har man nästan enbart undersökt varför människor flyttar. Man har sett stannandet som ett passivt icke-beslutstagande, men vi menar att ett beslut att stanna är minst lika aktivt som ett beslut att flytta.

Personer över 30 år och som är etablerade invånare i någon av byarna har intervjuats i små grupper för forskningen. Många av de som har intervjuats är återvändare, t.ex. personer som återvänt då de blev pensionärer, eller sådana som återvänder efter en tid av studier och jobb på andra orter.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 08/2022

Hållbar utveckling en del av byarnas vardag

Rapporten Sujuva arki, parempi elämä – Maaseudun kestävä kehitys SuomessaByarna i Finland arbetar för en hållbar utveckling, även om det inte alltid pratas om detta i termer av hållbar utveckling. Det visar PTT:s och E2 Forsknings projekt Sujuva arki, parempi elämä, där Finlands Byar rf fungerade som partner. Projektet utforskade landsbygdsperspektivet på hållbar utveckling.

Projektet, som främst baserade sig på intervjuer med byaaktörer och forskningslitteratur, visar att arbetet i byarna för en miljömässig, ekonomisk och social hållbar utveckling, är en del av vardagen. Byarna lägger särskild vikt vid en socialt hållbar utveckling, där trygghet, mötesplatser, skola, handel, frivilligarbete, boende och informationsflöde är det centrala. Social hållbarhet, tillsammans med ekonomisk och miljömässig hållbarhet, avgör till stor del byns framtidsutsikter.

Uppgifterna är från webbplatsen suomenkylat.fi med länk till rapporten Sujuva arki, parempi elämä – Maaseudun kestävä kehitys Suomessa.

Kategorier
2022 Nyhetsbrev 08/2022

Samverkan mellan kommuner och föreningar – SMIL-projektets slutseminarium

SMIL-projektets slutseminarium 10.5.2022 bildHur kan kommuner bli bättre på att samarbeta med föreningar? Vilken roll har samskapande för landsbygdens utveckling? Samverkan mellan kommuner och föreningar kommer att bli allt viktigare på landsbygden

Kom med på slutseminariet för Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) den 10 maj kl. 11-13 i SFV-huset G18 i Helsingfors och hör mer. Även representanter för Sveriges kommuner och regioner, samt Finlands Kommunförbund deltar.

Anmälan till seminariet görs senast 6.5. Även möjlighet att delta online.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 21/2021

Ansökan om finansiering för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt öppnad

MANE - bild med personer (landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt)
Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

För finansiering av riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden finns 510 000 euro att tillgå ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. Projektfinansiering kan sökas inom följande teman: penningflödet inom den offentliga ekonomin, miljörättvisa på landsbygden samt joker-tema. Ansökningstiden går ut den 25 februari 2022 kl. 16.15.

De allmänna målen för projektfinansieringen har en stark koppling till genomförandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2021-2027 och genomförandet av landsbygdspolitiska rådets uppgifter. I projektet ska växelverkan mellan forskning och utveckling betonas, men kungörelsen omfattar även forskningsfokuserade projekt. Det projekt som finansieras ska vara riksomfattande och landsbygdspolitiskt betydelsefullt. Av anslaget finansieras inte regionala eller lokala projekt.

Mer info och länk till ansökan finns på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 17/2021

Multilokalitet skapar ny livskraft i regionerna – Nordiska ministerrådets regionministrar

De nordiska flaggorna
Bildkälla: Malene Thyssen, http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Malene

Nordiska ministerrådets regionministrar diskuterade multilokalitet och grön återhämtning under ett hybridmöte i Helsingfors den 16 september 2021. Ministrarna beslutade inleda ett forskningsprojekt för att utreda de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av multilokalitet i olika regioner.

