De regionala byaföreningarna och Leader-grupperna har utsett sina landskaps/regioners representanter, unga lokala aktörer, för Finlands Byar rf:s framtidsutskott för ungdomar.
– Framtidsarbetet accentueras snabbt i en föränderlig verksamhetsmiljö. Det är en viktig del i verksamheten för alla utskotten inom Finlands Byar. En fortsatt förnyelse av den lokala utvecklingen och särskilt för att stärka de ungas delaktighet, bildade vi vårt femte utskott, de ungas framtidsutskott, säger ordföranden för Finlands Byar Petri Rinne.
Etikett: Ungdomar
Det finns tydliga regionala skillnader i tillgängligheten för Navigatorn-verksamheten och ungdomsverkstäder. I stadsområden är tillgängligheten till tjänster bra, men det här minskar kraftigt, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden. Ungdomarnas erfarenhet av serviceklyftor förklarar synnerligen entydigt den typ av kommun de bor i. När servicen fjärmas har ungdomar i landsbygdskommuner till viss del blivit utanför. Man måste fästa uppmärksamhet på tillgängligheten till tjänster som stöder ungdomarnas sysselsättning på landsbygden.
Läs mer på (finska) webbadressen maaseutupolitiikka.fi och i artikelsamlingen Paikkariippumattomuus nuorten tulevaisuuden palveluissa maaseudulla.
Människor i olika åldrar och av olika bakgrund bjuds in att förbättra den finländska diskussionskulturen i kampanjen Idéfestival Diskussioner om ett bra liv på landsbygden. Det är lätt att arrangera en konstruktiv dialog och alla aktörer med verksamhet på landsbygden utmanas att delta. Med kampanjen vill man speciellt lyfta fram ungdomars röster och ta med dem i landsbygdsutvecklingen.
Världen förändras. Vill du vara med och förändra den? Vill du gå i spetsen och främja en grön förnyelse av jord- och skogsbruket, multilokalitet eller landsbygdens unga som framtidens aktörer?
Vi söker samordnare till landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupper. Förslag till nya gruppledare tas emot fram till 25.11.2020.
Arbetsgrupperna som tar sig an varierande teman har etablerat sig som ett led i landsbygdsnätverkets verksamhet. Genom arbetet i arbetsgrupperna är det möjligt att påverka i vilken riktning landsbygdsutvecklingen ska gå. Du kan ta en titt på de tidigare arbetsgrupperna här.
I början av nästa år startar fyra nya arbetsgrupper och till dem väljs samordnare som är insatta i frågan.
I somras efterlyste vi arbetsgruppsteman med hjälp av enkäter som riktades till landsbygdsnätverkets medlemmar. Utifrån enkäterna valde jord- och skogsbruksministeriet ut tre teman för åren 2021-2022: grön tillväxt för jordbruket, multilokalitet och dess möjligheter, samt smarta landsbygder i Svenskfinland och Norden. Dessutom söker vi en samordnare till arbetsgruppen Landsbygdens unga som framtidens aktörer. Den sistnämnda arbetsgruppen fungerar enligt ad hoc-principen och dess mandatperiod är 6-12 månader.
Hur gör man för att nå de unga och hur får man med sig dem på tåget? I Landet lär-webbinariet den 20 oktober presenterar Kristina Ernehed hur hon jobbar med föryngring i Sveriges hembygdsförbund. I webbinariet berättar Ernehed om sitt arbete med föryngring av landets hembygdsföreningar för Sveriges hembygdsförbund. Hon anser att ämnet egentligen inte handlar om ålder eller siffror, utan om kultur, normer och attityd.
Mer info och länk för anmälan till webbinariet, som hålls 20.10 kl. 12-12.45, finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.
Som en del av Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes verksamhet driver Åbolands Skärgårdsstiftelse ett projekt för pedagogisk verksamhet riktad till barn inom småbarnspedagogiken upp till unga vuxna. Inom projektet förverkligas och utvecklas redan etablerad verksamhet, såsom Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström, Biosfärområdet i skolan för högstadierna, samt Gäddan och gänget inom småbarnspedagogiken.
Ny verksamhet om klimat och välmående riktad till ungdomar kommer att skapas. Projektledaren är anställd av Åbolands Skärgårdsstiftelse och kommer att arbeta som en del av biosfärområdets administration. Projektet Biosfärakademin (1.5.2020-31.12.2020 med en sannolik fortsättning till 31.12.2022) är i sin helhet finansierat med medel från stiftelser och fonder.
