Kategorier
2021 Nyhetsbrev 04/2021

Ny sammansättning för Landsbygdspolitiska rådet

Bildkälla: maaseutupolitiikka.fi

Landsbygdspolitiska rådets (Maaseutupolitiikan neuvosto MANE:s) mandatperiod löper från den 1 mars 2021 fram till utgången av 2025. Rådets uppgift är att bistå statsrådet i att bereda och driva förvaltningsövergripande och strategiskt viktiga nationella landsbygdspolitiska frågor. Rådet drar upp riktlinjer för att genomföra och utveckla den nationella landsbygdspolitiken inom ramen för de uppgifter som statsrådet har tilldelat rådet.

Rådets ordförande är jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som svarar för landsbygdspolitiken. Som vice ordförande arbetar näringsminister Jari Lintilä med ansvar för regionalpolitiken. Rådets sammansättning återspeglar landsbygdspolitikens tväradministrativa karaktär.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 19/2020

Webbinarium om Idéburet offentligt partnerskap

Åbo Akademis forsknings- och utvecklingsprojekt SMIL (Svenska modeller för sociala innovationer i landsbygdsutveckling) håller ett webbinarium 3.12 kl. 10-12. Genom att initiera partnerskapslösningar mellan pilotkommuner i Svenskfinland är projektets målsättning att identifiera hinder och möjliggörande faktorer för nya partnerskapslösningar. Särskilt intressant är Idéburet offentligt partnerskap (IOP), en modell som kommit att bli allt populärare för partnerskapsavtal i Sverige.

På seminariet deltar Inga Narbutaite Aflaki, Karlstads universitet och Linnéuniversitetet, med bred erfarenhet av partnerskapslösningar efter att ha samverkat med Sveriges kommuner och regioner och deltagit i Horizon 2020-projekt på temat partnerskap.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 07/2020

Kom ihåg att fylla i enkäten om sociala innovationer på landsbygden!

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 07/2020

Svarstiden förlängd för enkäten om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 04/2020

Enkät om sociala innovationer på landsbygden

Vilka nya metoder har utvecklats för att skydda och stärka lokalsamhällenas välbefinnande och livskraft på den finländska landsbygden? Vilka behov uppfyller de? Vilka faktorer har fungerat som ”impulser” till utvecklingen av de nya lösningarna? Hur kan dessa innovationer främjas och stödas i framtiden?

Maaseutu INNO-projektet söker svar på dessa frågor i en utvecklingsinriktad forskning med titeln ”Helhetsbild av landsbygdens sociala innovationer” (Landsbygden INNO). Med begreppet ”social innovation” avses olika innovativa lösningar som är skapade på gräsrotsnivå och som uppfyller identifierade behov i lokala byagemenskaper.

Kategorier
2020 Nyhetsbrev 01/2020

Centraliseringsreformer och landsbygden – ”Närpes och Bergö är humlor som inte borde kunna flyga”

Bergö i Malax kommun har en ålderstigen befolkning på knappa 500 personer och är förbundet till fastlandet enbart genom en färja. Det här är förutsättningar som ger en förväntan på en minskande befolkning. Men antalet har hållits stabilt under årtionden och anmärkningsvärt är också att det finns mycket få lokala arbetsplatser: antalet arbetsplatser på ön är enbart 21 procent av antalet arbetande som bor på ön.

Det finns ingen brist på boplatser på fastlandet, men ändå väljer människor att bosätta sig ute på ön. Öborna byggde själva en fastighet för äldreboende där kommunen nu driver verksamheten med vårdplatser, som är billigare än det kommunala genomsnittet.

Närpes är en del av den tynande subregionen Sydösterbotten som har hundra kilometer till närmaste regioncentrum i alla riktningar. I motsatt till grannkommunerna har Närpes lyckats behålla sin befolkningsstorlek, inte minst genom ett näringsliv som möjliggjort en kompenserande inflyttning.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 20/2019

Anslag att sökas för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt

Projektansökningar för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt 2020 kan göras ända till 10.2.2020 kl. 16.15. Temat är övergången till ett hållbart samhälle: hur övergången förverkligas så att man på samma gång främjar landsbygdsinvånarnas välmående som sammanslutningarnas och företagens verksamhetsförutsättningar. I projekten är betoningen på växelverkan mellan forskningen och utvecklingen. Projekten ska vara riksomfattande och landsbygdspolitiskt betydande. Anslagen är inte till för regionala och lokala projekt.