I och med coronapandemin har platsens betydelse på ett nytt sätt lyfts fram i diskussionen både i människornas vardag och i politiken. Ministrarna såg många möjligheter med multilokalitet som ökar regionernas ekonomiska och sociala livskraft.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 12/2021

Ansök om projektfinansiering och påverka framtidens landsbygdspolitik!

Euro-tecknet (1)Ansökningstiden för projektfinansiering pågår som bäst. Temaområdena är ”Nya möjligheter till arbete och företagande på landsbygden” (nätverkets verksamhet på finska), ”Förutsättningarna för ett gott liv [i landsbygdsområdena]” (nätverkets verksamhet på finska) och ” Unga och landsbygdens nya attraktionskraft” (ett tvåspråkigt nätverksprojekt med ett horisontellt nätverk). Kom med! Lyft fram er egen organisations sakkunskap och bygg upp ett landsomfattande sakkunnignätverk – ett eget drömteam – kring viktiga landsbygdsteman.

Kategorier
2013 2021 Nyhetsbrev 10/2021

Landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden har kungjorts

Datorer bärbaraFinansiering finns att söka för landsbygdspolitiska tematiska nätverksprojekt för åren 2021-2023, samt för landsomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt gällande landsbygden i temat ”landsbygdens hållbara kunskapsekonomi – riktningar, alternativ och förutsättningar för utveckling”.

Nya landsbygdspolitiska nätverksprojekt söks med nya teman för åren 2021-2023

Landsbygdspolitikens tematiska nätverksprojekt finansieras med medel från anslaget för utvecklande av landsbygden (mom. 30.10.63). För denna ansökningsomgång finns det att tillgå sammanlagt 400 000 euro för år 2021 samt sammanlagt 450 000 euro under år 2022 och år 2023. Ett projekt per tema finansieras. Teman är:

Kategorier
2013 2021 Nyhetsbrev 08/2021

MANE:s projektgrupp föreslår finansiering av fyra nationella forsknings- och utvecklingsprojekt

Datorer bärbaraProjektgruppen som tillsats av Landsbygdspolitiska rådet (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE) har beslutat att föreslå för jord- och skogsbruksministeriet finansiering av fyra nya nationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Temat för projektansökan 2021 var hållbar kunskapsekonomi på landsbygden – riktningar, alternativ och förutsättningar för utveckling.

Läs mer om forsknings- och utvecklingsprojekten (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2021 Nyhetsbrev 04/2021

Ny sammansättning för Landsbygdspolitiska rådet

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) mandatperiod löper från den 1 mars 2021 fram till utgången av 2025. Rådets uppgift är att bistå statsrådet i att bereda och driva förvaltningsövergripande och strategiskt viktiga nationella landsbygdspolitiska frågor. Rådet drar upp riktlinjer för att genomföra och utveckla den nationella landsbygdspolitiken inom ramen för de uppgifter som statsrådet har tilldelat rådet.

Rådets ordförande är jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som svarar för landsbygdspolitiken. Som vice ordförande arbetar näringsminister Jari Lintilä med ansvar för regionalpolitiken. Rådets sammansättning återspeglar landsbygdspolitikens tväradministrativa karaktär.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Webbinarium om Idéburet offentligt partnerskap

Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) håller ett webbinarium 3.12 kl. 10-12. Genom att initiera partnerskapslösningar mellan pilotkommuner i Svenskfinland är projektets målsättning att identifiera hinder och möjliggörande faktorer för nya partnerskapslösningar. Särskilt intressant är Idéburet offentligt partnerskap (IOP), en modell som kommit att bli allt populärare för partnerskapsavtal i Sverige.

På seminariet deltar Inga Narbutaite Aflaki, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet, med bred erfarenhet av partnerskapslösningar efter att ha samverkat med Sveriges kommuner och regioner och deltagit i Horizon 2020-projekt på temat partnerskap.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 07/2020

Kom ihåg att fylla i enkäten om sociala innovationer på landsbygden!

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 07/2020

Svarstiden förlängd för enkäten om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 04/2020

Enkät om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.