I sommar ordnar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS) ett nordiskt ö-läger på ön Brännskär i Åbolands skärgård inom ramen för projektet Nordiskt ö-läger på två språk (svenska och danska). I lägret deltar unga öbor från Finland, Sverige och Danmark. På lägret får finländska ungdomar lära känna svenska och danska ungdomar, samtidigt som de får njuta av skärgårdsliv och spännande upplevelser. På programmet står bland annat fiske, naturupplevelser, segling, paddling, repslagning och mycket mera. Det finns också tid för att simma, bada bastu och bara vara.
Mer info finns på webbplatsen foss.fi.
Kategorier
Årets SILMU by sökes
Med valet av Årets by vill SILMU-byar lyfta fram byarnas mångsidighet, öka kännedomen om byaverksamheten, samt ge goda exempel på hur man själv kan utveckla och förverkliga saker. Byn som vinner, belönas med penningpris och diplom. Segraren får också ära och berömmelse, samt möjlighet att delta i den nationella Årets by-tävlingen. Ansökningen till Årets SILMU by går ut 29.3.
Uppgifterna ingår bl.a. i Utvecklingsföreningen SILMU:s nyhetsbrev för mars månad som även tar upp följande ämnen: SILMU:s Temaprojekt för skärgården, enkät för CAP27och FYRKKA till ungdomar.
SILMU rf:s nyhetsbrev Mars 2019 finns att läsas på webbplatsen silmu.creamailer.fi.
Aktionsgruppen Pomoväst rf inbjuder till info om projektfinansiering och stöd för företagsverksamhet inom ramen för Leader/landsbygdsprogrammet, samt om möjligheterna till stöd för ungdomsprojekt. Man berättar bl.a. om sin utvecklingsstrategi och olika stödformer, både för allmännyttiga projekt och för små företag. Dessutom vill man ha kontakt med ungdomar som är intresserade av att själva vara med och förverkliga, eller dela ut pengar till ungdomsprojekt. Infotillfällena är tvåspråkiga och hålls 6.2 kl. 18 i Sjundeå, samt 13.2 kl. 18 i Kyrkslätt.
Mer info och anmälan på webbplatsen pomovast.fi.
Att känna sig som en del av samhället, skiljer sig mellan unga i stan och unga i landsbygder, visar en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I kommande Landet lär-webbinarie redogör Ylva Saarinen, som har skrivit rapporten, om hur unga ser på sin roll i samhället och ger förslag på vad som borde göras för att fler ska känna sig delaktiga.
”När det kommer till social inkludering och tillhörighet finns det flera likheter mellan hur fokusgruppsdeltagare i landsbygder och så kallade utsatta områden beskriver sina upplevelser”, säger Ylva Saarinen. Både unga i landsbygder och i utsatta områden upplever att de har sämre förutsättningar för ett bra liv jämfört med unga i städer, och flera har dessutom låg tilltro till offentliga aktörer och upplever att det är svårt att påverka samhället.
Bildkälla: Wikimedia Commons
Ett forskningsprojekt, som Nordiska ministerrådet finansierar, pågår som bäst om vilka faktorerna är bakom vissa nordiska landsbygdsorters attraktivitet. Allt som allt är fjorton orter med i projektet, varav det i Finland är fråga om Jomala på Åland, Enare och Närpes. Forskaren Michael Kull på Nordregio säger att det i många nordiska landsbygdsorter är en utmaning då människor flyttar bort, men Närpes är en av de kommuner där man ser en positiv flyttrend och också befolkningsutvecklingen i staden är positiv. En tredje faktor som påverkade att man valde Närpes är sysselsättningsgraden, men det är statistik. Man vill veta vad som ligger bakom de här siffrorna.
Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.
Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.
Kategorier
Nytt nyhetsblad från HSSL
Nu är Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) nyhetsblad nummer tre här. Läs om deras nya styrelse vars ordföranden Staffan Nilsson och Åse Classon omvaldes, om ung kulturs sommarturné, skärgårdsfrågor och mycket annat. Här presenteras också deras lista över poddar med landsbygdsperspektiv – perfekt för hängmattan i sommar.
Nyhetsbrevet (3/2017) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se.
Projektet Motkraft handlade om att stötta unga i att hitta vägar för att skapa sig ett liv på landsbygden. Irland, Island, Rumänien och Sverige deltog i projektet. I handboken Opposing Force – How to Combat the On-going Drain of Young Adults from Rural Areas, som nu finns tillgänglig, beskrivs de metoder och tekniker som användes i projektet och vilka resultat de gav.
Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.
Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.
Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.