Läs mer på (finska) webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Rapport och verktygsboxar från ÅA:s forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Inom regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har man vänt på det hela och ser på det nerifrån. Man har tagit fram en ny metod för konsekvensbedömning för landsbygden som utgår från det lokala. Det är projektforskaren Kenneth Nordberg vid ÅA i Vasa som tagit fram faktorer, vilka är viktiga för hållbar utveckling. Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. Som ett resultat av projektet finns en rapport och två verktygsboxar, en för kommuners landsbygdssäkring och en för lokalsamhällens landsbygdssäkring.

Se även info från slutseminariet från denna blogg, byaservice.wordpress.com.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Vad får människor att stanna på landsbygden? – tre fallstudier från Österbotten

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen höll slutseminarium på Bock´s Corner Brewery i Vasa den 28 oktober. I studien har forskaren Kenneth Nordberg bl.a. frågat invånarna på tre orter i Österbotten, Bergö, Maxmo och Sideby, vad som får dem att stanna på landsbygden.

Bergö, som ligger i skärgården och klassificeras som skärgård, har inte så många lokala arbetsplatser, 21 % år 2016, eftersom 79 % jobbar på fastlandet och pendlar. De invånare som Nordberg intervjuade lyfte dock fram två saker som fått dem att stanna – naturen och sammanhållningen inom byn. Befolkningsutvecklingen har även så gott som varit oförändrad under perioden 2013-2017.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Se på landsbygdssäkringen nerifrån

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Landsbygdssäkringen, alltså att bedöma och hantera konsekvenser av reformer för landsbygden, har styrts uppifrån. Konsekvensbedömningen har då lett till dilemman: småkommuners flexibilitet mot de storas specialisering, kontrollerade vårdkostnader mot lokalt och regionalt självstyre, plats mot sektor som utgångspunkt för förvaltningen, samt en enhetlig enkel struktur mot en oenhetlig men lokalt anpassad struktur. Kritik riktas mot modellen för att den utgår från urbana ideal i stället för att identifiera lokala problem.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 16/2019

Centraliseringsreformer och landsbygden – forskningsprojekt om landsbygdssäkring håller slutseminarium i Vasa

Flygbild över en del av Sundom by – stadsdel i Vasa

Åbo Akademis forskningsprojekt Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen arrangerar ett slutseminarium i Vasa 28 oktober kl. 13.00. Projektets centrala målsättning har varit att undersöka konsekvenserna av centraliserande förvaltningsreformer för landsbygden och hur den här centraliseringen kan hanteras ur landsbygdens perspektiv. Under seminariet presenteras projektets centrala slutsatser och inbjudna talare reflekterar över landsbygdens utmaningar ur olika perspektiv. Olika typer av landsbygd påverkas på mycket olika sätt av centraliseringar – inte minst är förutsättningarna för att hantera utmaningarna ytterst varierande.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Sex nationella forsknings- och utvecklingsprojekt för landsbygden föreslås få finansiering

Landsbygdspolitiska rådets tillsatta projektgrupp föreslår finansiering för sex nya projekt år 2019 – fyra på temat sociala innovationer och två på öppet jokertema. Bland temat sociala innovationer finns projektet SMILE: Svenska modeller för social innovation i landsbygdsutveckling med Åbo Akademi som huvudsökande, samt ett projekt om landsbygdssäkring – Makova: Maaseutuvaikutusten arviointimenetelmän käyttö, kokemukset ja vaikutukset Suomessa med Vasa universitet som huvudsökande.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 17/2018

Snart dags att söka anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt

Projektansökningar för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt 2019 kan göras från 24.10. Ansökningsrundans tema är ”sociala innovationer i utvecklingen av landsbygdens livskraft”, samt ett fritt ”jokertema”. Sammanlagt finns 510 000 euro till förfogande från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som berör landsbygden, under förutsättning att finansieringen tas med i Makeras dispositionsplan för år 2019 och om denna godkänns i början av 2019.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Befolkningsutvecklingen och sysselsättningsgraden i Närpes intresserar nordiska forskare

Kyrkstallar i Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.